Allt Viktor Orbán gjort har inte varit fel. Hans tolerans för korruption och motarbetande av den fria debatten förtjänar att kritiseras hårt, liksom den pinsamma alliansen med Ryssland och Kina. Däremot borde vi hysa viss förståelse för Orbáns omsorg om de ungerska minoriteterna i grannländerna. Här finns en historisk oförrätt som satt djupa spår i den ungerska nationen och många av de som känner att de hör till den gemenskapen.
År 2025 placerade sig Österbotten högst i Företagarnas årliga mätning av Finlands företagsklimat, särskilt framhölls de små- och medelstora företagens betydelse för hela näringslivet. En av få nedsidor i företagsklimatet är dåliga vägar – mer om det senare.
En tyst men betydelsefull förändring pågår i Östeuropa. Medan den geopolitiska uppmärksamheten har fokuserat på krig och säkerhet, pekar en ny studie publicerad i tidskriften Economic Affairs på en djupare omvandling: en växande skillnad i ekonomiska uppfattningar mellan Ukraina och Ryssland som kan komma att forma regionens framtid lika mycket som militära utfall.
I dagens allt mer accelererande informationsflöden tenderar de längre, och inte sällan mer nyanserade, bilderna att hamna i skymundan. I stället är det snabba tagningar, korta citat och ofta rätt halvdana versioner av sanningen som människor bygger sin verklighetsuppfattning på. Historiskt sett har det varit ledarsidorna som agerat spjutspets i tidningarnas framväxt som den stora arenan för det bildade och demokratiska samhällets aktörer. De bör därför vördas snarare än vanäras.
Den konservativa hållningen till frihandel är pragmatisk snarare än principiell. Den vilar på insikten att handel mellan folk är något naturligt, en förlängning av människans vilja att utbyta, samarbeta och förbättra sin tillvaro.
Liberalernas våndor och vägval har givit upphov till en rad spekulationer om beslutet att acceptera Sverigedemokraterna i regeringen kan leda till ökat stödröstande. Tanken är att väljare som egentligen föredrar ett annat parti nu ska bli mer benägna att hjälpa L in i riksdagen, eftersom dessa har signalerat entydig vilja till en ny Tidölösning. Resonemanget är konstigt på flera sätt.
Krig utvecklar sig sällan som planerat. Det gäller nu även för Trumps krig i Iran. Kraftigt ökade bensinpriser hemmavid var säkerligen något som han ej hade med i beräkningen. USA och Israel underskattade Irans förmåga att slå tillbaka, och nu är vi därför i en situation där vi inte vet hur kriget kommer att sluta.
De franska kommunalvalen gav inga riktigt tydliga resultat. De flesta partier kunde känna sig ganska nöjda. Republikanerna höll ställningarna och förblir det parti som har flest förtroendevalda i de franska kommunerna. Le Pens Nationell Samling (RN) gick fram men vann inga större segrar. Partiet har ännu inte lyckats ta kontrollen över någon av de största städerna. Macrons låtsasparti Renässans vann faktiskt några större städer men förblir ett litet parti på kommunal nivå.
Den som följde den danska valrörelsen från svensk horisont kunde inte undgå att notera en slående skillnad. I den danska debatten fick invandringsfrågorna nästan inget utrymme alls. I stället debatterade danskarna skatter, prisnivåer, klimatpolitik och politiskt ledarskap i en orolig tid.
Om marknaden för skor fungerade som marknaden för skolor. Då skulle det finnas skoaffärer med skor av olika tillverkare. Men: kommunen skulle bestämma priset på skorna och varje kommuninvånare skulle vara ålagd att köpa skor för samma summa per år. Skolagen skulle reglera vilka typer av skor en medborgare måste köpa: varje år ett par gymnastikskor och ett par promenadskor, vartannat år ett par sandaler och vart tredje år ett par vinterskor och ett par gummistövlar.