ARBETsMARKNADEN BEHÖVER SINA REGLERINGAR DAN ANDERSSON & !RENE WENNEMO Marknaden för bilar kan tyckas fungera perfekt. Men trots detta finns det ett behov av omfattande regler, föreskrifter och institutioner. Så är det med marknaden för arbetskraft också. B land det viktigaste for valje enskild arbetstagare är att vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Det finns inget som ökar möjligheterna till ett bra arbete så mycket som hög efterfrågan och många jobb att välja mellan. Det finns väl inte någon som inte vill välja och vraka mellan olika attraktiva arbetserbjudanden. Att vara efterfrå- gad ökar möjligheterna att påverka sitt arbete och att utvecklas i detta och det minskar risken for att bli arbetslös. Detta är givetvis giltigt for alla grupper på arbetsmarknaden. Men som det ser ut idag är for det forsta efterfrågan på arbetskraft i allmänhet ganska låg - stora grupper går arbetslösa - och dessutom varierar efterfrå- gan mellan olika grupper. På en framtida arbetsmarknad kan DAN ANDERSSON & !RENE w E N N E M o är LO-ekonom respektive utredare på LO. 8 man hoppas att den allmänna efterfrågan på arbetskraft ökar. Vi kan nu hoppas på att vi kommer att ra en längre period av god ekonomisk tillväxt och minskande arbetslöshet. Det som vid sidan av den allmänna efterfrågan på arbetskraft är avgörande for att du ska vara efterfrågad är den kompetens du besitter. Kompetens är en produkt både av de utbildningar man genomgått och den erfarenhet man forvärvat i arbetslivet. Utbildningsmöjligheterna i Sverige har hittills främst varit inriktade på studier under ungdomen, arbetsmarknadsutbildningar for arbetslösa och personalutbildning som erbjuds av arbetsgivaren. Den senare typen av utbildning har varit mycket ojämnt fordelad både mellan olika yrkesgrupper och mellan kvinnor och män. För stora grupper av anställda har möjligheterna till utveckling i arbetet varit minimala. Det har givetvis avspeglat sig i löneutvecklingen, efter några ra år i yrket är man fullärd och SVENSK TIDSKR.IFT når sin topplön. När man blir äldre ökar problemen for den anställda. Den utbildning man fatt som ung har blivit allt mer inaktuell. En sådan utveckling gör att det blir ett väldigt tryck ut från arbetsmarknaden och in i olika typer av fortidspensionslösningar. Idag varierar den faktiska pensionsåldern dramatiskt mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Bredda sin kompetens På en framtida arbetsmarknad är det oerhört värdefullt att alla grupper far möjlighet att utveckla sig i arbetet - att ta del av ny teknik, att bredda sin kompetens och att variera sina arbetsuppgifter. Ju bättre detta fungerar desto fler kan fortsätta att arbeta även som äldre och ha en bra inkomstutveckling över livet. För att tydliggöra vissa foreteelser kan vi jämfora marknaden for anställningar med bilmarknaden. I dagstidningarna finns det fullt med annonser om bilar. Det kan synas vara en relativt perfekt marknad. Trots detta så ? > $: -1 z V> > ? '" -1 V> $: > ? z > iJ o () :r r r iJ z z Cl finns omfattande regler, foreskrifter och institutioner. När man köper en kapitalvara är man angelägen om att varan har ett bra andrahandsvärde. Samma sak gäller for löntagarna, om man kan välja För den anställde kommer det vidare att vara viktigt att man inte bara forlitar sig på arbetsgivarens vilja att bekosta vidareutbildning. Man måste kunna utbilda sig bort från en krympande bransch och in i en expandemellan olika arbeten är det en stor rande. Hittills har arbetsmarknadsutfordel om ett givet arbete underlättar senare arbetsbyten och forbättrar framtida inkomstutveckling. Vi kan tydligt se detta mönster idag. Ett par år på finansdepartementet brukar vara en strålande ingång till välbetalda arbeten på finansmarknaden. Å andra sidan kan arbetsplatser som ger en alltfOr arbetsplatsspecifik kompetens minska framtida karriärmöjligheter. Ökade sökkostnader En annan insikt från bilmarknaden är att om man vill göra sig av med en bil så tillfrågas man om dess prestanda och vilken service den fatt. På arbetsmarknaden kommer det säkerligen i större utsträckning krävas dokumentation av yrkesfardigheter efter uppnådda examen. Det finns också kontroller av bilars körsäkerhet. Motsvarande tester kommer säkerligen utformas på delar av arbetsmarknaden. De finns redan inom ett antal uniformerade yrken idag. Att byta en bil innebär höga transaktionskostnader och ju mer personligt utrustad bilen är desto högre blir dessa. Det är en utveckling som också präglar arbetsmarknaden där utvecklingen mot mer individspecifik kompetens och segmenterade delarbetsmarknader ökat sökkostnaderna i samband med arbetsbyten. bildningen varit inriktat på att hantera detta. Men man ska inte behöva gå via arbetslöshet for att ra möjlighet till studier i vuxen ålder. Det saknas idag ett bra sätt att stimulera till utbildning for de som är etablerade på arbetsmarknaden. ''Man måste kunna utbilda sig bort från en krympande bransch och in i en expanderande. Hittills har arbetsmarknadsutbildHingeH varit inriktat på att haHtera detta. MeH mall ska inte behöva gå via arbetslöshet för att få möjlighet till studier i vuxen ålder. ''studiemedelssystemet är anpassat till ungdomars behov. Trots att utbildning oftast är en bra investering for både individ och samhälle är det alltfor ra som har etablerat sig på arbetsmarknaden som gör ett avbrott for att börja studera. Om vi vill att fler i vuxen ålder ska studera är inte ökade löneskillnader någon lösning. Problemet med att möjliggöra ett SVENSK TIDSKRIFT livslångt lärande är inte mindre i länder med en större utbildningspremie i lönessystemet, snarare tvärtom. En foreställning som ofta fors fram är att framtidens arbetsmarknad kommer att präglas av farre regleringar och institutioner. Att det blir farre och enklare kontrakt som styr relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vi tror att utvecklingen snarast kommer att de bli den motsatta, att arbetsmarknaden gradvis håller på att sofistikeras och därmed också anställningskontrakten. För att kunna göra några forutsägelser om hur framtidens anställningsformer kommer att se ut bör vi fundera på vad arbetskraften efterfrågar. Om vi också här använder bilmarknaden som en analogi kan vi där se att nästan alla väljer att köpa ett relativt omfattande forsäkringsskydd till sin bil. Ju dyrare och nyare bil man har desto villigare är man att avsätta pengar till forsäkringar. Om man väljer att göra detta for sin bil, som man ändå kan leva utan Ga, många tror i och for sig inte det), skulle det vara konstigt om man inte anser det vara prioriterat att forsäkra sin framtida ekonomiska trygghet. Denna trygghet kan se ut på olika sätt. I Sverige upprätthålls trygghetssystemet både av välfardspolitiken, åtaganden från arbetsgivaren, i form av anställningstrygghet och avtalsforsäkringar och privata lösningar. Hur framtidens kombination kommer att se ut kan man inte med någon säkerhet avgöra men det är helt klart att efterfrågan på en sådan ekonomisk trygghet inte 9 CJ tn z 3:: > "";>; z > CJ o () :r: CJ z z Cl kornmer att minska. De som har skadestånd. För det är ju sällan de ekonomisk möjlighet att fårsäkra sig som med lätthet och glädje skulle bekornmer att fortsätta att göra det. Obligatoriska försäkringar På bilmarknaden har man emellertid insett att det finns marginella grupper som inte skulle fårsäkra sig även om de borde det. l Sverige (och inte bara här) har vi valt att tvinga på dessa grupper en obligatorisk fårsäkring som i och får sig inte fårsäkrar deras egendom, men de skador som de kan åsamka andra. Vidare har vi en obligatorisk sjukfårsäkring som bekostar sjukvården efter eventuella personskador. Det är nog ytterst fa i Sverige som anser att vi bör acceptera att man far köra omkring ofårsäkrad. Och att vi andra istället skulle behöva processa i domstolen får att fa ut eventuella 10 tala sådana som väljer bort en fårsäknng. Sanm1a sak gäller på arbetsmarknaden. l ett civiliserat samhälle skulle vi inte kunna acceptera att människor fick svälta ihjäl får att de får tillfållet inte kan fa någon anställning, har nå- gon privat fårsäkring eller några besparingar att leva på. Alla västländer har därfår infart några former av obligatoriska fårsäkringslösningar får arbetskraften. Arbetsmarknadens parter har ofta kompletterat detta skydd med regler om anställningstrygghet. För de med begränsade ekonomiska resurser kornmer även fortsättningsvis detta skydd att räcka ganska långt, medan andra precis som idag kommer att komplettera med privata SVENSK TIDSKRJFT uppgörelser med arbetsgivaren eller olika former av sparande. Vill vara efterfrågad Om vi vill fårutsäga hur framtidens arbetsmarknad ska se ut bör vi nog vända oss till oss själva och fundera på vad vi själva efterfrågar. Andra människor är inte så olika oss. Vi vill vara efterfrågade på arbetsmarknaden. Det blir vi i fårsta hand genom en god ekonomisk utveckling och genom att besitta en eftertraktad kompetens. Men även om vi besitter en sådan idag kan inte riktigt lita på vi kommer att göra detta även i framtiden. Därfår vill vi dels bygga in möjligheter att skaffa oss en sådan i vårt arbete men också ha någon form av skyddsnät om vi skulle misslyckas med detta. , m z > ? c: m o (l o z r a z z Cl