Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Brott utan straff – ett hot mot nya jobb och välstånd

Av Carl-Johan Westholm och Dan Brändström | 30 oktober 2015

aganderatt_topper

En kohage har inte sällan ett starkare rättsskydd än en epokgörande uppfinning. Immateriella värden är alltför dåligt skyddade, menar Carl-Johan Westholm och Dan Brändström, Uppfinnarkollegiet. Nästa vecka skriver de en uppföljande artikel om hur patenträtten kan stärkas.

I en tid som särskilt berömmer sig av den mänskliga intelligensen är det paradoxalt att dess resultat är dåligt skyddade av lagar, polis och domstolar.

Det som finns ovanför människornas axlar skapar nya värden; det som redan finns under fötterna kan grävas fram eller pumpas upp. Hjärnkraften kan också tänka ut nya sätt att få fram värden av befintliga naturresurser.

Ändå har en kohage med eller utan boskap inte sällan starkare rättsskydd än en epokgörande uppfinning. På marken görs inte ett intrång ostraffat. En icke-ägare har inte rätt att där uppföra vare sig slott eller koja (i ett rättssamhälle).

Om en person eller företag i ett kassaskåp placerar guld eller motsvarande handfasta värden, sitt eget eller lånat, för hundra miljoner kronor, och det blir stulet – då blir polisen uppringd och agerar. Rättsmaskineriet sätter igång för egen maskin.

Om däremot detta guld med stor möda omvandlats genom långsiktig utveckling till ritningar och konstruktionsunderlag som visar sig långt mer värt än guldet – vad händer då om tjuven är framme när arbetet är slutfört?

Finns inget bevis på vem som äger idén, det vill säga inget patent – då är det gratis för alla att använda den. Men vem vill satsa hundra miljoner under tio år för att utveckla en idé, som inte kommer att ge några försäljningsintäkter?

En möjlighet är att utvecklaren utan patent kan överraska marknaden (tänkbara konkurrenter) och snabbt sälja tillämpningar av idén och bygga upp en kundstock. Detta går numera lättare än förr – via internet. IP-telefoniföretaget Skype grundades 2003 och köptes av Ebay 2005 för 2,6 miljarder dollar. Nätspelet Minecraft startade 2009 och såldes 2014 för 2,5 miljarder dollar till Microsoft. Dessa svenska företag betalade inga patentavgifter utan byggde upp ett stort kundunderlag.

Många tekniska framsteg, till exempel elbilar och mediciner distribueras inte via nätet – även om också Facebook, Twitter med fler är kända exempel på just detta, dessutom tekniskt inte unika.

Den medicinska utvecklingen och dess finansiering ställer ibland de politiska och etiska problemen i blixtbelysning. I Wales och England, som rapporterats om i veckan, har cancerbehandling för en miljon kronor per patient pågått under några år. I Wales har behandlingen stoppats, av finansiella skäl. I England pågår den enligt uppgift fortfarande. Om priset säger tillverkaren Roche att det är så högt för att det ska kunna täcka gjorda och kommande forskningsinsatser. En synpunkt som framförts är att inköparen borde förhandla ned priset. I bilden ingår att den som betalar är någon annan än den som konsumerar.

Dessutom finns möjligheten att en eller flera stater löser ut patenten och rättigheterna och möjliggör en global konkurrens till lägsta pris. Det var så franska staten gjorde 1839 med Daguerres patent på fotografin, som därmed fick utövas av envar.

Om Bill Gates skulle behöva en medicinsk behandling, då skulle han vara en av dem som skulle kunna betala själv. Om han om tio år behöver en för honom då livsviktig medicin som eventuellt kommer att startas forskning om i år – det vet ingen.

En medicin som är dyr att ta fram, och som kan finna många patienter, men som bara behöver tas under en kort tid, till exempel därför att sjukdomen är kortvarig, såsom en rejäl förkylning – den ger en mindre intressant kalkyl för ett läkemedelsföretag än den som är aktuell för färre patienter, men med livslång förbrukningstid.

Immaterialrätten ger gratis upphovsrätt till författare och kompositörer och varumärkesskydd till producenter/säljare. Patentskydd ges under kortare tid, som längst 20 år, till den som söker och får sådant skydd beviljat av myndighet, mot årlig patentavgift. Utan denna möjlighet att skydda framtagna idéer skulle projekt med lång utvecklingstid och höga kostnader sättas igång bara om idéerna kunde hållas hemliga liksom planerad framtida tillverkning och distributionskanaler. Konkurrerande tillverkare och säljare av produkter som skulle kunna snappa upp en idé måste antas komma på efterkälken eller inte förstå den.

Ibland blir det komplexa enkelt och genialt först efter lång tid. Särskilt då behövs en möjlig framtida äganderätt för idéutvecklaren, för att tillämpningen ska kunna säljas och licensintäkterna betala utvecklingskostnaderna. Det är patenträttens funktion.

Det har gjorts stort nummer av det nyligen införda gemensamma europapatentet, som innebär att ett patent med samma ansökan samtidigt kan sökas i flera europeiska länder, dessutom till lägre avgift. Inget fel i det. Men effekten är begränsad, eftersom patentsystemets svaghet inte är vid ansökningstillfället utan senare. Ett patent är inte ett skydd utan en möjlighet att genom rättssystemen hävda rätten till utvecklingsarbetet eller som Thomas Edison uttryckte det med det berömda orden: ”A patent is merely a title to a lawsuit”.

Ett patent beviljas för en idé som kan uppvisa tillräcklig originalitet. Naturligtvis kan själva ansökningsförfarandet vara behäftat med svårigheter och misstag göras, och i efterhand kan beviljade patent ifrågasättas vid domstol. Det är en nödvändig säkerhetsventil, men kan ge upphov till dyra processer, som ibland kan missbrukas. Inte sällan sker detta missbruk när en finansiellt stark tillverkare inte vill betala licens för att använda ett värdefullt patent, utvecklat av en finansiellt svagare motpart.

Carl-Johan Westholm är ordförande i Uppfinnarkollegiet, fil dr och tidigare VD i Företagarna och Svensk Handel.

Dan Brändström är vice ordförande i Uppfinnarkollegiet, professor och tidigare VD i Riksbankens jubileumsfond.

Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Axess

Läs mer

webshop_banner

Rädslans liberalism