Så kom verkligheten ifatt BBC

En era av expansion är över – den brittiska public service-jätten BBC med 23 000 anställda har signalerat nedskärningar och ”nytänkande”. Det mediala imperiebyggande som BBC anses ha ägnat sig åt sedan mitten av 90-talet ska överges till förmån för en innehållslig och kvalitativ uppstramning.

Efter en lång tid av framtidsspekulation och hårdför debatt om BBC:s utveckling i alltmer kommersiell riktning, kom högste BBC-chefen Mark Thompson häromveckan med tämligen drastiska förslag till förändringar. Två digitala radiostationer stängs, BBC:s web halveras till omfånget och får 25 procents budgetsänkning, ett tak för satsningar på sporträttigheter införs och budgeten för inköp av utländska program sänks med 20 procent.

En frysning av licensen – £142.50 årligen – fram till 2013 har föreslagits, om än inte utlovats, samtidigt som Thompson understrukit att BBC framöver kommer att mer explicit klargöra vad företaget inte tänker satsa på. Det är ett svar på de många anklagelser som funnits i debatten om att BBC i uppskruvat tempo oreflekterat givit sig den kommersiella tv-marknaden i våld.

Det utvecklingsdokument som tagit form under Thompson heter talande nog Putting Quality First. Publiceringen av dokumentet fick flyttas fram med en vecka sedan The Times avslöjat strategitänkandets huvudlinjer. BBC:s högsta styrande organ, The BBC Trust, mediterar nu som bäst över innehållet och dokumentet befinner sig på ett slags intern remissrunda som måste vara avslutad i maj. Det betyder, i politisk klartext, att en ny BBC-policy kan se dagens ljus samtidigt som Storbritannien får en ny regering, oavsett den blivande regeringens politiska färg. Parlamentsvalet kommer troligen att hållas den 6 maj.

De nya signalerna från BBC blev omedelbart nytt bränsle i den politiska debatten. Till att börja med sipprade intern chefskritik ut där man tveklöst menade att ompositioneringen kommit till stånd för att blidka en eventuellt konservativ regering. Från labourpolitiker hördes röster som anklagade BBC-ledningen för politisk anpasslighet; Labours kulturminister Ben Bradshaw betecknade BBC som en stor tillgång för Storbritannien och sade att bolaget inte borde möta framtiden med antagandet att de konservativa vinner valet. BBC borde ha större självförtroende än så och lita på det enorma förtroende företaget åtnjuter från allmänheten, menade Bradshaw.

Jeremy Hunt, trolig kulturminister om de konservativa vinner valet – opinionsmätningarna har på sistone visat jämna siffror mellan blocken – valde att kommentera BBC:s planer genom att påminna bolaget om dess åtagande. Han gjorde det i form av ett antal frågor: Kommer BBC att bli mindre expansivt? Kommer företaget att noga betänka sin påverkan på den oberoende mediemarknaden? Och framför allt, kommer BBC att lägga licensbetalarnas pengar på den typen av kvalitativt public service-innehåll som publiken vill ha? Bara verklig förändring kommer att ge svar på dessa angelägna frågor, betonade Hunt.

BBC har en ytterligt sträng vinter bakom sig efter höstens avslöjanden om hur företagets högsta lönekarusell fått omdömet hos ledningen att virvla iväg. Det tog nationen rätt hårt när det framgick att 37 chefer uppbar högre löner än landets premiärminister – vars årslön är cirka 2,3 miljoner kronor. Över 300 anställda på mellanchefsnivå visade sig ha löner på drygt en miljon kronor och Mark Thompson själv har ett kontrakt som säkrar honom en årslön på cirka nio miljoner kronor.

Nyheterna tog skruv; den välkända, snart 90-åriga deckarförfattarinnan och överhusledamoten P D James, Baroness James of Holland Park, önskade sig – och fick – en radiointervju med Mark Thompson. Till saken hör att James på 90-talet under några år själv satt i BBC:s styrelse och således besitter goda kunskaper i sak och därtill har ett erkänt högt engagemang i samhällsfrågor. Med sinnet för brittiskt spetsiga artigheter i behåll läste hon lusen av Thompson – för lönestrukturens absurda utveckling, för tablåernas alltmer kommersiella innehåll och inte minst för BBC:s växande byråkrati. Det var närmast en uppläxad skolpilt mer än en svindlande betald högsta BBC-chef som lämnade studion vid nyår – och sedan dess har inget varit sig riktigt likt.

De som betecknar den besinningens strategi som BBC nu presenterat som politisk anpasslighet i väntan på en regering med ny färg har nog inte riktig följt med i den allmänna debatt som pågått efter avslöjandena och baronessan James intervju. BBC självt, både i radio och tv, har påfallande ofta släppt fram kritik mot företagets utveckling och ämnet har ofta kommit upp i nyhetsprogram och politiska debatter.

Inte minst har insändarsidorna i tidningarna ofta haft kritiska inlägg. Det hela har inte hjälpts upp av nya avslöjanden om att BBC lagt enorma summor av licensmedel på stjärngager åt kontrakterade medarbetare. Jonathan Ross, talk show-värd med kultstatus men något fläckat rykte efter diverse utfall, fullgör 2010 sitt sista år av ett treårigt kontrakt med BBC som givit honom sammanlagt 16,9 miljoner – pund!

Carl Otto Werkelid, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet, är kulturråd vid svenska ambassaden i London.