Print Friendly

Borgerlig idédebatt

Borgerligheten är mer än en verktygslåda

Av Annie Johansson | 10 december 2010

Borgerligheten måste stå för den mest spännande politiken även vid valet 2014. Men det kräver också att den är mer än detaljrika excelark, skriver Annie Johansson, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet.

Borgerligheten ska vara mer än en verktygslåda. Mer än detaljrika excelark, mer än siffror och mer än hårda problemformuleringar. I regeringsställning blir den främsta uppgiften ofta att visa på lösningar på dagens samhällsproblem genom diagram och konsekvensanalyser. Man fokuserar gärna på resultat och på den hårda kärnan, men för framtiden är det oerhört angeläget att kunna förena den vardagliga pragmatismen med en visionär idédebatt. Frihetliga reformer behövs både för att förbättra Sveriges konkurrenskraft och för att öka människors självbestämmande. Men också för att borgerligheten ska fortsätta vara ett intressant politiskt alternativ.

De värderingar som bär upp borgerligheten är viktiga att omsätta i politiska reformer. Förutom att människor gillar framtidsoptimism och positiva förändringar finns det också hos allt fler en grogrund för klassiskt frihetliga ideal som självbestämmande, valfrihet och företagsamhet. Aldrig förr har borgerliga värderingar genomsyrat det svenska samhället på det sätt som de nu gör. Aldrig förr har värderingarna fått den bekräftelse i svensk politik som de får nu.

Vid valet 2014 har Alliansen styrt Sverige i åtta år. Åtta år som varje dag ska innebära ett outtröttligt arbete med att göra Sverige lite bättre. Det innebär också att de unga som då ska rösta inte har någon minnesbild av något annat regeringsalternativ än Alliansen. Men borgerligheten får inte bli gråsossar och nöjt luta sig tillbaka. Samhällskritiken, medborgarperspektivet och reformlustan måste finnas kvar även i valet 2014. Vi måste även då stå för den mest spännande politiken.

Socialdemokraterna gjorde misstaget att bli förvaltare av staten. Till skillnad från dem måste vi lyckas med bedriften att förena ansvarstagande med samhällskritik. Det frihetliga receptet är inte att staten ska få mer makt, det är istället att öka självbestämmandet, valfriheten och uppmuntra människors företagsamhet. Det är att låta det civila samhället växa i betydelse snarare än den offentliga sektorn.

De reformer som genomfördes under förra mandatperioden med att stärka människors valfrihet kommer att ha stor påverkan på människors värderingar framöver. Det handlar exempelvis om barnomsorgspeng, vårdvalet, apoteksomregleringen eller den tydliga jobblinjen med a-kassan som omställningsförsäkring, reformeringen av sjukförsäkringen samt de historiska skattesänkningarna. I framtiden kommer dessa reformer ses som självklarheter och ingen kommer att vilja vrida tillbaka klockan. Steg för steg har Sverige genom alliansregeringen blivit frihetligare. Men vi får inte stanna här. Förnyelsen måste ha en tydlig kompass framåt och i frihetlig riktning.

Sverige står inför stora utmaningar. Först och främst handlar det om jobben och företagsamheten. Det är fortfarande alldeles för många människor som hamnar utanför och inte får chansen på arbetsmarknaden. Mer behöver göras för att funktionshindrade, ungdomar och invandrare också ska ges möjlighet. Fler människor måste våga starta företag och anställa andra. Även globaliseringen kommer att vara en stor utmaning för Sverige och här måste det till tydliga tillväxthöjande reformer för att öka Sveriges konkurrenskraft.

Den andra stora utmaningen handlar om välfärdsuppdraget. Dels i själva diskussionen om vad välfärd egentligen är och hur en bra arbetsfördelning kan se ut mellan offentliga sektorn, företagen och det civila samhället. Dels vad gäller finansieringen. Hur mycket kommer staten och kommunerna att orka med? Det offentliga välfärdsuppdraget provoceras av den demografiska utmaningen där allt färre ska försörja allt fler och här behövs verkligen en diskussion om hur vi i framtiden ska finansiera välfärdens breda uppdrag.

Den tredje stora utmaningen handlar om klimatförändringarna. Kärnan i borgerlig miljöpolitik är optimism och en tro på alla de möjligheter ökad företagsamhet, teknikutveckling och forskning kan göra för ett bättre klimat. I takt med ökade klimatförändringar och höjda röster för minskad konsumtion och tillväxt behövs en röst där man visar på att det går att förena hållbarhet med konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt.

En fjärde stor utmaning handlar om jämställdheten. Det är för mig orimligt att duktiga och akademiskt meriterade kvinnor fortfarande inte tjänar lika mycket som sina manliga kollegor. Precis som miljöfrågan är jämställdhetsfrågan i väljarnas ögon stämplad som en vänsterfråga och även här behövs en frihetlig agenda. Istället för kvotering ska borgerlighetens svar stavas fortsatt sänkta skatter, drivkrafter, attitydförändringar, lika villkor till företagsamhet och därmed också till karriär och löneökningar inom traditionellt kvinnodominerade sektorer.

Alliansen har blivit stark genom arbetslinjen, genom att värna skattebetalarnas pengar och genom budgetbalans. Framöver måste vi hitta gemensamma svar på utmaningarna och forma en vision för Sverige. Morgondagens Sverige tjänar på att politikerna idag både är modiga och framåtsyftande.

Annie Johansson är riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson (C). Foto: Anna-Karin Nyman

—————————————

Läs tidigare inlägg i idédebatten här:
Från koja till slott borde vara moderat rättvisa av Johnny Munkhammar (3/12)
Länge leve arbetslinjen… men sen då? Av Markus Uvell (26/11)

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner