JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
liyckleriet kring
invandrarpolitiken
å har kändisgänget med
boxaren Paolo Roberto
och SSU:aren Niklas
Nordström i spetsen begått ännu en patetisk
debattartikel. - Nu kan vi inte tiga
längre, utropar de och syftar på moderaternas tankar om invandringsoch flyktingpolitiken som framforts i
skriften Landför hoppfulla.
Den artikeln liksom merparten av
debatten om invandrings- och flyktingpolitiken sker i ett uppskruvat
tonläge och underbyggs sällan av annat än vanforeställningar om vad
tidskriften och sätter därmed fingret
på hyckleriet som präglar debatten.
Hans genomgång av hur Sverige
sedan 1940-talet forhållit sig till invandrare och flyktingar vittnar om en
i huvudsak generös inställning, åtminstone i forhållande till övriga
västeuropeiska länder och åtminstone
om man bortser från den nuvarande
regeringens restriktiva politik. Hans
beskrivning av "mottagningsapparaten" och det fiasko som präglar integrationspolitiken vittnar om ett totalt
misslyckande.
motparten har fOr avsikter och inten- Världen har forändrats
tioner. Välfärdsstaten byggdes när Sverige
Kändisgänget lyckas med en sak, ännu var ett homogent land med en
nämligen att blockera en seriös de- stark ekonomi och en hög tillväxt.
batt och motverka ställningstaganden Sedan dess har inte bara Sverige forsom grundas på fakta och verkliga ändrats. Världen har forändrats. Men
fOrhållanden. välfärdsstaten är densamma.
- Vad jag kommer att kallas efter Därmed framstår välfärdsstatens
att ha skrivit den här artikeln, vågar
jag inte ens tänka på... Jag vill att
Sverige ska vara ett generöst invandrarland, skriver Erik Hörstadius i
brister i ännu tydligare dager. Det
prov som invandringen utsatt den for
har skapat problem, problem som nu
invandrarna skylls for medan politiSVENS K TIDSKRIFT
ker som Ingvar Carlsson, Mona
Sahlin, Niklas Nordström och andra
svär sig fria från allt ansvar. De gapar
istället om rasism och hoppas kanske
att de ska lyckas överrösta den fOrö-
dande kritik som den socialdemokratiska välfärdsstaten utsätts for, inte
minst under trycket av invandring till
Sverige.
Hur gör vi med invandringen?
Hur ordnar vi välfärdssystemen och
hur ser vi till att invandrare ges en ärlig chans att etablera sig i Sverige?
Hörstadius pekar på det faktum att
invandrare från de östra medelhavsländerna liksom från Iran driver egna
foretag i större, delvis långt större,
utsträckning än svenskar i allmänhet.
Thomas Giir visar - tvärtemot vad
som ofta påstås - att de etniska och
konfessionella friskolor som funnits i
Sverige under lång tid och som nu
växer kraftigt i antal, sannolikt är en
bra språngbräda for invandrare som
vill bli en del av det svenska samhället.
7
z
Cl
z
<
>
z
o
t'
>
t'
o
;.;
tn
z