Print Friendly

Bo Ekegren; Dagens namn – Lennart Holm

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Dagens namn
BO EKEGREN:
Lennart Holm
Sedan till och med de socialdemokratiska statsråden Ingvar Carlsson och Bo
Holmberg börjat tala vitt och brett om
behovet av avreglering och mindre byrå-
krati tyckte nog de flesta att vägen mot
ett mindre krångligt Sverige borde vara
utlagd och klar att beträda. Detta åtminstone om man inte har större pretentioner
an statsråden Carlsson och Holmberg,
namligen att det borde utredas om inte
en del ”onödig” byråkrati möjligen skulle kunna plockas bort eller kanske – i
alla fall – överföras från statlig till kommunal nivå.
När civilminister Bo Holmberg ifrågasatte om det var nödvändigt att staten
kickade ut Il 000 textsidor per år med
nya regler tog det emellertid eld i generolldirektören i Statens Planverk, Lennart Holm, som i en debattartikel i Dagens Nyheter varnade för fortsatt frihetsdebatt. Att minska på den statliga
detaljregleringen vore att ”trappa ned
·amhällets kvalitetsansvar”. att ”ifrågasätta den svenska modellen” och att
‘”avveckla det skydd för vardagslivets
trygghet som det starka samh~\llet en
gäng tog på sig”, varnade Lennart Holm
och menade att Il 000 sidor statliga
normer är vad landet behöver för ett fungerande vardagsliv.
Lennart Holm satte i DN-artikeln sitt
hopp till ”socialdemokratins kvinnor.
som mer än andra har stått för uppbyggnaden av skyddet för de enkla livskvaliteterna”.
Denna han förhoppning om allierade i
striden mot frihetsapostlarna klingade
emellertid ohörd. Bara några dagar senare betecknade två socialdemokratiska
kvinnaklubbister från Hammarbyhamnen Lennart Holms artikel som ”en taktlös flirt” . De erinrade om hur planverkets normer från 1960-talet gjort områ-
dena kring alla pendeltågsstationer och
tunnelbanestationer till ödsliga asfalttundror, avsedda för parkeringsplatser.
Och de erinrade om att vardagslivets
svenskar och svenskor – till skillnad
från byggnormerna – uppskattade skåp
med hyllor och inte bara skåp med stång.
Detta är inte första gången som Lennart Holm ställer sig i blåsväder. 1980
gick han till angrepp mot den moderate
planministern Georg Danell och beskyllde även honom för att vilja avreglera
alldeles för mycket. Vad som då retade
generaldirektören i Statens Planverk var
att Georg Danell och regeringen givit ett
par kommuner rätt i några planfrågor där
länsstyrelse och Statens Planverk var av
annan uppfattning.
Svenska Dagbladet menade då i en ledare att en verkschef som på detta sätt
gått till offentligt angrepp på den regeringsmedlem som ansvarar för ämbetsverkets område borde ha gjort sig omöjlig som generaldirektör.
Lennart Holm var inte svaret skyldig:
”Vill man sätta munlås på ‘ latens tjänstemän? Skulle inte de som har förmånen
att ha den bästa överblicken av vad som
sker ha rätten att beskriva detta?”
Lennart Holm är 58 år och docent i
arkitektur. Han har varit lärare i bostadsbyggande vid Tekniska Högskolan.
När Statens Institut för Byggnadsforskning inrättades 1960 blev han dess chef
och när Statens Planverk inrättades 1969
blev han dess förste generaldirektör.
l hela 18 år- mellan 1951 och 1969-
var han dessutom redaktör för HSBs tidskrift ”Att Bo” . Därigenom kan han sä-
gas ha gjort sin värnplikt i Rörelsens
220
tjänst.
Lennart Holm och Statens Planverk
har intagit en central roll i uppbyggnaden
av den hårt reglerade ”cementklumpen
Sverige” vi idag lever i och som utlandet
förvånas över att svenskarna tolererar.
Något av en höjdpunkt når RegleringsSverige i den s k Bostadslånekungörelsen som reglerar villkoren för att ett bygge ska få statliga lån:
”Godtagbar möblerbarhet i vardagsrum
är: soffgrupp, tre meter bokhylla, TV
samt för det större rummet matbord med
sex platser respektive för det mindre rummet fyra platser. I l rum och kök godtas
l,8 m bokhylla och ersätts matbord med
säng, sängbord, arbetsbord, stol samt
byrå eller högskåp.”
Man och hustru behöver i Sverige alltså inte träta om var skåpet ska stå. Det
vet Statens Planverk.
l Lennart Holms värld är klokheten
och kunskapen hierarkiskt ordnade.
Kommunen är klokare än medborgarna.
Länsstyrelserna är i sin tur klokare än
kommunerna. Och klokare än länsstyrelserna är de centrala ämbetsverken. Klokast i landet borde vara riksdag och regering, men här har Lennart Holm gjort ett
undantag. Statsråden Danell, Carlsson
och Holmberg har ju blivit utsatta för
hans vrede. Klokast i landet är alltså Statens Planverk.
Genom sitt inhopp i debatten placerade sig Lennart Holm som klar favorit i
den informella tävlingen om vem som
redan 1984 kan koras till ”Sveriges
Storebror” eller ”Herr Byråkrati”. De
främsta medtävlarna är givetvis SCBs
generaldirektör Sten Johansson och
landshövdingen Sven Heurgren. Det är
möjligt att Sven Heurgren till slut vinner
på bättre hets, men Lennart Holm är
verkligen den mest intellektuelle och
ideologiske av de tre. Hos Sven Heurgren är det principlösheten som är det
skrämmande, med Lennart Holm är det
principerna.
Lennart Holm är sedan 1976 ordförande i Riksutställningar och var under 60-
talet ledamot av Statens Kulturråd. Det
kulturpolitiska intresset har bland annal
resulterat i en debattskrift, ”Strategi for
kultur”, som kom ut 1964. Skriften var
ett inlägg i en intern socialdemokratist
polemik och riktade sig mot Hany
Schein, som förordat en pragmatisk kuJ.
turpolitik. Lennart Holm vände sig med
skärpa mot ”hugskott, utnyttjade tillfäl.
tigheter och publiksneglingar” och ansJc
att kulturpolitiken skulle byggas upp ef.
ter ett tekniskt planeringsschema. Med
utgångspunkt från en ”sociologisk kartläggning av konsumtionsmönstren” vilk
Lennart Holm ha en planhushållniJW
inom kultursektorn. Som väl var, biet
han emellertid inte någon tongivande
kulturpolitiker.
l så fall hade vi i Sverige idag sannolib
haft statliga normer för god, statstio
dragsberättigad kultur. Den exakta st..
leken på en versfot, Minutvalsens längd
sekunder och antalet godtagbara ru»
hämtningar vid framsägandel av Shabspeares monologer skulle vara reglerat
en Svensk Kulturnorm. Den vackrasil
visan om kärleken skulle då inte haft Cl
chans att komma på pränt. Den skult
ovillkorligen fastnat på planeringsboniii
i ett Statens Kulturverk. Mot den ~
grunden får vi kanske vara glada att Let
nart Holm är där han är. Det kunde va
värre.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner