MARKUS UVELL: Politiken och Lex Luthor D et ska vara ondska i år. Har ni inte märkt det? Överallt sipprar den in. Inte så att folk i allmänhet blivit ondare. Men den hotande ondskan - eller snarare hur vi kan hålla den på annlängds avstånd - tar allt mer över rollen som den viktigaste frågeställningen i vår tid. Ja, inte på riktigt förstås, inte hemma vid folks köksbord. Men på TV och i politiken. Där är det numera kampen mot de onda som fYller agendan. I den mediala banaliseringens tidevarv förenklas svåra problem till en story lik den i dåliga äventyrsfilmer. Onda krafter styr. Om bara vi andra - the good guys - kan bekämpa ondskan, så kommer alla problem att försvinna. Ta bara all den teknik vi omges av. MARKUS UVELL är frilansskribent. Den kontrolleras - naturligtvis - av onda människor med dunkla avsikter. Ni har väl sett Stålmannen? Den lika onde som stenrike och genialiske Lex Luthor uppfinner det ena diaboliska sättet att ta död på mänskligheten efter det andra. Han har teknikens och kapitalets makt i sin hand. Och utnyttjar denna makt - givetvis, annars blir det ingen spänning - till att skada andra människor. Om det inte vore får Luthor, skulle allt vara frid och fröjd. Onda avsikter och dålig smak Luthors ande svävar över den svenska samhällsdebatten. Den tar olika skepnader, men är ständigt närvarande som symbolen får de krafter som vill oss illa. Och eftersom vi saknar riktiga stålmän, blir det ministrar och riksdagsmän som far dra på sig trikå- erna och susa genom rymden på jakt efter den skyldige. Internet tycks vara Luthors senaste uppfinning. Djärva politiker slår ned på detta globala nätverk av onda avSVENSK TIOSKRIFT sikter och dålig smak. Snusk, kriminalitet och allmän omoral, allt i en fårfårisk digital fårpackning så att vi lurar oss själva. Typisk Luthor-ide! Allt givetvis får att ställa till med elände. Samma sak med gentekniken. Alla som växt upp med "Stålis" vet ju att det enda man kan göra med sådan teknik är att skapa armeer av fascistoida mördarmaskiner med uppdrag att fårinta världen. Klonade far är bara böljan, vänta bara! Den är som gjord får att utnyt~as i onda syften. Även i den så kallade dagspolitiken är ondskan en affårside med framtiden får sig. Det påstår i alla fall de som fatt mänsklighetens uppdrag att bekämpa den. När jag växte upp kunde man ofta läsa det något originella slagordet "Moderater hatar barn!" sprejat lite här och var i betongen. Den fårvåning jag kände då har skingrats när temat återupptagits av själva regeringen. När det fruktade "högerpartiet" tvekar infår det utlo- 67 vade miljardregnet över kommuner och landsting, forklaras det med att moderater är motståndare till vård, omsorg och skola. Det är givetvis ondska som driver dem, de vill folk illa! De gillar inte iden att folk ska bli friska när de är sjuka, att gamla ska tas om hand när de inte klarar sig själva och att barn ska lära sig läsa och skriva. I synnerhet det sista är moderater emot. De hatar ju barn, som bekant. Nåja, kanske inte ändå... När jag gick i lågstadiet var det här med politik mycket enkelt. Om man var emot något, ville man forbjuda det. Om något var bra, ville man att det skulle ra mer pengar. Därfor var det självklart for mig - som principfast nioåring- att stoltsera med linje 3-knapp i folkomröstningen 1980. Strålning var ju farligt, det hade man sett på TV. Sånt var man emot! För att inte tala om krig. Det var klart att man ville skrota allt vad militärer och forsvar hette. Krig är ju bara dumt. Och om det inte fanns några vapen så skulle människor inte kriga. Jag minns tydligt hur upprörd jag var över de människor som - så vitt jag begrep då- ville att det skulle finnas strålskador, krig och elände. Vad tänker de med?!? Sedan dess har jag haft anledning att fundera lite närmare på hur det hela hänger ihop. Varfor finns det egentligen elände, lidande eller över huvud taget problem på jorden? Hur kan det komma sig att sådant som nästan varenda människa är motståndare till, ändå existerar? Det finns väl egentligen två alternativ: 1. Någon, någonstans, vill att eländet ska finnas. Onda krafter styr i lönndom och njuter av att människor krigar, svälter, dör och lider. Vissa jobbar aktivt for att ställa till elände for andra, bara for eländets egen skull. 2. Världen är mer komplicerad än den framstod for tredjeklassarna på Mariehemsskolan 1980. Vi lever inte i paradiset, utan i en värld där saker och ting händer fast vi inte vill och där vissa problem är oerhört svåra att lösa. Ja, vi kanske t o m måste lära oss acceptera att det finns elände. Take a little bad with the good. Det finns väl en hel del som talar for att den senare forklaringen är den riktiga. För egen del tror jag att ondska - hur vi nu exakt definierar den - är en oerhört ovanlig egenskap. Lidande finns, tragedier inträffar och människor far illa. Men inte for att någon vill att det ska vara så. Utan for att verkligheten är komplex. Och därfor att så länge människor ges en möjlighet att fatta sina egna beslut - så kommer vissa att fatta korkade, eller rentav livsfarliga, beslut. Men alternativet - att makthavarna fattar alla beslut åt oss - är sju resor värre. Förhindrar lösningar Tron att människor i vår omgivning är onda och att problem existerar for att någon vill ha det så, är inte bara en genant missuppfattning som man borde ha växt ifrån samtidigt som Stålmannen. Det verkligt allvarliga är att den forhindrar lösningar på de problem som finns. Medan politikerna är ute och jagar Lex Luthor eller Hin Håle, glöms de verkliga orsakerna till problemen bort. De komplexa, foga TV-mässiga och knappast särskilt röstknipande felen lämnas intakta. Och därmed också de problem den infernaliske Luthor lastas for.