ya media har alltid oroat etablissemanget och makthavarna. Tidningarna, radion, TV:n, videon är goda exempel. Staten har med stort folkligt stöd fårsökt ta kontroll och ibland lyckats under årtionden, innan någon brutit mediet fritt från statlig kontroll. Om dessutom ungdomar varit inblandade har kravet på regleringar varit massivt. Ung standard Det är därfår inte fårvånansvärt att datakommunikation i dag är fåremål får regleringsivramas intresse. Det konstiga är egentligen att det tagit så lång tid. Även om World Wide W eb är en ung standard och Internet inte varit tillgängligt får allmänheten mer än ett fatal år, är datorkorrununiJONAS NILSSON /eder Fria Moderata Högerstudenter (f d Fria Moderata Studentförbrmdet) JONAS NILSSON: Pellefantsamhället kation inte nytt. Sedan tidigt 80-tal har BBS-världen utvecklats och givit möjlighet till e-mail och filöverfåring över hela världen via fidonet. Det betyder i praktiken text, ljud, bild (men fårr enooormt långsamt) och mer eller mindre anonym gruppkommunikation, d v s just det som nu plötsligt utmålas som hot. Usel datalagstiftning Möjligen beror saktfardigheten på att datorer och kunskap om datorer haft en viss strålglans. Det är svårt, ibland obegripligt och i fårhund med framtiden. För bara ett drygt år sedan skrev en av Mtonbladets unga ledarskribenter att den som är över sjutton utan att kunna data är hopplöst på efterkälken. En helt felaktig uppfattning, självfallet, men typisk och säkert en delfårklaring till osäkerheten. Okunskapen avspeglas också i vår datalagstiftning. Den var usel redan när den var ny. Till dess fårsvar bör dock påpekas att den har en SVENSK TIDSKRIFT inriktning på skydd får den personliga integriteten, även om detta är valpigt och leder till dråpliga konsekvenser. Det är t ex oklart om detta nummer av SvT, producerat på dator, är lagligt. Det innehåller ju en rad namn på existerande personer tillsammans med ibland rätt detaljerade uppgifter om deras politiska åsikter. Men i och med att datorer och datorstödd kommunikation håller på att bli var mans egendom vaknar politikernas intresse. Det är naturligtvis inte frågan om en konspiration eller en primärt sett medveten reaktion. Snarast är det frågan om den primitiva misstro som makthavare känner infår något som sprider sig bland folket. Kraftiga inskränkningar Först ut på plan är naturligtvis USA. För ett par månader sedan skrev president Bill Clinton under Communication Decensy Act, ett lagfårslag som bland en del goda 59 inslag innehåller kraftiga inskränkningar i yttrandefriheten. Ingenting far publiceras på Internet eller i BBS:ar som är "obscent" eller "oanständigt". De citerade ordens amerikanska motsvarigheter har ungefår samma valör som de svenska. Vad som är obscent kan nog vara lätt att komma överens om - många av Maplethorpes foton är obscena - men vad är oanständigt? Supvisan om flickan och svinet? Hasse&Tage? Gamla nummer av Fib-aktuellt? Svårt att säga, men klart är att om lagen vinner kraft (vilken ännu inte hänt eftersom USA har ett utmärkt system med lagprövning) inskränkningar i yttrandefriheten. Ett oreglerat informationsutbud på Internet antas öka risken for att barn nås av farliga eller obehagliga budskap. I vilken mån barn här eller i USA verkligen tillbringar mycket tid i ensamhet framfor dataskärmen är oklart, men visst kon1mer någon att skrapa fram ett exempel forr eller senare. Lagd i malpåse Argumenten skiljer sig på ett intressant sätt mellan Sverige och USA. I USA är den politiska yttrandefriheten ett överordnat värde och religionen viktig. I kommer antagligen både diskussions- Sverige är inte yttrandefriheten viktig på grupper om bröstcancer, abort, brotts- samma sätt och religion och traditionella offer och sexuella övergrepp, tavlor av Zorn, filmer av Bergman och texter av Bukowski vara straffbara. Att skriva "fuck" kommer att kunna ge tusentals dollar i böter. Farliga budskap Bland det som är oanständigt ryms princip allt som inte passar sig på ett dagis eller i en lågstadieklass. Det är också detta som är kärnan i argumentationen for 60 värden är satta på undantag. USA oroar sig foljdriktigt for snusk, medan vi oroar oss for nazism och knarklegalisering. Pedofilen finns på båda håll, men är i den svenska debatten lagd i malpåse. Här inställer sig till sist den principiella frågan. Internet är en del av samhället. l likhet med stora delar av samhället finns det mycket där som inte passar på ett dagis. Frågan är vad målet bör vara: Att skydda barnen från de olämpliga SVEN SK TID SKRIFT l delarna av samhället genom åtgärder särskilt inriktade på detta, d v s som vi gjort i hundratals år. ''Bland det som är oanständigt ryms i princip allt som inte passar sig på ett dagis eller i en lågstadieklass. Det är också detta som är kärnan i argumentationen för inskränkningar i yttrandefriheten. '' Eller genom att sträva efter att dagisanpassa hela samhället genom att reglera bort allt som vi inte vill se på dagis. Vi vuxnas rätt till yttrandefrihet och rätt att själva välja vilka budskap vi vill ta del av offras for att skapa ett björnesmagasin-pellefant-glassläskåpizzasamhälle. Mitt tips: Skaffa tillgång till World Wide Web och ta en titt innan politikerna ska börja "visa sig handlingskraftiga". Snart kan det vara for sent.