-·JONAS HELLMAN & ANOERS HULTIN: En ny skattebetalarnas förening F rågan har ställts många gånger: Vad gör egentligen skattebetalarnas förening? Efter socialdemokraternas återkomst till makten har skatterna återigen chockhöjts. Ändå har vi inte fatt uppleva någon bred folklig skatterevolt. Men att lägga hela skulden for detta på skattebetalarnas forening är orättvist. De kampanjinsatser som foreningen har gjort mot höjningen av fastighetsskatten har varit bra. Om det på något område hörs skatteprotester, så är det just på detta. Snarare är problemet den attityd som gör att borgerligheten väljer att delegera skattefrågan till en forening som de inte själva engagerar sig i. Det anses i vissa borgerliga kretsar inte tillräckligt "fint" att tala for sänkta skatter. Alltså överlåter man det till någon annan. Moderaterna har i och for sig alltid forordat sänkta skatter. Men de övriga borgerliga partierna har ofta nöjt 2 sig med att säga att skatterna inte kan höjas ytterligare. Det totala skattetrycket har med folkpartiets, kristdemokraternas och centerns synsätt alltid varit ungefår "lagom". Oavsett hur högt det har varit. Och inte ens inom moderaterna har alla tagit skattefrågan på fullt allvar. För många moderata kommunoch landstingspolitiker har sänkta skatter mer varit ett partimantra som de upprepat i diskussioner än något som de haft praktiska planer på att genomföra. Undergräver välfärden Samtidigt blir det allt mer uppenbart att de höga skatterna håller på att undergräva välfården i det svenska samhället. Justeringar av arbetsrätten i all ära, men vi kommer att tvingas leva med massarbetslöshet så länge vi har ett skattesystem som konsekvent nästan fOrdubblar kostnaderna for arbetsinsatser. För den som skall betala är det en väsentlig skillnad mellan om en anSVENSK TIDSKRIFT ställning kostar 7.000 kronor i månaden eller nästan 14.000 kronor i må- naden. (Nästan 14.000 kronor blir kostnaden om den som utfor arbetet skall ha ut 7.000 kronor efter skatt.) LO-ekonomen Dan Andersson har på regeringens uppdrag utrett vilka åtgärder som kan vidtas for att öka antalet jobb inom tjänstesektorn. I utredningen konstateras att de höga skatterna slår ut tjänstejobb. Dilemmat är dock att skattema är så mycket for höga, att det skulle ge den offentliga sektorn stora inkomstforluster att sänka dem. Alltså har staten inte råd att göra något åt problemet, resonerar Andersson. Dan Anderssons uppgivenhet är anmärkningsvärd. Under valrörelsen 1994 påstod socialdemokraterna att de skulle låta arbetslöshetsbekämpningen gå fore allt annat om de kom till makten. I dag står det klart att de låter arbetslöshetsbekämpningen underordnas sådant som att hålla fast vid de nuvarande skatte- och bidragsnivåerna. Om vi skall komma till rätta med arbetslösheten måste vi göra något åt skatterna. Insikterna om detta har ökat åtminstone inom borgerligheten. För ett par veckor sedan skrev till exempel Dagens Nyheters chefredaktör Hans Bergström en signerad artikel på ledarsidan där han forklarade att det är dags fOr en "skatterevolt". "Går man i detalj igenom de olika regeringspaket som motiverats med budgetunderskottet, från hösten 1994 och framåt, blir det tydligt att besparingarna via regeländringar i bidragssystem har varit forbluffande små. Att budgetunderskottet håller på att forsvinna har i allt väsentligt andra orsaker", skrev Bergström. Bland annat att skatterna har "höjts dramatiskt". Positiv till skatterevolt "Det behövs en motvind. Regeringspartiet måste ta känna att snålblåst kan komma från mer än ett håll", fastslog han. Med sitt uttalande har Bergström i och fOr sig inte sagt att han själv kommer att ansluta sig till skatterevolten. På sedvanligt borgerligt sätt vill han helst delegera till någon annan. Men han är i varje fall positiv till att en skatterevolt kommer till stånd. Artikeln innehåller inga slängar mot "populister" som vill sänka skatten. Hans Bergströms artikel var foranledd av programmet "Summerat" på söndagskvällen. I programmet diskuterade bland andra skatteminister Thomas Östros och Riksbanksfullmäktiges ordforande Kjell-OlofFeldt skattepolitiken. Programmet var intressant så till vida att det uppmärksammade att även låginkomsttagare betalar höga skatter i Sverige. Det framgick till och med att det ofta är de höga skatterna som gör hushåll bidragsberoende. Moderaterna har under den senaste tiden lyft fram att skattepolitiken har negativa konsekvenser även for hushåll med låga inkomster. Kanske är diskussionen i "Summerat" ett tecken på att denna vinkling håller på att ta fotfäste i den allmänna debatten? Det är bra att moderaterna agerar. Men det räcker inte. Det behövs en bredare folklig opinionsbildning i skattefrågan. Vad som egentligen skulle behövas är en ny skattebetalarnas forening. Inte fOr att ersätta utan snarare for att komplettera den befintliga. En forening som koncentrerar sig på att driva frågan att vanliga hushåll betalar for höga inkomstskatter i Sverige. Målsättningen måste vara att bryta mark for en skiftesreform. Lägre skatter måste skiftas mot lägre bidrag. Vi har kommit så långt i skatterryck och offentliga utgifter att i stort sett alla hushåll forst ger och sedan tar tillbaka SVENSK TIDSKRIFT en stor andel av sin inkomst. Denna rundgång är inte forsvarbar. En forändring måste genomforas som innebär att hushållen från början rar behålla en större andel av de pengar som de tjänar ihop. Ett argument for detta är att människor måste ta större frihet att själva bestämma hur de skall disponera sina pengar. Ett annat att de ekonomiska villkoren for att arbeta och anlita arbetskraft måste forbättras. Alla resurser redan uppbundna En reform där man skiftar lägre skatter mot lägre bidrag är egentligen nå- got som alla partier borde kunna ställa upp på. Det handlar inte om fordelningspolitik. Poängen är att nivån på de offfentliga åtagandena skruvas ned ett snäpp, så att systemet blir mer hanterbart och överskådligt. Problemet idag är ju att politikerna är forhindrade att genomfora rationella forändringar eftersom alla resurser redan är uppbundna. skattefrågan är inte enbart en fråga om ideologi, utan också en fråga om handlingskraft. Det behövs en organisation som arbetar med att sprida insikt om detta. En organisation som kan forena fornyare i olika läger. Om det är i någon politisk fråga där det behövs en kraftsamling infor valet 1998 så är det i skattefrågan. 3