HURU FINLAND FINANSIERAR KRIGET Av iiverombudsmannen vid Finlawls slatslåncorganisation. ekon. mag. JY. JYIKLUND, Hclsinp.fors FINLAND hade glädjen att under åren före det nu pågående kriget åtnjuta goda statsfinanser. De under 1920-talet upptagna skulderna hade under årens lopp amorterats, och såväl nationalinkomsten som nationalförtmögenheten förkovrades betydligt. Man beräknar att nationalinkomsten överskred 30 miljarder mark per år. statsbudgeten balanserades utan svårigheter och kortfristiga lån behövde knappast upptagas efter år 1932, då depressionen i stort sett var övervunnen. Långfristig kredit upptog staten endast för amortering av förfallen gäld och för inkomstbringande placeringar, Yarigenom statens egendom betydligt kunde förkovras. Ar 1938 steg den sammanlagda statsskulden till endast 3,371 miljoner mark, eller mindre än 1,000 mark per capita, medan de totala skatteinkomsterna och med dem jämförbara andra inkomster för samma år stego till c:a 4,900 miljoner mark. Dessutom upplades närmast under åren 1937-38 en konjunkturfond på 1,5 miljarder mark. Under år 1939 kastade det kommande kriget sina första skuggor över Finlands statsfinanser. Inkomsterna sagda år nådde med sina 4,500 miljoner mark en tillfredsställande nivå, men utgifterna antogo redan helt andra proportioner, så att endast 67 % kunde täckas med de ordinarie inkomsterna. Redan under sommaren 1939 blev staten tvungen att ty sig till växelkredit från privatbankerna, då statens tillgodohavande i Finlands Bank helt hade utnyttjats. Arets totala utgifter stego till 6,7 miljarder mark. Den tidigare nämnda konjunkturfonden blev delvis förbrukad och statsskulden steg vid årsskiftet 1939-40 till 5,o miljarder mark. Vinterkriget med dess följdföreteelser ställde oerhört stora kraY på statsfinanserna. Så till exempel stego militärutgifterna för år 1940 till 14,4 miljarder mark mot budgeterade 2,4 miljarder mark. Härtill kommo betydande andra utgifter närmast förorsakade av 631 ,,l W. Wiklund freden i Moskva. Statens totala skatte- och andra inkomster nådde sagda år en nivå av G,o miljarder mark, men då utgifterna detta är stego till 17,:; miljarder mark kunde endast 34 % bestridas med ord iuarie inkomster. För att erhålla nödiga medel för finansieringen av dc stegrade utgifterna tillgrepos ~iven en del andra åtg~irder. I maj 1940 emitterades sålunda skattebetalningsbevis för l miljard mark och i novmnber en ny serie på 500 miljoner mark. Dessa skattebetalningshevis ha iiven kommit till användning åren 1~l41 och 1942, under vilka det sammanlagda emissionsbeloppet tills vidare stiger till 2 miljarder mark. För sina militära beställningar har staten sedan sommaren 1!l40 iiven erlagt en del av likviden i form av räntebiiraude skuldförbindelser. Summan av dessa steg vid utgången av ar 1941 till c:a GOO miljoner mark. En betydande hjälp har också erhållits i form av utliind;.;ka krediter. Från Sverige har såviil under år 193!) som 1940 erhållits avseviirda belopp, eller sammanlagt krediter på e:a 150 miljoner kronor. Då hiirtill kommer de växelkrediter i kronor för från Sverige importerade varor, vilka krediter vid 1!J41 {trs utgång stego till c:a G70 miljoner mark, så måste den svenska insatsen skattas mycket högt. Av den amerikanska krediten, som beviljades Finland under vintorkriget 1!)3!3-40, återstod den 31 dec<:'mber 1!J41 obetalad c:a 23 miljoner dollar. Uen för krigsfinansiering allmänt anlitade lånemotoden har även utnyttjats i hög grad. Raden av inhemska obligationslån inleddes våren 1HB!J med ett 4 1/2 % lån lydande på 550 miljoner mark. Pla(' erandet av detta lån gick dock trögt och det slutfördes först under år 1940. Samtidigt som detta lån låg ute i marknaden emitterades under slutet av år 193!) ett 5 % försvarslån, vilket inom några månader nådde siffran (i(i3 miljoner. Dessutom placerades under 1940 ett prmnieohligationslån på 100 miljoner mark. Den totala hingfristiga upplån ingen steg alltså under åren 193!!-40 till endast 1,31:3 miljoner, yaray 629 miljoner kom på år 1!J39 och G84 miljoner på år 1!J.JO. Vid utgäugen aY iir 1940 nådde statens växelkredit från såYiil Finlands Bank som privatbankerna ett belopp på G,;, miljarder mark mcdan staten ÖYcrskridit sitt upp- oeh aYskriYningskonto i Finlands Bank med 1,540 miljoner mark. statsskulden hade stigit till c:a 17,:: miljarder mark. 1 ·n d Pr itr 1941 in tcnsi fierades den inhemska upplåningen avseYiirt. Dc båda Aient]>pbyggnadslänen» hämtade till statskassan 2 miljarder mark, nwdnn >Lånet för arhrte oeh kmnp'> gay ctt resultat 632 Huru Finland finansierar kriget Jlå e:a 2,& miljarder. Visserligen avslutades detta 1:\n först i februari 1942, men huvudparten av lånesumman infliit doek under E)41. ])å hiirtill komma premieobligationer på niinnare 300 miljoner, steg 1len under nämnda år UPI>tagna obligationskrediten till i nmt tal ~> miljarder mark lTnder år 1941 ökades den totala utgiftssumman ytterligare oeh steg till 20,D miljarder, varav krigsutgifter 13,s miljarder, eller 66 % av samtliga utgifter. Inkomsterna ökades även betydligt om oekså ieke i samma takt. Med inkomster på 10,D miljarder kuwle utgifterna bestridas till 52 %. Bland speciell t inkomstbringande skatter kunna omsiittningsskatten och konjunkturskatten niimnas. Den siHtniimnda översteg den budgeterade inkomsten frfm niimnda Hkatt med flera hundra procent. Finlands Banks gulclkassa, som under år 1940 krymvte från 1,179 miljoner till 603,s miljoner, fortsatte att minskas oeh utgjonle ,-id årsskiftet 1941 endast 171,-t miljoner mark Likaså minskade valutainnehavet med 542,s miljoner år 1940 oeh med 244,s miljoner ;:\ret därpå, så att det totala valutainnehavet per ultimo cleeember 1941 endast utgjordes av 932,-t miljoner mark. Den ofördelaktiga handelsbalansen under 1941, som lämnade ett 11assivsaldo på över -l,n miljarder mark mot c:a 2,:l miljarder året förut, avspeglade sig i Ptt skuldsaldo på elearingkontot, som stigit med 1,151 mil:ioner t i ll1,489,,; miljoner mark. Skulderna till Finlands Banks utländska korrespondenter gingo likaså i höjelen med en stegring från 295 miljoner år 1940 till 1,046,;, miljoner mark år 1D41. Vid utgången aY år 1~)41 steg statens totala Yiixelsknld till c:a 12 miljarder mark, YaraY e:a 90 % härstammade fnln Finlands Bank oeh 10% från privatbankerna. statsskulden hade nnder