Print Friendly

Arne Björhn; rundgångens omfattning

Av Redaktionen | 31 december 1986


1986


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ARNE BJÖRHN:
Rundgångens omfattning
1985 uppgick rundgången –
inkomstöverföringar och subventioner –
till195 miljarder. Det motsvarar 54% av
lönerna och överstiger hushållens
direkta skatter och avgifter. Författaren
analyserar rundgångens konsekvenser
bl a för barnfamiljernas ekonomi.
Rundgången medför en dyrbar
administration och styr hushållens
konsumtion. Minskar den ökar friheten
för medborgarna.
Civilekonom Arne Björhn är politisk
sekreterare vid moderaternas
riksdagskansli.
Skatte- och bidragssystemets utveckling
i Sverige har medfört att hushållen betalar in en allt större del av sina inkomster i
skatter till den offentliga sektorn. Samtidigt har bidrag, subventioner och andra
typer av stöd från myndigheterna till
hushållen vuxit snabbt. Denna utveckLing har gett upphov till en debatt om
”rundgång” i systemet. Pengar slussas
helt enkelt fram och tillbaka mellan enskilda hushåll och offentliga myndigheter med negativa tillväxteffekter, dyra
administrationskostnader och tvivelaktig
fördelning av levnadsstandarden som resultat.
Begreppet rundgång kan definieras på
flera sätt. Om man studerar fenomenet
på makronivå kan man säga att alla de
skatter som hushållen som grupp betalar
till den offentliga sektorn och får tillbaka
i form av bidrag och subventioner kan
betraktas som rundgång. studerar vi ett
enskilt hushåll blir rundgång lika med det
belopp ett hushåll först betalar in i skatter och sedan får tillbaka i form av inkomstöverföringar.
Om alla de penningflöden som slussas
fram och tillbaka mellan hushåll och offentlig sektor ersattes med ett flöde i endast en riktning skulle effekterna på
skattetrycket och skatteadministrationen m m bli dramatiska. På makronivå
innebär ett sådant synsätt att alla typer
av inkomstöverföringar och subventioner till hushållen kan betraktas som
rundgång. År 1985 beräknas dessa överföringar uppgå till 195 miljarder kronor.
Jämfört med lönerna på 362 miljarder
kronor år 1985 uppgår överföringarna tiD
hela 54%. Hushållens direkta skatter
och avgifter var samma år 184 miljarder
kronor. De indirekta skatterna var ca JOO
miljarder och arbetsgivaravgifterna
drygt 130 miljarder. Om alla överföringar
”kvittades” mot skattesänkningar skulle
skattetrycket teoretiskt kunna sänkas
med nästan 25 procentenheter.
Tabell l. Den offentliga sektorns inkomstöverföringar och subventioner till
hushåll i miljarder kronor
1985
Livsmedels- och räntesubventioner 16
Daghemssubventioner 15
Barnbidrag 8
Bostadsbidrag 3
studiebidrag m m 3
AMU-bidrag mm 3
Kommunalt bostadstillägg 4
Folkpensioner, ATP mm 93
Sjuk- och föräldraförsäkring 23
Arbetslöshetsförsäkring 6
Övrigt (socialbidrag, bidragsförskott, mm) 19
Summa 195
Som framgår av tabell l består nästan
hälften av inkomstöverföringarna av
pensioner. Knappt 30 miljarder utgörs av
~uk- och föräldraförsäkringen samt arbetslöshetsförsäkringen. Avsikten med
dessa sk försäkringssystem är att skapa
trygghet på ålderdomen och i perioder av
~ukdom och arbetslöshet.
Försäkringssystemen
Många menar – t ex folkpartiledaren
Bengt Westerberg – att försäkringssystemen inte innebär någon rundgång eftersom människor får pension, sjukpenning eller arbetslöshetsunderstöd när de
inte har någon arbetsinkomst. Även om
rundgången i försäkringssystemen är betydligt mindre än i systemen för t ex botads- och daghemssubventioner är den
dock långt ifrån obefintlig.
39
Även pensionärer, arbetslösa och
sjuka betalar inkomstskatter, moms och
punktskatter. Om skatterna inte varit så
höga hade inte heller ersättningsnivåerna
behövt vara höga. En sänkning av marginalskatten innebär att sjukersättningen
kan sänkas med oförändrad standard för
den enskilde. Det är ett sätt att minska
rundgången som Moderata Samlingspartiet propagerade för i valrörelsen. I sammanhanget kan nämnas att alla höjningar
av moms, bensin- eller oljeskatter innebär att pensionerna stiger automatiskt.
Därmed ökar också rundgången. En hög
beskattning leder till stora transfereringar och vice versa. Resultatet blir att skattekilen mellan ersättning före och efter
skatt växer.
Frågan om rundgång i försäkringssystemen är egentligen densamma som i
debatten om vårdnadsersättningen skall
vara obeskattad eller beskattad. l denna
diskussion har både (m) och (fp) hävdat
att en obeskattad ersättning är bättre bl a
för att den inte ökar rundgången. Centern vill däremot ha en högre men beskattad ersättning. Westerberg har sannolikt inte insett att frågan om beskattning av vårdnadsersättningen har stora
principiella likheter med diskussionen
om att sänka sjuk- och arbetslöshetsersättningen samtidigt som inkomstskatten
sänks.
Till saken hör också att våra socialförsäkringar i praktiken är renodlat inkomstomfördelande genom att avgifterna inte sätts i form av premier beräknade i förhållande till förväntat utfall och
till försäkringsrisken. Arbetsgivaravgifterna som betalar försäkringarna är därför likvärdiga med skatter.
40
Subventioner och bidrag
Även om vi skulle bortse ifrån de ovannämnda försäkringssystemen har vi en
rundgång i form av livsmedels-, ränteoch daghemssubventioner på drygt 30
miljarder kronor 1985. Därtill kommer
bostadsbidrag, barnbidrag, bidragsförskott, socialbidrag m m som uppgår till
mellan 25 och 35 miljarder kronor beroende på vad man vill inräkna. Cirka 60
miljarder kronor utgör rundgångspengar
i en snävare bemärkelse. De finansieras
skattevägen i stort sett av samma hushåll
som mottager transfereringarna.
Ekon dr Gunnar du Rietz har i en uppsats som nyligen publicerats av Riksbankens Jubileumsfond undersökt rundgången i vissa subventioner och bidrag.
Rundgången definieras som vissa subventioners och bidrags andelar av enskilda hushålls inkomstskatt plus indirekt
skatt. l studien som omfattar barnbidrag,
bostadsbidrag, bidragsförskott, socialbidrag, livsmedels- och räntesubventioner
samt vissa prisberoende subventioner visas att rundgången är mycket omfattande bland i första hand barnfamiljerna.
Rundgången är störst i familjer med
många barn och låga hushållsinkomster.
Över hälften av barnfamiljerna, som består av ensamstående eller gift med hemmamake ligger inom rundgångsintervallet 50-200 procent. 200 procent innebär
att bidragen och subventionerna är dubbelt så stora som skatteinbetalningarna.
Om även daghemssubventionerna inkluderas kommer också hälften av barnfamiljerna med två förvärvsarbetande att
få en rundgång på över 50 procent.
Minskad rundgång
Den stora merparten av hushållen betalar in mer i skatter än vad de får tillbaka i
bidrag. Det är därför intressant att ställa
sig frågan hur mycket skattetrycket skulle kunna sänkas om vi ”kvittade” en del
skatter mot bidrag med bibehållen disponibel inkomst för de flesta hushåll.
Enbart ett avskaffande av livsmedels-.
ränte- och daghemssubventioner samt
barn- och bostadsbidragen skulle möjliggöra en sänkning av skatterna med 43
miljarder kronor. skattetrycket som andel av BNP kan därmed sänkas med 5
procentenheter. Fördelen med en sådan
omläggning är uppenbar. Tillväxtens
drivkrafter och effektiviteten i ekonomin
skulle öka. Konsumtionsstyrningen mot
daghem och subventionerade bostäder
skulle minska. Valfriheten för de enskilda människorna skulle öka.
Den invändning som brukar framföras
är att oönskade fördelningseffekter kan
uppstå eftersom skattesänkningarna
måste bli av mer generell karaktär än
subventionerna. Men innebär då dagens
system en rättvis fördelning? Huvuddelen av de nämnda subventionerna tillfaller barnfamiljerna. l många fall ger de
godtyckliga och direkt orättvisa fördelningseffekter. Endast de som haft turen
att få in sina barn på dagis eller bo i ett
räntesubventionerat hus får del av de
tunga subventionerna.
Genom att införa ett skatteavdrag för
varje barn eller differentiera skatteskalorna efter antalet barn bör det finnas
mycket goda möjligheter att ersätta både
livsmedelssubventioner, bostadsbidrag,
barnbidrag och daghemssubventioner.
Även en del av de fördelningseffekter
som uppstår när räntesubventionerna
avskaffas kan neutraliseras med en skattesänkning.
En skattesänkning i form av ett barnbidrag tillfaller alla barnfamiljer. En
minskning av både skatter och bidrag
kan medföra en mer rättvis fördelning än
vad som åstadkommes inom dagens olika bidragssystem. Samtidigt skulle ett
stort antal hushåll upphöra att betala in
sina egna bidrag, dvs rundgången skulle
minska. Även socialbidragen skulle automatiskt minska.
skadeverkningarna
Den socialdemokratiska välfärdsmodellen med höga och relativt generella bidrag har framkallat höga skatter, vilka i
sin tur ökat behovet av selektiva bidrag.
Socialbidragen har de senaste åren ökat
snabbt. Det innebär inte bara ökad rundgång utan även att den (s)-märkta välfärdsmodellen blir alltmer selektiv.
Den relativt goda överensstämmelsen
mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk avkastning för enskilda individers arbetsinsatser som förelåg på
1950- och 1960-talen finns inte längre.
Det beror på att beskattningen slagit in
en kraftig s k skattekil mellan arbetets
samhällsekonomiska värde och ersättningen till individen.
En genomsnittlig industriarbetare,
som tjänar 100000 kronor, betalar 35 600
41
kronor i statlig och kommunal inkomstskatt, 15 600 i moms och andra indirekta
skatter samt 36 500 i arbetsgivaravgifter.
Årskostnaden för arbetsgivaren är således drygt 136 000 kronor medan arbetaren själv får disponera knappt 49 000
sedan indirekta skatter som belastar
hans konsumtion dragits ifrån. Han får
med andra ord behålla knappt 36% av
vad han arbetat ihop. En deltidsarbetande kvinna som tjänar 80 000 kronor får
behålla knappt 38 % av sitt produktionsresultat och en industritjänsteman som
tjänar 150 000 kronor får endast behålla
32%. skattekilen är ett effektivt hinder
mot tillväxt och ökad sysselsättning i
framför allt den privata tjänstesektorn.
Samtidigt är skattekilen den grundläggande orsaken till den svarta sektorns
expansion.
Motiven för att minska rundgången är
förutom att skattetrycket kan sänkas att
kostnaden för administration av skatter
och bidrag minskar. Möjligheterna för
det allmänna att styra hushållens konsumtion skulle också minska, vilket är
ett självändamål för alla sanna liberaler
som tror på marknadsekonomin. Friheten att välja en annan typ av barnomsorg
än den kommunen anvisar ökar.
Om daghems-, livsmedels- och ränteTabel/2. skattebelastning vid olika inkomster år 1985 i kronor
Total arbetskraftskostnad l09 164 136455
Arbetsgivaravgifter 29164 36455
Årslön 80000 100000
Statlig inkomstskatt 3866 7866
Kommunal inkomstskatt 21750 27750
Disponibel inkomst 54 384 64 384
Indirekta skatter 13 209 15 638
Disponibel inkomst
efter indirekta skatter 41174 (37,7%) 48746 (35,7%)
204682
54682
150000
19600
42750
87650
21290
66360 (32,4%)
42
subventioner samt barn- och bostadsbidragen avskaffades och fördelades på
barnfamiljerna skulle skattelättnaden per
barn under 20 år uppgå till drygt 20 000.
Industriarbetaren som tjänar l00 000
kronor och gör avdrag för ett barn skulle
netto med hänsyn tagen till bidragsbortfallet få en inkomstförstärkning med nästan 15 000 kronor. Hans nettoersättning
skulle öka från knappt 36 procent av arbetskraftskostnaden till drygt 50 procent. Enbart en sådan relativt ”enkel”
rundgångsminskning skulle alltså påtagligt minska den s k skattekilen mellan
brutto- och nettoersättning. Skulle hela
skattesänkningen läggas på marginalskatterna skulle effekterna på ”marginalskattekilen” bli mycket större.
Med detta häfte följer till dem som ej betalt prenumerationsavgiften ett inbetalningskort avseende prenumerationsavgiften 110:- kronor för år 1986. (Prenumerationspris för pensionärer: 95:-)
Nr 2/1986 utkommer den 20 mars.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner