Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1989


1989


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAGENS FRÄGOR
Olika långa strån?
V
arenda myra vet hur viktigt det är
att dra sitt strå till stacken.
Tsommar har också bilisterna
påmints om sina strån – utsläppen av försurande kväveoxider måste ju
minska. Därför skall bilisterna minska
farten på vissa vägsträckor.
Efter mycken vånda beslöt trafiksäkerhetsverkets styrelse att sommarens fartgräns på 90 km/ h på vissa motorvägar
(byggda för 130 km/ h) skall behållas. Inte
för trafiksäkerhetens skull, utan just för
kväveoxidens.
Speciella myror, nämligen de bilister
som tvingas köra 90 i stället för 110 km/h,
drar strån till stacken motsvarande 2 700
icke utsläppta ton kväveoxider per år. Det
skall jämföras med de totalt 130 000 ton
kväveoxider som släpps ut i Sverige –
men, som sagt, det är ju strån till stacken
det handlar om.
Men det är olika med strån. Regeringen vill som bekant stänga av två kärnreaktorer i förtid. För att inte strömmen skall
ta slut i väggurtagen måste man då använda bland annat kolbaserad el, importerad
från Danmark. Det merarbete som de
danska kraftverken tvingas till medför
ökade utsläpp över Sverige med 3 000
ton kväveoxid årligen.
Detta står att läsa i den famösa tvåreaktorsutredningen, energiverkets framtidsscenario över vad som händer vid en förtidsavveckling.
Det märkliga är att 3 000 ton kväveoxid i energisammanhang betecknas som
”marginella merutsläpp”.
Vi har tidigare ställt frågan hur breda
marginaler egentligen kan vara – nu undrar vi hur olika man får bedöma exakt lika
långa strån?
Det är på lutningen det beror
D
et är inte bara de höga marginalskatterna som är problemet i
skattedebatten. Progressiviteten
(lutningen på kurvan) beror på skillnaden
mellan marginalskatten och den genomsnittliga inkomstskatten. Det påpekar
Danne Nordling i sin nya bok ”Skattetryck och skattepolitik” (Skattebetalarna).
I boken, som har ett bestående värde även
som uppslagsbok för den som förväntas
kunna skattefrågan, ges en översikt över
alla de olika skatterna i Sverige, såväl synliga som osynliga, och skattetryckets utveckling analyseras med internationella
jämförelser sedan 1950-talet.
Med en proportionell skatteskala ger
en löneökning på en procent också en ökning av lönen efter skatt med en procent.
Men om marginalskatten är 50 procent
och den genomsnittliga skatten är 35 procent ökar lönen efter skatt inte med 1,0
utan med bara 0,77 %.
Denna s k utbytesprocent förutses bli
0,96 år 1991 för industriarbetare. Det innebär att det räcker med en löneökning
på 1,04 procent för att lönen efter skatt
skall öka med en procent. Men industritjänstemännen får inte alls samma förbättring av sin utbytesprocent Vid en lön
på 210 000 kr/ år 1991 blir utbytesprocenten 0,69. För att få en procents löneökning efter skatt, måste ökningen före
skatt uppgå til11,46 procent.
Det betyder att, för oförändrad köpkraft, vid 6 % inflation, tjänstemännen
behöver 6 X 1,46=8,76 % löneökning,
medan LO-folket bara skulle få
1,04 X 6=6,24 %. Man anar vad Malm
och Edin kommer att säga om det. Det är
en av anledningarna till att det behövs indexreglerade skatteskalor.
För kommunala beslutsfattare
K
ommunerna har ont om pengar
och allt svårare att behålla sin
personal inom bl a barnomsorg
och äldrevård. Intresset för alternativa
driftsformer ökar därför alltmer och diskussionerna om egen regi, entreprenad,
föräldrakooperativ och andra alternativ
är livliga ute i kommunerna.
Nu finns det ett faktaunderlag som kan
ge gott underlag för framtida beslut. Med
forskningsanslag, från Statens råd för
byggnadsforskning har Pia Hofmeijer och
Mikael Eriksson kartlagt konsekvenserna
för lokaler, personal och ekonomi av en
rad alternativ som införts i Stockholm.
Det gäller högst skiftande områden och
lösningar.
Drift och skötsel av idrottsanläggningar, bad och campingplatser har överlåtits
på föreningar eller enskilda. Parker och
gator i vissa stadsdelar sköts av enskilda
entreprenörer. Fotvården har privatiserats och daghem drivs av föräldrakooperativ. Sponsring av träd infördes då Söder
fyllde 700 år.
Utredarna kommer fram till att samtliga projekt varit lyckade.Den ursprungliga
verksamheten har kunnat fortgå; ofta med
kvalitetsförbättringar och till en lägre
kostnad för staden. Det personliga engagemanget har ökat markant hos perso- 343
nalen som fått större spelrum, inflytande
och ansvar.
Många av de förändringar som entreprenörerna vidtagit skulle kunna anviifldas inom kommunerna för att få en effektivare och flexiblare orgaillsation. De som
ansvarar för verksamlieten borde få ökat
ansvar och ökade befogenheter. Att få
igenom förändringar brukar dock vara
mycket lättare i mindre sammanhang.
Låt oss hoppas att många kommunalpolitiker tar del av rapporten och drar
konsekvenserna av resultaten.
En skatteanomali
D
et finns ett väl belagt samband
mellan skatter, arbetskraftsinsatser och sparande. Inkomstskatteutredningen har haft som mål att genom
en radikal marginalskattesänkning förbättra förutsättningarna för ökade arbetsinsatser och större sparande. Ambitionen
har också varit att förenkla systemet och
göra det lika för alla inkomsttagare.
Målet har det rått politisk enighet om.
Att finansieringen av skatteomläggningen
lett till strid kom inte helt oväntat. En
eventuell förvåning har gällt de stridandes
inbördes gruppering.
Debatten om finansieringen kommer
att bli intensiv. De kompromisser som blir
resultatet kommer att gå ut över de övergripande mål man har varit överens om i
inledningsskedet. Den fortsatta debatten
kommer emellertid att i ökande utsträckning handla om andra frågeställningar.
skattereformens arkitekter har från
början insett att en rad grupper kommer
att gå i strid mot inkomstskatteutredningens förslag. Det kommer att ske utifrån
344
såväl ideologiska som gruppegoistiska utgångspunkter. Man har därför upprepade
gånger framhållit, att skatteomläggningen
inte får sättas ur spel genom hänsyn till
olika särintressen.
Utredningsmajoriteten har emellertid
på ett område satt de övergripande målen
för inkomstskatteutredningen helt ur spel.
Den stora gruppen pensionärer har fått
ett eget skattesystem. Det är mera komplicerat och snårigt än dagens. Allvarligare
är, att det på ett så otvetydigt sätt motverkar det långsiktiga sparaodet genom den
avkastningsskatt, som föreslås drabba
den årliga förräntningen av det samlade
pensionskapitalet med 20 procent. Som
om detta inte vore nog skall dessutom
pensionerna beläggas med en grundavgift
på 22,5 procent erlagd av arbetsgivaren.
De pensionärer, som efter 65-årsdagen
fortsätter att arbeta, kommer till följd av
det speciella skattesystemet för pensionä-
rer att få en marginalskatt på mellan 64
och 97 procent inklusive effekten av avtrappade bidrag.
Det arbetskraftstillskott och den samlade erfarenhet som pensionärerna representerar tas inte tillvara i det förelagda
skatteförslaget. En rakt motsatt effekt
uppnås.
Sammantaget missgynnar inkomstskatteutredningens förslag en stor grupp.
Vilka motiv som kan ligga bakom utredningsmajoritetens förslag kan vara svårt
att fastställa. Rider man på den opinionsvåg som säger att pensionärerna intar en
priviligierad ställning i dagens Sverige?
Eller är det så att man räknat med att pensionärerna, trots allt, är en politiskt försvarslös grupp? Antalet pensionärer i de
skilda politiska församlingarna är få eller
inga. Tyngst väger kanske ändå att man
minskar det privata Iångtidssparandet till
förmån för ett kollektivt styrt sparande.
Oavsett motivet måste det göras klart,
att ett system som motverkar sparande,
lägger hinder i vägen för att utnyttja en
stor arbetskraftsreserv och dessutom är
krångligt och diskriminerande, måste avvisas.
Kambodjansk insikt
H
ans-Göran Franek som varit på
studieresa i Kambodja säger i en
tidningsintervju att:
”En kambodjansk riksdagsman förklarade för mig att det inte finns någon anledning för Kambodja att följa marxism-leninismen om inte ens ryssarna
gör det.”
Svensk Tidskrift undrar om inte HansGöran Franek skulle vilja vara vänlig och
sprida denna kambodjanska insikt också i
den socialdemokratiska riksdagsgruppen.
(s) och marknadskrafterna
I
femte kapitlet av socialdemokraternas och LO:s 90-talsprogram behandlas ekonomin. Programmet återspeglar på sedvanligt sätt socialdemokraternas ambivalenta inställning till marknadsekonomin. Det handlar som så
många gånger tidigare om dubbla budskap.
Vi konstaterar emellertid att marknadskrafterna fått råda i valet av tryckeri.
Tryckningen av programmet har skett i
Finland.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism