ETT BATTERI AVo • • •. ATGARDER KRAVS JAN HERIN & ANDERS RYDEMAN Fortsatt decentralisering, sänkta skatter för låginkomsttagarna, ökade inslag av egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen, flexibel arbetsrätt och mer balanserade konfliktregler är några beståndsdelar i en politik för fler jobb och en fungerande arbetsmarknad. D e strukturella problem som idag prä- glar svensk arbetsmarknad kan inte lösas genom enstaka åtgärder. Ett batteri av åtgärder inom flera områden är nödvändiga. Utgångspunkten måste vara att skapa en arbetsmarknad som fungerar mer som en marknad och som är bättre anpassad till de krav som dagens alltmer globaliserade ekonomi ställer. Erfarenheterna från andra länder som genomfort ett mer omfattande reformprogram är också positiva. Det råder betydande samstämmighet om problemen på den svenska arbetsmarknaden bland såväl internationella som svenska bedömare. Bland annat har OECD och IMF gjort omfattande analyser av den svenska arbetsmarknaden och den JAN HER IN & ANOERS R Y DEM A N är chefekonom respektive eko- 110m på SAF. beskrivning av de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden som man där gjort har också starkt stöd bland svenska ekonomer. Otillräckliga anpassningsmekanismer De strukturella problemen har i fårsta hand sin grund i en dåligt fungerande lönebildning samt generellt otillräckliga anpassningsmekanismer och får svaga ekonomiska incitament på arbetsmarknaden. Bristen på flexibilitet har medfort att obalanserna på arbetsmarknaden i allt högre grad permanentats under senare år. Den strukturella arbetslösheten har ökat mycket dramatiskt och ligger enligt OECD:s skattningar idag på 6,5-7 procent. slutsatsen av denna analys är att dagens höga arbetslöshet inte kan nedbringas utan en mer omfattande strukturell reformering av den svenska arbetsmarknaden. matiskt under senare år har reformeringen av arbetsmarknaden gått mycket trögt. Någon samling kring en långsiktig politik får att reforn1era den svenska arbetsmarknaden har inte kommit till stånd och den nuvarande regeringen har valt en väg där man i viktiga delar fårsöker lösa dagens och morgondagens problem med åtgärder som hör gårdagen till. Visioner om vad morgondagens arbetsmarknad kräver saknas. De strukturella fårändringar i rätt riktning som trots allt - om än under stora våndor - genomfårdes i samband med den akuta krisen i ekonomin under fårsta hälften av 1990-talet, har också i många fall rivits upp och antalet återställare har blivit allt fler i takt med att statsbudgeten förbättrats. Det är mot denna bakgrund inte fårvånande att OECD framfår stark kritik mot bristen på strukturella åtgärder får att fårbättra den svenska Samtidigt som behovet av flexibili- arbetsmarknadens funktionssätt. Man tet och snabbare anpassningsmeka- pekar bland annat på att regeringen nismer på arbetsmarknaden ökat dra- gjort får lite får att skapa starkare inSVENSK TIDSKIUFT 11 o m z V> V> ~ > ? "'z > CJ o n J: r CJ z z C'l citament till ökade investeringar 1 högre utbildning och att den starka lönefoljsamheten mellan olika grupper på arbetsmarknaden är ett avgö- rande runder for bättre balans på arbetsmarknaden. Den stela och sammanpressade lönestrukturen och den närmast totala bristen på anpassning av löner till produktivitet eller arbetsmarknadsläge i olika branscher eller regioner forsvårar den långsiktiga överforingav arbetskraft mellan olika sektorer eller regioner som är en nödvändig forutsättning for en långsiktigt lägre arbetslöshet. OECD framfor också kritik mot de återställare som genomforts på flera områden, bland annat att regeringen åter höjt ersättningsnivån och backat från forslaget om en bortre parentes i arbetslöshetsforsäkringen. Man efterlyser också åtgärder for att skapa en mer dynamisk foretagarmiljö. Det höga skattetrycket och regelsystemet for de mindre foretagen nämns som avgörande problem i detta sarrm1anhang. Det är lätt att i allt väsentligt instärruna i den analys av problemen på den svenska arbetsmarknaden som OECD m fl gjort. SAF har i olika sammanhang också fort fram forslag till åtgärder for fler jobb och en bättre fungerande arbetsmarknad som ligger i linje med OECD:s rekommendationer, bland annat i NäringsLivets recept för fler jobb som SAF tillsammans med Industriforbundet presenterade forra hösten. En vision om hur den framtida arbetsmarknaden kommer att se ut är 12 nödvändig och måste vara vägledande for en mer genomgripande reformering av arbetsmarknaden. Vi är övertygade om att morgondagens arbetsmarknad kanuner att präglas av större konkurrens, ökad rörlighet över gränserna samt mindre hierarkiska och friare arbetsfonner. Det traditionella långsiktiga och standardiserade anställningsforhållandet konm1er som en foljd härav successivt att minska i betydelse. Vi är också övertygade om att en ökad flexibilitet på sikt är den bästa forutsättningen for att alla skall ra del av framtida välståndsökningar. Den största orättvisan i dagens samhälle är att inte alla bereds möjligheter att konuna in på arbetsmarknaden, utan tvingas in i ett nedbrytande bidragsberoende. Sammanhängande reformprogram En viktig utgångspunkt vid en modernisering av arbetsmarknaden bör vara att vidta samtidiga åtgärder på flera områden. Erfarenheterna visar att de positiva effekterna av enstaka riktiga åtgärder riskerar att bli mycket begränsade om de inte genomfors som en del av ett mer omfattande reformprogram. Riktlinjerna for hur ett reformprogram bör se ut kan i punktform sammanfattas så här; - Lönebildningen måste decentraliseras ytterligare. Löneökningarna har gradvis anpassats till omvärlden och till den lägre inflationstakten, men årets avtal visar att vi ändå inte SVENSK TIDSKRIFT lyckats ra ner löneökningstakten till vad som gäller i omvärlden. I de flesta av våra konkurrentländer har således en svag arbetsmarknad och en rekordlåg inflation pressat ner löneökningarna mer än i Sverige. Den otillräckliga anpassningen här hemma kommer oundvikligen att påverka sysselsättningen negativt, inte minst i branscher som redan idag har betydande strukturella problem. Stark följsamhet ett problem Det kanske största problemet på den svenska arbetsmarknaden idag är den fortsatt mycket starka foljsamheten i löneutvecklingen mellan olika individer, yrkesgrupper och regioner. Den framtida löneutvecklingen måste i ökad utsträckning spegla individuell kompetens samt lönsamhet och arbetsmarknadsläge i olika foretag, branscher och regioner. Detta kräver en fortsatt decentralisering av lönebildningen till foretags- och individnivå. Lönebildningen måste generellt harmoniera bättre med en arbetsmarknad som blivit alltmer individuell och också i ökad utsträckning internationell. - Skatterna måste sänkas. Inte minst viktigt är att sänka skatten i de lägre inkomstskikten. Detta är nödvändigt for att skapa forutsättningar som gör det möjligt att leva på de lö- ner som foretagen kan erbjuda for de lägst betalda och samtidigt ge personer utanfor arbetsmarknaden tillräckligt starka incitament att ta de arbeten som erbjuds och komma ur bidragsberoendets destruktiva grepp. , o m z V> > ? "'m V> 3:: > ? ;>; z > o o n I r m "' r o z z () Värnskatten måste också avskaffas for att minska problemet att behålla kvalificerad arbetskraft på en i snabbt växande omfattning internationaliserad arbetsmarknad for de välutbildade. Kostnaden for det svenska samhället kan på sikt bli mycket stor om vi inte snabbt inser betydelsen av att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor for de högutbildade. Ett växande antal foretag, främst inom högteknologibranscher, säger också idag att de rar allt större problem att behålla kvalificerad arbetskraft, framfor allt inom forskning och utveckling. Mer av egenavgifter -En ändrad finansiering av arbetslöshetsforsäkringen är nödvändig som en del i en politik där kostnaderna for arbetslösheten tydliggörs samtidigt som man skapar incitament att hålla nere arbetslösheten hos de individer och organisationer som har möjlighet att direkt påverka arbetslösheten. Detta innebär att forsäkringen i ökad utsträckning måste finansieras genom egenavgifter, som kopplas till arbetslöshetens utveckling i olika branscher eller regioner. - Arbetsrätten måste reformeras och ge utrymme for större flexibilitet och starkare incitament. Långtgående regleringar av anställningsvillkoren hämmar sysselsättningen. Lagstiftningen blir i forsta hand ett skydd for de starka grupper som etablerat sig på arbetsmarknaden och riskerar att forsvåra for de svaga grupperna, t ex ungdomar och invandrare, att ra in en fot på arbetsmarknaden. Inte minst de restriktiva reglerna for tidsbegränsade anställningar slår hårt mot dessa grupper Med tanke på att dagens arbetsrättsliga regelverk fortfarande i viktiga delar är anpassat till de större foretagen bör särregler for de mindre foretagen övervägas. Regelverket for småforetagen bör framfor allt göras betydligt enklare än vad som idag är fallet. Olika undersökningar hos foretagare visar att dagens krångliga och oöverskådliga regelsystem har en starkt negativ effekt på småfåretagandet och de åtgärder som hittills foreslagits på detta område är otillräckliga. Anställningsformer och övriga villkor måste utfornus med hänsyn till fåretagens och individernas större behov av flexibilitet. Individuellt anpassade arbetstidslösningar är en forutsättning for att foretagen skall kunna utnyttja kapaciteten bättre och därigenom värna konkurrenskraft och sysselsättning. Erfarenheterna visar också att foretagens krav på större flexibilitet ofta går mycket bra att forena med individernas önskemål (flexibel arbetstid, ökad självständighet etc.). - Konfliktreglerna på arbetsmarknaden måste ändras. Det måste t ex finnas en rimlig proportion mellan en stridsåtgärd och vad man vill uppnå med den respektive vilka konsekvenser den kan orsaka. Sympatiåtgärder SVE NS K TID SKRIFT bör också forbjudas. Erfarenheterna från länder som genomfart mer betydande forändringar på arbetsmarknaden har genomgående varit positiva och efterhand givit resultat i form av högre tillväxt och sysselsättning (Storbritannien, Nederländerna och Irland är några exempel). Trots dessa erfarenheter och den långtgående samstänmugheten kring vad som krävs av strukturella forändringar på den svenska arbetsmarknaden har väldigt lite av reformarbete skett. En viktig forklaring är fackets starka koppling till socialdemokratin i Sverige. Fackets maktposition gör det omöjligt for en s-regering att genomfåra en långtgående refom1ering av arbetsmarknaden mot fackets vilja. De senaste årens utveckling visar också att åtgärder som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt alltid blir mycket marginella, då ökad flexibilitet blir ett hot mot fackets makt. Nostalgiska krafter De konserverande och nostalgiska krafterna är således mycket starka och det är idag svårt att se hur vi skall ra en politisk majoritet for ett refom1- program som löser Sveriges mer långsiktiga tillväxt- och sysselsättningsproblem. En bestående hög arbetslöshet borde vara tillräckligt for att utlösa ett nytänkande, men risken är att det behövs ännu en kris for att nödvändig handlingskraft skall mobiliseras. 13 ., > ? "'m s: > ? Ä z > o o (l J: r o z m "' r o z z Cl