Print Friendly

Carl Johan Ljungberg; Sverige under skärmaskinen

Av Redaktionen | 31 december 1989


1989


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

CARL JOHAN LJUNGBERG:
Sverige under skärmaskinen
”Hur har jag blivit den jag är? Så
frågar man i tider av själsligt betryck,” skriver Thomas Mann
en gång.
Liksom individer frågar, så frågar stater, eller åtminstone nationer. Varför kom
gränserna att ligga så eller så? Varför fick
vi just den utkomstkällan, den religionen
eller det statsskicket? I kriser gäller detta
särskilt. Och kanske genomlever vi i Sverige något liknande en nationell jag-kris.
Ulf Himmelstrand och Göran Svenssson
(red): Sverige: Vardag och struktur. Norstedts 1988
Nyligen har en grupp ledande svenska sociologer sökt teckna en bild av det svenska samhället som det framstår i deras vetenskaps synfält. Boken är på hela 800 sidor och heter Sverige: Vardag och struktur.
Nyfikenheten är berömvärd, men resultatet en smula splittrat och ganska ideologiskt. För att hålla ihop studien lanserar
författarna bilden av Sverige som ett hus,
vari finns ”sprickor och fogar”. Detta hus
skärs upp, på alla ledder, och vi skådar in i
landets vardags-, fritids-, kultur-, familjeoch andra verksamheter. Man blir inte
mycket klokare på kuppen.
Sociologins metoder har visserligen
föryngrats. Det stelt numeriska har vikit
för en mer följsam, inkännande analys.
Samtidigt undrar man vad författarna
egentligen vill ha sagt. Det blir många lösryckta iakttagelser, som ofta är starkt subjektiva.Den förmåga som 1800-talets stora sociologer ägde, att kombinera en
stram metod med personlig erfarenhet
och bred kulturhistorisk insikt, har knappast gått i arv.
Ett undantag utgör i sammanhanget
Göran Therborn. Hans resume över det
moderna Sveriges uppkomst må ha slagsida åt vänster. Den fäster dock vikt vid
solida faktorer som utbildning och moral,
lagar och näringslagstiftning. Therborn
har marxistens känsla för historiska beroenden. Man får en slags Nils Holgersson-upplevelse av att lyftas över sitt land
och se bättre. Inte minst lyckas Therborn
visa hur avhängig den svenska utvecklingen hela tiden varit av lyckliga sammanträffanden liksom av framsteg och infrastruktur utanför vårt lands gränser. Det
moderna Sverige är inte någon SAP:skapelse.
Skär upp Sverige gör också maktutredarna Olof Pettersson, Anders Westholm och Göran Blomberg i en omfattande volym, Medborgarnas makt. Boken
bygger på en ambitiös utfrågning av
nästan 3 000 svenskar varvid föga lämnats åt slumpen. Hur kan vi påverka våra
villkor, som boende, konsumenter, patienter, föräldrar och löntagare, har författarna frågat. Alla dessa roller medför
rättigheter, åtminstone formellt. De kan
därmed sägas vara facetter i medborgarskapet. Fungerar dessa rättigheter eller
ej?
Olof Pettersson, Anders Westholm och
Göran Blomberg: Medborgarnas makt:
Carlssons 1989
Det vore frestande att se antalet medborgarinitiativ som mått på ett folks politiska mognad, och på att politiken anses
användbar för att förbättra livsvillkoren
och rätta till fel. Det kan givetvis också vara tvärtom: ”Antalet initiativ står i direkt
proportion till graden av missnöje,” skriver författarna.När boken kan belägga att
478
svenskarna är mer aktiva än förr vad gäller att skriva insändare, protestera mot
myndigheter etc är det möjligen snarast
tecken på den offentliga verksamhetens
kris. I samma riktning rör sig iakttagelsen
att partierna nu upplevs som föråldrade
påverkningsmedeL
Medborgarnas makt söker inte bevisa
den politiska vägens överlägsenhet när
det gäller att påverka livsvillkoren. Men
den söker heller inte utröna vilka alternativa vägar det kunde finnas, t ex marknadens eller det frivilliga samarbetets. Bokens slutsats blir att förmågan att påverka
politiskt växlar mycket mellan olika områden: Löntagaren är missnöjd och krä-
vande, men når också framgång. Inom
vården råder entydig vanmakt. skolbarnsföräldrar tycker sig maktlösa, medan de boendes tillfredsställelse skiftar
starkt, etc. slutsatserna gynnar knappast
den svenska välfärdsmodellen, och uppmuntrar snarast alternativ till denna modell.
En bok som i sin strama begränsning
ändå säger mycket om hur det moderna
Sverige uppstått är rättshistorikern JanOlof Sundeils avhandling Tysk påverkan
på svensk civilrättsdoktrin 1870-1914.
Sundeli visar bortom all beskäftig kausalanalys, hur svensk juridik i ett historiskt
brytningsskede kunde dra nytta av nära
och djupa kontakter med den rika tyska
rättsvetenskap, som i sin tur vitaliserats
bl a genom sitt romerskt-rättsliga arv och
genom den historiska skolans insatser.
Jan-Olof Sundell: Tysk påverkan på
svensk civilrättsdoktrin 1870-1914.
Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, Rättshistoriskt bibliotek 1988
Genom studier i Tyskland och kontakter
med ledande rättsvetare mötte deras
svenska kollegor perspektiv som inte
kunnat förmedlas i Lund eller Uppsala
enbart. Det vittnar om bredden i denna
påverkan, att historiskt arbetande rättsforskare kunde motta impulser likväl som
framträdande rättspositivister som Vilhelm Lundstedt eller en kollektivavtalsjurist som Östen Unden.
AJlt det som formar ett land är inte breda rörelser, eller tungt materiella skeenden. Det kan istället vara något så diskret
som en handfull rättslärde vid sina
böcker, seminariebord och skrivmaskiner. Det är svårt att överskatta vad dessa
jurister betytt för den svenska rättens utveckling.
Sundell gör många träffande observationer. Han söker inte bygga ett ”hus” med
anspråk på att innehålla allt, utan lämnar
ett partiellt bidrag till förståelsen av dagens Sverige. Ofta kan dock en sådan ansats ge mer än en som vill förklara allt. Begränsningen i Sundeils anspråk är i vart
fall välgörande och fruktbart.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Som om Gud fanns: Det sekulära samhällets religiösa rötter

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism