JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN: Våga ifrågasätta miljörörelsens budskap T roiigen i brist på andra visioner har Göran Persson slagit fast att socialdemokratins nästa uppgift är att bygga ett "ekologiskt uthålligt samhälle". Det låter harmlöst. Men tyvärr öppnar det dörren for en lång rad nya politiska misstag. Socialdemokraternas ställningstagande innebär att partiet har köpt foreställningen att vår nuvarande samhällsordning inte är ekologiskt uthållig. Det är ett budskap som fåreträdare for miljörörelsen länge har spridit. Traditionellt har socialdemokratin varit ett tillväxtparti. Målsättningen har varit att öka den materiella välfärden. Med miljörörelsens synsätt kan många av de senaste årens politiska misslyckanden beskrivas som framgångar. Sverige har sedan böljan av 1970-talet haft en lägre tillväxt än genomsnittet i OECD. För den som är emot tillväxt måste det naturligtvis betraktas som ett framsteg. Regeringens officiella linje är fortfarande att arbetslösheten skall bekämpas genom att nya jobb skapas inom det privata näringslivet. Men med miljö- rörelsens synsätt är fler jobb och mer tillväxt inte önskvärt. Då är arbetslösheten bara ett fordelningsproblem. Vi bör dela mer rättvist på de jobb som finns. Budskapet stämmer otäckt väl överens med den politik som i praktiken redan fors, även om regeringen i dag inte vill erkänna det. Naivt näringsliv I dag är huvudfrågan i den politiska debatten vilken politik som är bäst for att skapa nya jobb och öka välståndet. Enligt miljörörelsens synsätt bör huvudfrågan i stället vara om det över huvud taget är önskvärt att öka det materiella välståndet. Det låter otroligt att uppfattningen att tillväxt är dåligt kan vinna något större gensvar. Men faktum är att den hittills nästan inte har mött något mothugg alls. Näringslivets forhållande till miljörörelsen präglas av stor naivitet. Uppfattningen att den nuvarande samhällsordningen i en generell mening inte är ekologiskt uthållig har av många fåretagsledare godtagits som en sanning. Inte ens moderaterna har på allvar gått i polemik mot miljörörelsens budskap. Programmet Land för hoppfulla innehåller ett forsta trevande forsök: "Att människan är klok och kapabel att ta sig an svåra utmaningar. Att vi i dag framgångsrikt löser allvarligare och viktigare problem i vår miljö än for bara några decennier sedan. Att människor i dag lever längre. Att fårre barn dör. Att nya naturresurser hela tiden upptäcks. Att vi blir allt effektivare, forbrukar allt mindre." I programmet varnas for miljörö- relsens undergångsbilder: "Osakliga hotbilder skapar tyvärr en dålig grund for konstruktiv politik. Är det så att vi i dag lever i en for människan sämre värld? Den pessimistiska utgångspunkten riskerar att leda till felaktiga slutsatser." Det är inte så att miljön på jorden i normala fall är stabil och att den enda påverkansfaktorn som finns är människan. Många vetenskapsmän hävdar i dag att miljön förändrar sig betydligt över tiden. Det är inte bara människan som påverkar. Förändring är det naturliga tillståndet. En del förändringar som miljörörelsen skyller på mänskliga aktiviteter, kan i själva verket vara orsakade av något helt annat. ren har ökat. Det finns också tecken på att jorden har blivit varmare under de senaste hundra åren. På NASA har man räknat ut att jordens medeltemperatur har stigit med mellan fem och sju tiondels grad. En del forskare drar av detta slutsatsen att människans aktiviteter kommer att ge upphov till drastiska klirnatförändringar framtiden. Om växthuseffekten verkligen på- går är det dessutom troligt att den orsakas av många faktorer, allt ifrån skogsavverkning till koldioxidutsläpp. Det räcker alltså inte enbart att minska koldioxidutsläppen. En väl så effektiv åtgärd kan vara att avreglera jordbruket. Med detta inte sagt att frågeställningen inte skall tas på allvar. Men det är orimligt att tvinga människor Andra ifrågasätter om genomsnitts- att ändra hela sin livsstil med hänvisVäxthusteorin Miljödebatten i Sverige har hittills mycket varit utformad som en tävlan om vilket parti som är bäst på att tillgodose miljörörelsens krav. Något parti är bättre på att motverka försurning, medan något annat är bättre på att motverka koldioxidutsläpp. Faran med detta är att miljörörelsens problemformulering ändå har godtagits. temperaturen verkligen har ökat under 1900-talet. En del tror att genomsnittstemperaturen har ökat, men ser andra förklaringar än koldioxidutsläppen - till exempel att värmen från solen har ökat. Även forskare som anser att det finns ett samband mellan temperaturen och ökade koncentrationer av En problemformulering som god- koldioxid är oense om hur jorden tagits med hull och hår är den så kallade växthusteorin. Teorin konstruerades för snart hundra år sedan av den svenske fysikern och nobelpristagaren Svante Arrhenius. Arrhenius hävdade att jordens medeltemperatur kommer att stiga om vi ökar mängden gaser som hindrar värmen från att komma ut i atmosfären, till exempel koldioxid. I dag är de flesta forskare överens om att mängden koldioxid i atmosfä- kommer att reagera. Men tänk om atmosfären verkligen blir varmare, borde vi i så fall inte göra något åt det? Frågan är bara vad? De totala utsläppen i världen av koldioxid uppgår till mellan sex och sju miljarder ton per år. De svenska utsläppen uppgår årligen till cirka 60 miljoner ton. Grovt räknat innebär det att Sverige bidrar med omkring en procent av de totala utsläppen. ning till att denna förorsakar koldioxidutsläpp. Det är också orimligt att motivera till exempel ett bevarande av kärnkraften med att det kommer att leda till lägre koldioxiducsläpp. Det finns mängder av andra argument för att bevara kärnkraften, men att hänvisa till behovet av att hålla nere koldioxidutsläppen är inte trovärdigt. Olyckliga beslut Det är viktigt att ta debatten om miljörörelsens problemformuleringar. Annars riskerar vi att hamna i en situation där olika politiska partier tävlar om vilket som är bäst på att införa regleringar som begränsar människors handlingsutrymme. Reslutatet av en sådan tävlan kommer att bli mängder med olyckliga politiska beslut. Sverige kommer än en gång att välja fel väg.