HAN STARTADE SVENSK TIDSKRIFT
Gösta Bagge var humanist och
den fria marl<nadens försvarare
Av Carl Johan Ljungberg
K
UNNIG OCH omdömesgill, pliktmedveten.
Tillika viljestark, allvarlig och självkritisk.
Sådan var Gösta Bagge,
ekonomiprofessor, social- och
utbildningspolitiker och högerns
partiledare mellan 1935 och 1944.
Tillsammans med ekonomiprofessorn Eli Heckscher återstartade han
1911 denna tidskrift i dess tredje levnad efter grundandet 1870.
~~ lSvensk Tidskrift 11999, nr si
Gösta Bagge är i dag okänd för
många, kanske de flesta. Han satte
dock stark prägel på några decennier av svensk politik. Efter att ha studerat humaniora i Uppsala tillbragte
han ett givande studieår i USA, där
han ägnade sig åt att lära känna fackföreningsrörelsen och dess organisationsproblem. Åter i Sverige startade
Bagge genast ett brett studium av den
svenska fackföreningsrörelsen. Han
gick vidare på den vägen genom den
avhandling om lönebildningen, som förblir
hans största vetenskapliga
insats. Samtidigt med
professorsutnämningen
lyckades Bagge få tillstånd en ny utbildningsorganisation, som fick
stor betydelse. Den kallades Socialinstitutet
(numera Socialhögskolan) i Stockholm. Blivande handläggare förvärvade där, utöver
förvaltningskunskaper,
socialvetenskapliga
perspektiv.
I år har historikern
Per G Andreen givit
ut boken Gösta Bagge
som samhällsbyggare:
Kommunalpolitiker,
socialpolitiker, ecklesiastikminister. Där
återges fint några av
Bagges insatser mot
bakgrund av den
vitala ekonomiska
och socialpolitiska
debatt samt den
reformverksamhet
som pågick i Sverige från före 1914
och fram till1940-talet. Som Andreen
visar deltog Bagge på olika poster i
de centrala frågorna under denna
tid, och han gjorde ambitiösa utredningar inför flera av besluten. Han
vägleddes av en genomarbetad liberalkonservativ åskådning.
SAKKUNSKAP OCH KVALIT ET
Viktiga bidrag gav Bagge först som
kommunalman i Stockholm till
debatter om kommunens roll gentemot medborgarna och marknaden.
Både som politiker och ekonom
bedömde han den allmänna ekonomiska politiken. Han betonade värden som sakkunskap och kvalitet i
de offentliga åtagandena. En partipolitisering eller ett så kallat
"bossvälde" ansåg han hota det förtroende de folkvalda åtnjöt, och
ytterst folkstyret. Bagge ville i princip spara på statens utgifter. Han satsade däremot gärna t ex på utbildning och bibliotek samt hälsovård.
Bagge hyste intresse för utbildning och forskning. Att satsa på
dessa områden såg han som vitala
investeringar för framtiden. Som
ecklesiastikminister startade han en
utredning som avsåg att modernisera de olika skolformerna. Bagge ogillade termen "enhetsskola". Han
ansåg att det behövs olika skolformer, dels goda offentliga sådana, dels
folkhögskolor och privata eller
halvprivata utbildningar. Alla individer får inte pressas i samma form.
Flertalet ungdomar borde få en fortsatt skolning alltefter fallenhet sedan
de avslutat den obligatoriska skolan.
Enligt Bagge ligger det en risk i
en överteoretiserad skola. En sådan
blir ensidig och stöter bort många
ungdomar. Själv ville han mera betona vilje- och karaktärsträningen, de
humanistiska och estetiska inslagen
samt idrott och lek. Han främjade
även ämnen som etik- och religion
samt sexualkunskap och samlevnad.
Som ecklesiastikminister såg Bagge
vitala uppgifter inom det övriga kulturlivet, folkbildningen, teatern,
medierna och fornminnesvården.
KRITISK TILL KEYNES
Tidigt anade Bagge att offentliga program lätt blir jätteåtaganden. Det gällde inte minst bostadssubventioner
och bostadsbyggande samt de (då
aktuella) kommunala markköpen.
Bagge blev från att först ha värdesatt
facklig verksamhet även mer kritisk
till fackets ökande makt. Kollektivanslutningen hade ingen vän i honom.
Tjugo år efter den första Amerikavistelsen återkom Bagge till USA
och kunde nu utverka Rockefellerstiftelsens stöd på lång sikt till
svensk samhällsforskning och socialpolitisk undervisning. Både Bertil
Ohlin och Eskil Wadensjö har framhävt Bagges stora insats som forskningsentreprenör. På det området
har Bagge ingen svensk medtävlare.
Gentemot J M Keynes förkunnelse av en expansionistisk konjunkturpolitik som medel att bekämpa
arbetslöshet ställde sig Bagge avvisande. Han ansåg att den skulle leda
till inflation och i längden till näringslivets socialisering. Gunnar Myrdal betraktade på 1930-40-talen socialisering som ett eftersträvansvärt
mål och tvekade därför inte att driva
en expansionistisk propaganda, men
längre fram slog han om och utfärdade stränga varningar mot följderna av penningvärdeförsämring. Då
var Bagge för länge sedan borta.
Gösta Bagge var en marknadsliberal i god mening. Han ägde varmt
Gustaf von P/aten:
Nittonhundra
vällust och armod-vemod och framtidstro
Finns att köpa i Din
bokhandel eller direkt
fr~n förlaget till ett
specialpris !
BESTÄLLNINGSKUPONG:
mänskligt samvete. Han försvarade
konsekvent friheten, men ansåg att
etik och humanistisk bildning ger en
mognad som gör en fri marknad
möjlig. Genom sin vilja att tänka om
i konkreta frågor när nya fakta tillkom vann han samtidigt respekt.
Carl Johan Ljungberg (cjl@cityuniv.se) är författare och konsult.
Författare: Per G Andreen
Titel: Gösta Bagge som samhällsbyggare. Kommunalpolitiker,
socialpolitiker, ecklesiastikminister
Förlag: A&W International, 1999
l
Ja tack, skicka mig Gustaf von Platens bok Nittonhundra till specialpriset 250 kronor inklusive moms och frakt
Namn: .............................................................................................................................................................................................
Adress: ..........................................................................................................................................................................................
Postadress: ....................................................................................................................................................................................
Ring, skicka eller faxa in Din beställning till: Bokförlaget Fischer & Co, Norrlandsgatan 15, 111 43 Stockholm
tel: 08-24 21 60; fax: 08-24 78 25;
e-mail: bokforlaget@fischer-co.se