Print Friendly

Arto Kaipainen; Energiförsörjningen

Av Redaktionen | 31 december 1980


1980


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ARTO KAIPAINEN:
Energiförsörjningen
Först måste vi komma överens om vilket
samhälle vi vill ha ochfastställa det
trforderliga energibehovet härför. Sedan är
dtt dags att diskutera vilka alternativ som
finns att tillgodose detta behov. Vårt
samhällsmål skall alltså styra energipolitiken
och inte tvärtom, skriver informationschefen
påASEA-ATOM, civilingenjör Arto
Kaipainen. Än mindre skall kärnkraften
styra vare sig energipolitiken eller
samhällspolitiken.
Man kan få intrycket att problemet Sveriges
energiförsörjning är en fråga om ja eller nej
till kärnkraft. Det är en problemförenkling.
Ställd som en isolerad fråga ja eller nej till
kärnkraft är det naturliga svaret nej.
Grunden för en debatt bör vara vilket
samhälle vi arbetar för. Vilka mål har vi för
människors framtid i Sverige? Vilka förhoppningar ställer vi på samhällelig service,
boende och levnadsstandard? är vi har
fastlagt de målsättningarna och gjort klart
för oss vilket energibehov våra målsättningar kräver, då är det dags att fråga sig vilka
alternativ vi har när det gäller att tillgodose
detta energibehov.
Våra samhällsmål skall alltså styra energipolitiken och inte tvärtom. Än mindre skall
kärnkraften styra vare sig energipolitik eller
samhällspolitik.
Det är nu 6 år sedan den första oljekrisen.
Då ställdes frågan hur man hade kunnat
hamna i detta beroende. Man frågade vem
som bar ansvaret. Man frågade sig vad som
skulle göras för att minska problemen.
Sedan dess har man arbetat i internationella energistudier, i nationella kommitteer
som vår energikommission och de oljeexporterande länderna har också uttalat sig. En
gemensam nämnare för alla studier har varit
att olja skall spat·as för transporter och petrokemisk industri. Oljan är alltför dyrbar
för att brännas upp.
Har orden omsatts i handling? Nej, tiden
har gått, oljeproblemet kvarstår.
Sverige är världens största oljeimportör
per capita. Vår oljeförsörjning är helt
avhängig av lugnet i Mellanöstern. Händelserna i Iran höjde oljenotan med 7 miljarder
26
kronor i ett enda slag.
Ingen energikälla, ingen åtgärd kan ensam lösa problemet att Sverige är värl_dens
största oljeimportör per capita. Inget beslut
är heller slutgiltigt. Talet om ett vägval, ett
ödesval, är falskt. Framtiden kommer att
kännetecknas av återkommande beslut i
energifrågan.
Beslutsunderlag
Beslut måste bygga på kunskap. Forskningsinsatser bygger på förhoppningar. Men man
måste skilja på kunskap och förhoppningar
vid en beslutstidpunkt.
Bärkraften i förhoppningar kan åskådliggöras av en sammanställning som Ny Teknik
gjorde vid sitt JO-årsjubileum. Man hade
sammanställt allt vad tidningen under sina
första JO år hade skrivit om oljebesparingstips, summerat all olja som man hade kunnat
spara om allt hade slagit in. Summan översteg vår nuvarande oljeförbrukning.
Skillnaden mellan kunskap och förhoppningar var alltså i detta fall 30 miljoner ton
olja per år. Skillnaden mellan tillgängliga
alternativ och forskningsprojekt motsvarade
en årlig import av olja till ett värde av 20-25
miljarder kronor.
Dagens forskningsprojekt gäller exempelvis vind, biomassa och solvärme. Delegationen för energiforskning har i sin rapport till
konsekvensutredningen slagit fast att vi inte
kan räkna med dessa energiförsörjningsalternativ år 1990. År 2000 kanske vi kan nå
upp till 5 ev. lO % av vårt energibehov. Vi
har förhoppningen idag, men underlaget
för beslut, kunskapen, får vi tidigast 1985-
1990.
Det är inte frågan om mer pengar till
forskning. Det är frågan om tillgång på människor med ideer och tid att pröva ideer. En
förutsättning för genomförandet är en samhällsekonomi som har råd med forskningen.
Dagens energibeslut handlar om sparande. Sparande främst i den meningen att vi
utnyttjar energin mer rationellt, inte i den
meningen att vi avstår ifrån en konsumtion.
Dagens energipolitiska beslut handlar också om vattenkraft, olja, uran och kol. Det
energipolitiska beslutet måste vara en avvägning av tillgång, kostnader, hälso- och miljöeffekter och leveranstryggheL
Tid och kostnader
När man skall fatta sitt beslut måste man ta
hänsyn till tidsfaktorn för åtgärder. Att infö-
ra nya utrustningar med effektivare energianvändning inom industrin utan att i förtid skrota fungerande industriprocesser krä-
ver J5-20 år. Det är den normala genomloppstiden för industriutrustningar som sätter gränsen.
Inom bebyggelsen är den tid som krävs
för att omsätta dagens bostäder till nya 50-
JOO år, snarare närmare 100. Även kompletterande sparåtgärder i befintliga utrustningar och byggnader tar tid. Den plan för ökat
sparande genom tilläggsisolering av hus som
riksdagen beslutat sträcker sig t ex över en
tioårsperiod.
På samma sätt krävs från ett beslut om
utbyggnad av energiproduktionssystemet
tills beslutet ger effekt för de flesta alternativ
vi har idag upp mot lO år.
Vi har inte råd att bortse från kostnaden
vid val av handlingsalternativ.
Sverige har idag världens högsta löner. Vi
bar en hög social standard och vi har en lång
fritid. Vi talar om ytterligare förbättringar.
Vi skall konkurrera med omvärlden. Vi
kan i riksdagen besluta om att avskaffa skolbetygen, men inget riksdagsbeslut kan eliminera den konkurrens vi har på vår svenska
eller på våra exportmarknader. Den konkurrensen kommer vi att ha kvar.
Välståndet är oss inte garanterat. Välståndet måste ständigt återerövras. I det sammanhanget är energikostnaden en viktig
faktor.
27
det vi har sagt nej till vattenkraft och uran är
mera olja och mera kol.
Sverige har möjlighet att bygga ut mera
vattenkraft. Detta är en förnybar energikälla
med väl kända för- och nackdelar. Sverige
har möjlighet att bygga kärnkraft. Vi har
dessutom 85 % av Europas urantillgångar.
Vi skulle kunna öka vårt oberoende på energiområdet. Fram till år 2000 skulle vi kunna
halvera vår oljeförbrukning om vi satsade på
ökad elektrifiering. Detta skulle kunna ske
med idag känd teknik. Till stor del med redan nu lönsam teknik. Energin skulle vi få
från inhemsk vattenkraft och inhemskt
uran. Möjligheten finns alltså om den politiska viljan funnes och om beslutskraften
funnes.
Men det är stopp för vattenkraften. Sverige skall folkomrösta om kärnkraften. SveriVirt val i dag ge är världens största oUeimportör per caVåra alternativ idag är vattenkraft, olja, pita. Vi importerar 30 miljoner ton per år till
uran och kol. Alternativen som återstår efter en kostnad av 20-25 miljarder kronor.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner