Varför ljuger de om forskningen?

Boken Jämlikhetsanden har varit föremål för debatt sedan den gavs ut. Den svenska vänstern har inte varit sparsamma med sina hyllningar av boken vars slutsatser är att ojämlikhet i sig är problemet. Om din granne får löneförhöjning, argumenterar författarna, kommer risken för att du får cancer att öka. Men vänstern saknar kritiskt granskande kring boken och ignorerar det faktum att författarnas tes helt har motbevisats i den vetenskapliga debatten. Det skriver Nima Sanandaji.

Under senare tid har den svenska vänstern kraftsamlat kring boken ”Jämlikhetsanden” av Richard Wilkinson och Kate Pickett, som lyfts till skyarna. LO-distriktet i Stockholm har gått så långt som att trycka en kortversion av boken i broschyrform. Mona Sahlin hyllar inte bara ”Jämlikhetsanden” i sin nya bok ”Möjligheternas land”, utan noterar också surt att vi har kritiserat den.

Efter att nu ha debatterat ”Jämlikhetsanden” i ett halvår – i bland annat Wall Street Journal, Svenska Dagbladet och Aftonbladet kultur – har vi lärt oss mycket. Det visar sig att Socialdemokraterna och LO saknar kritiskt tänkande kring boken. Slutsatserna är nämligen att ojämlikhet i sig är problemet. Om din granne får löneförhöjning, argumenterar författarna Wilkinson och Pickett, kommer risken för att du får cancer att öka.

Men författarna ”glömmer” att förklara för läsarna att deras tes helt har motbevisats i den vetenskapliga debatten. Förra året utkom exempelvis ”Oxfords handbok i ekonomisk ojämlikhet”. Där kan vi läsa: ”Övervikten av bevisen visar att relationen mellan inkomst, ojämlikhet och ohälsa antingen inte existerar eller är för svagt för att dyka upp i robusta [vetenskapliga undersökningar].”

Världshälsoorganisationen har tidigare beställt en djupgående analys av sambandet mellan ojämlikhet och ohälsa. Slutsatsen är tydlig: ”Det är inte sant att inkomstspridning i sig är en viktig faktor för folkhälsan.”

Vi märkte tidigt att författarna manipulerade statistiken i sin bok. De trollar exempelvis fram ett samband mellan inkomstskillnader och livslängd som i själva verket inte existerar. När vi skrev om detta i Wall Street Journal backade författarna plötsligt från sitt eget huvudargument – att ”ojämlikhet dödar”. I ett senare svar till oss skrev Wilkinson och Pickett att de inte ens tog ansvar för påståendet, utan att det var något som förläggarna och översättarna av boken hade skrivit. Känner LO ens till detta?

Till slut förklarade Wilkinson och Pickett att de inte längre tänkte debattera boken med oss eller dess andra kritiker. Det förvånar inte. Tidigare skrev författarna till oss att Nobelpristagaren James Heckman stödde deras teser. Vi lyckades kontakta den världsberömda forskaren, som i ett e-mejl till oss skrev att ”detta är en feltolkning av mitt arbete”. Vi har också visat att delar av statistiken i ”Jämlikhetsanden” kommer från en ren amatörhemsida.

Här har vi alltså två författare som ger sig in i politiken när de förlorat den vetenskapliga diskussionen. Deras märkliga tes är att det viktiga inte är att bekämpa fattigdom, utan det faktum att någon kan ha det bättre än sin granne. Istället för att skapa fler jobb i områden med hög arbetslöshet kan alltså folkhälsan förbättras bara vi sänker inkomsterna i medelklassområdet bredvid.

Socialdemokraterna och LO lägger okritisk sin energi bakom att ge boken publicitet, utan att kommunicera ut att den helt går emot forskningen. Och nu ska budskapet spridas med hjälp av en broschyr?

Broschyren kostar förvisso bara sex kronor, men det är ett högt pris för ett ideologiskt budskap som forskningen inte alls håller med om. Varför är vare sig LO eller Socialdemokraterna intresserade av den seriösa forskningen istället? (SNB)


Nima Sanandaji är VD i tankesmedjan Captus.