skattebetalarnas förening har fel fokus l förra utgåvan av Svensk Tidskrift belyser Jonas Hellman och Anders Hultin problematiken kring Skattebete minst på de otaliga skrift- kan inte heller vara prioriteväxlingar föreningens VD rat att ordna kombinerad Björn Tarras-Wahlberg hade studie- och semesterresa med företrädare för olika till något skatteparadis för partier. Var det inte social- medlemmarna i föreningens demokraten Lars Hedfors "guldklubb". De medlemmar som ljugit om någon plane- som vill öppna konton på en rad skattehöjning så var det offshore bank bör lösa det talarnas förening och dess Bo Lundgren som var upp- utanför ramen för föreningprioriteringar. l ledaren kon- rörd över något uttalande. en. Denna typ av aktiviteter stateras att Skattebetalar- är i grund och botten helt nas förening i vissa stycken Under den borgerliga re- fel. Det är inte med dessa gjort både viktiga och för- geringsperioden var det en- aktiviteter man skapar sig tjänstfulla insatser mot fas- kelt att agera för förening- trovärdighet som avsändare tighetsbeskattningen men en. Man fick uppmärksam- av skattesänkarbudskap för Björn Tarras-Wahlberg samatt det finns viktig kritik att het för vad man än gjorde. drabbade medborgare. Hade lat sina vänner och bekanta rikta mot andra delar eller Klagades det på regeringen namnet varit höginkomstta- eller bara sådana individer snarare avsaknaden av an- var det "poppis" i media garnas eller skattesmitar- som han vill frottera sig nan verksamhet. Ledarens och kunde man nita fast so- nas förening hade verksam- med. SJ-chefen Stig Larsviktiga poäng är emellertid cialdemokraterna vid någon heten varit rätt. Men då ha- son är säkert en förträfflig att skattebetalarna helt el- ny planerad skattehöjning de också grundarnas inten- man men jag har inte uppler delvis missuppfattat sitt så var det tacksamt för me- tioner varit annorlunda. fattat att han direkt står på uppdrag. För jag antar att dia att haka på . Att det var Syftet med föreningen är en- barrikaden och kräver lägre föreningen missuppfattat enklare för skattebetalarna ligt grundarna (Familjen skatter för vare sig företag och inte misslyckats med då har att göra med framför- Wallenberg med dåvarande eller privatpersoner. Det uppdraget att bilda opinion allt två saker. För det första vice häradshövding Marcus samma kan sägas om majomot skattehöjningar. var fienden enkel att identi- Wallenberg i spetsen) att riteten av styrelsen. Detta fiera och för det andra var motverka ett ökat offentligt möjligen undantaget Cecilia Under perioden juli 1993 socialdemokraternas plane- utgiftstryck samt höjda Stegö Chile och Patrik till september 1994 var jag rade skattehöjningar för låg- skatter. Enkla saker som är Engellau. Självklart borde verksam som informations- och medelinkomsttagare så svåra att missförstå om styrelsen fungera som amansvarig på Skattebetalar- höga att inte ens Björn man inte anstränger sig. bassadörer för föreningens nas förening. Under min tid Tarras-Wahlberg kunde blun- åsikter och budskap i det på föreningen hade jag det da för dem. Annars var han VD:s argument för dessa offentliga samtalet men så höga nöjet att använda före- mest intresserad av skatte- aktiviteter har alltid varit att sker ej. ningen som vapen i kriget höjningar som drabbade ho- de drar in pengar till den övmot de skattehöjningar som nom själv. riga verksamheten . Men ett Istället förekommer styden dåvarande socialdemo- problem som kommit på kö- relsen endast i undantagskratiska oppositionen var i Fokus har varit mer eller pet är att medlemsrotatio- fall i den offentliga debattull färd med att planera. mindre fel sett ur opinions- nen är hög. När man inte ten t ex när det är skandalSin tid i opposition utnyttja- bildningsperspektiv de se- behöver förmånerna behö- skriverier i Aftonbladet eller de socialdemokraterna på naste 10 åren. Lejonparten ver man heller inte förening- Expressen. De båda tidningett föredömligt sätt. De mis- av föreningsledarens (VD:s) en. arna brukar återkommande sade inte en enda möjlighet tid och uppmärksamhet har göra en styrelseredovisning att hitta på skatter de skul- ägnats åt fel saker. Att skri- Ett annat avgörande pro- som brukar beskriva antalet le införa eller höja så snart va samarbetsavtal med blem för föreningen är sty- ingående grevar, baroner, makten var återtagen. På Statoil, Wasa Försäkringar relsesammansättningen. friherrar och direktörer samt den tiden var föreningens eller andra typer av försäk- För det första är den på tok styrelsens modesta medellista på skattehöjare diger. ringsbolag som erbjuder för stor vilket leder till inak- inkomst om 975.000 sek/- Skattehöjare, oavsett parti- skattemjuka lösningar på tivitet och för det andra sak- år. Denna typ av läsningen färg, var genuina fiender till varma kanalöar är inte hu- nas medlemsförankring. är allt annat än uppmunföreningen. Det märktes in- vuduppgiften för VD. Det Som det ser ut i dag har trande och skulle lätt kunna 4 SVENSK TIDSKRIFT undvikas om man rekryterade styrelsemedlemmar utifrån striktare kompetenskrav och dessutom ställde krav på aktivt agerande. l rättvisans namn bör dock påpekas att de båda tidningarnas invändningar kring titlar och inkomster är ovidkommande. Problemet kvarstår dock då skriverierna inte skapar trovärdighet åt budskap om lägre skatter för 14.000 uppåt. de som tjänar sekjmånad och Föreningen med sin breda medlemsbas är en perfekt plattform från vi lken en skatterevolt skulle kunna starta. Resurserna i form av kompetens och medel finns. Sedan länge håller sig föreningen med skickliga utredare och ekonomer som alla skulle kunna utnyttjas effektivare i rent folkbildande syfte. Men också som företrädare för radikala åtgärder mot arbetslöshet skapade av alltför höga skatter. Sedan gäller det att skapa en långsiktig strategi och planera aktiviteter på ett sätt som gör att föreningen bygger upp ett förtroendekapital i media och bland opinionsbildare. Föreningen kan inte fortsätta som en skadeskjuten kverulansfågel åt något enstaka borgerligt parti. Det som sannolikt är bäst för skattefrågan och föreningen är om grundarna tar tag i föreningen och kräver resultat. Det skulle inte heller skada om Björn TarrasWahlberg efter drygt tolv år som VD fick nya arbetsuppgifter. Det skulle säkerligen leda till en väsentlig vitalisering. Björn har gjort många förtjänstfulla insatser och jag uppskattar honom som vän men förnyelse är alltid nödvändigt. David Fält miljödimension som lockar och entusiasmerar inte minst de yngre; Det menar jag att både miljön och borgerligheten skulle vinna på. Min tes är f ö att en decentraliserad marknadsmässig miljövision ligger där i princip redo att exploateras. Stockholm Miljön har aldrig mått Framtidsvision eller domedagsprofetia? Markus Uvell är i SvT 6/96 kritisk till moderata ungdomsförbundets fokusering på miljöfrågan . Jag skall genast erkänna att jag inte vet något om MUF:s miljö- program, men min avsikt är heller inte att diskutera det. Vad jag däremot tycker är viktigt att ta upp är Uvells oengagerade och svepande inlägg. Jag håller med Uvell om att det inte finns någon anledning att måla upp en utvecklingshämmad dystopi. Men menar Uvell att utvecklandet av en liberal miljövision är så oväsentligt att man kan nöja sig med oprecisa argument och innehållslösa fraser? Jag menar att det är djupt otillfredsställande att miljödebatten inte har vidgats från att endast handla om centralstyrda miljöpolitiska ingrepp. Desto angelägnare att utveckla ett slagkraftigt alternativ och komplement . En liberal framtidsvision med en klar bättre, säger Uvell. Ett fullständigt innehållslöst på- stående. l vi lka avseenden? Bättre än när och hur? l motsats till Uvell tänker jag ge några exempel på vad jag åsyftar. Det handlar om ökade halter av tungmetaller i biosystemet, minskad biodiversitet, försämrad kvalitet på mänsklig sperma, en oroande ökning av växthusgaser i atmosfä- ren under hela 1900-talet, för att ta några exempel. Miljöstörningar i form av externa effekter klarar inte en marknad av att hantera. För att möta detta, särskilt på lokal nivå, har miljöavgifter visat sig användbara. Nu är mi ljön global och enormt komplex, häri ligger den stora utmaningen (och även den stora möjligheten). Ett globalt och komplext system kan omöjligt centralstyras. Vad som känns glädjande är att det finns flera områ- den där ett liberalt perspektiv skulle kunna få en annars statisk miljöpolitik, vars mest visionära grepp är att använda miljöavgifter för att kompensera för de externa effekterna, att vitaSVENS K TI DS KR IFT liseras och på nytt ta fart. Miljön måste få ett pris. Totalt minskad resursåtgång ger minskad miljöbelastning och är miljömässigt lika viktigt som att styra resurserna mot miljövänliga alternativ med hjälp av miljöavgifter och lagar. Denna utveckling behöver institutionella förutsättningar som möjliggör och gynnar flexibla anställnings- och företagsformer. Men också ett utbildningssystem som skapar självständiga och handlingskraftiga individer. På eftertrågesidan har värderingsförändringar och allt kunnigare och självmedvetna konsumenter insett sina möjligheter att på- verka miljön. Denna decentraliserade miljöstyrning skapas med avreglering (exempelvis elmarknadens avreglering som möjliggjort val av elproducent och därmed val av elproduktionsform). och aktiv konkurrenslagstiftning. Vidare krävs att institutioner byggs upp som för konsumenterna synliggör produkters och tjänsters miljöinnehåll och därmed underlättar deras totala värdering av det de står i begrepp att köpa . Det kan vara olika typer av certifiering, miljöklassificering (rating) mm. Det finns således argument för en liberal offensiv i miljödebatten . Det är därför hög tid för vissa att ta upp huvudet ur passivitetens sand och möta miljön och opinionen med en liberal proaktiv miljövision . 5 Skapandet av denna kan för övrigt vara en viktig del i ett slagkraftigt borgerligt regeringsaltern ativ. Erik Ling Jägmästare Institutionen för Skoglndustri-Marknad Studier vid Sveriges lantbruksuniversitet Vi tror inte på naivt nyliberala resonemang Det är alltid värdefullt för en statlig kommitte att få synpunkter av de mest skiftande slag och Markus Uvells synpunkter (SvT 2/ 97) kommer vi att ha användning av i vårt fortsatta arbete. Vi är dock lite ledsna över att Uvell systematiskt väljer att läsa in andemeningar som inte finns i vårt betänkande. Det är naturligtvis upp till läsaren, även om det omöjliggör en konstruktiv debatt. Nåväl , här föUer några tankar och reflektioner på Din text . l övergången till informationssamhället kan man välja att låta utvecklingen gå på, utan att reflektera över vart den kommer att gå. Eller, som vi föresprå- kar, så kan man försöka bestämma vart man vill att utvecklingen ska leda. Vill vi att alla människor ska ha ett arbete kräver det att vi formulerar målet för att uppnå detta. Ungdomens IT-råd tror att demokratin går att vitaliseras avsevärt. Den genomgår en kris idag med lägre och lägre förtroende som följd. Vår tro på demokratin betyder också att vi tror på politiken. Vi tror inte på naivt nyliberalt resonemang om att var och en är sin egen bäste dräng. Vi tror att det politiskt går att skapa förutsättningar för ett samhälle som tar tillvara alla människors kreativitet och entreprenörskap. Vi tror att det behövs ett starkt välfärdssamhälle för att stödja alla människor i samhället att utveckla det de är duktiga på. Vi tror att detta samhälle går att skapa i en demokratisk dialog där alla medborgare i lan- "Borgerlig hemvist" 34 år Från september 1960 till och med valrörelsen 1994, alltså i 34 år, har centerns uttalade mål inför varje val varit att åstadkomma borgerlig majoritet i riksdagen. Hur det kommer att bl i inför valet 1998 är väl ännu inte helt klart. Sista ordet är nog inte sagt i den frågan. Mot denna faktiska bakgrund, riktigheten kan kontrolleras utan större ansträngning, ter sig borgarrådet Sten Nordins beskrivning av centern i Svensk Tidskrifts förra nr inte helt korrekt. Nordin vill göra gällande att centerns "naturliga hemvist" skulle vara i socialdemokratins grannskap. Så var det under 1930-talet och 1950-talet, så långt har Nordin rätt, och då grundades samarbetet på näringspolitiska affärsuppgörelser mellan det deltar i formuleringen Industrisamhället är un- av det samhälle de vill skajordbrukets utövare och socialdemokratin . Jordbrukets ekonom iska och fackliga organisationer var lika involverade i detta samarbete som den politiska grenen , Bondeförbundet. der avveckling, i alla fall pa. Efter koalitionens upplösom man räknar antalet ning uppstod ett nytt läge. människor som arbetar in- Samhällsutveckling och Bondeförbundet bytte namn om tillverknings- och livs- samhällsförändring är för och blev ett allmänborgermedelsindustrin. Det måste viktigt för att inte omfattas ligt centerparti . Det fick alltså till nya områden och av politiken. Det trodde vi som logisk konsekvens att nya tjänster inom befintliga var elementa för demokra- partiet började utmana soområden där människor tiskt sinnade individer i cialdemokraterna om den kan arbeta. Det är det som Sverige. politiska makten . Centern är grunden för informationssamhället. 6 Johan strid och socialdemokratin börjaLedamot Ungdomens /T-råd de tävla om samma väljare . Det hade man inte gjort unSVENSK TIDSKR I FT der "bondeförbundstiden ". Inför valet 1960 gick folkpartiets Bertil Ohlin och centerns Gunnar Hedlund ut med en gemensam manifestation som gjorde klart att målet för deras partier var att försätta socialdemokratin i minoritet och därmed öppna vägen för ett maktskifte. Inför 1970 års val, Gunnar Hedlunds sista som parti ledare, förklarade han att centerns mål var en borgerlig trepartiregering Det skulle dröja till 1976 innan det målet nåddes. När Sten Nordin beskriver vad som hände under perioden 1976-1982 slarvar han återigen med historieskrivningen. Det skulle leda för långt att redovisa de många turer som omgav regeringskriserna 1978 och 1981, men en faktisk omständighet bör inte få fuskas undan. l varje skede av dessa regeringskriser var det klart uttalade målet för Thorbjörn Fälldin att bevara regeringsmakten inom det borgerliga lägret. Det går därför inte att stämpla centern som borgerligt opålitlig. Det var andra omständigheter som spelade in i samband med regeringskriserna. l Sten Nordins historieskrivning förefaller det som om en regering utan moderater inte får kallas borgerlig. Det ger intryck av självöverskattning, eller kanske är det en form av önsketänkande. Carl-Erik Nilsson F d chefredaktör Norrte/je Tidning