tämningen var tryckt på SAF maJ 1989. Cigarröken steg upp mot direktionsmatsalens tak, och under röken rynkades pannor. Vad vill han egentligen, den nye ordforanden? Valberedningen, under Curt Nicolins ledning, hade nominerat dåvarande VDn for PLM, UlfLaurin. Snacket gick bakom stängda dörrar i det traditionstyngda huset på Blasieholmen. Han lät revolutionär, den moderate näringlivsmannen från Malmö. Skulle verkligen SAF forbli vad det varit? Svaret, sju år senare, är nej. När Ulf Laurin klev upp på den lilla scenen i Hasselbackens matsal, den 23 maJ år, strax efter att stämmorniddagens efterrätt serverats, och tackade for sig, lämnade han en GUNNAR FRÖROTH: Revolutionären på Biasieholmen modernt SAF efter sig. Maj 1989 var en annan värld. Högkonjunktur i Väst, vacklande diktatur i Öst och sen timma i den svenska guldruschen. enstaka kretsar hade man börjat ana vad som väntade av omställningar. näringslivet fanns insikten att inflation och lönebildning var fundamentalt fel, och effekterna av den senaste devalveringen hade ebbat ut. Bara en extremt gynnsam och lång, internationell högkonjunktur hade räddat den svenska exportindustrin. Ute i Europa var Inre Marknaden projektet for dagen, och svenska storforetagare insåg att Sverige på något vis måste ta tillgång till EGs marknad. Tiderna var sådana att det krävdes en ny, kraftfull opinionsbildning for den nya tidens krav, och SAF är den enda Entre Laurin. Den forsta tiden agerade han närmast som arbetande styrelseordforande, delvis på grund av att han ville bryta med den tidigare ledningens linjer. Det fanns forändringsmotstånd huset. fomyelsearbetet, både det yttre och det inre, fick dock Laurin gott stöd av de ledningspersoner som tillträdde nästan samtidigt som han själv, framfor allt VD Göran Tunhammar och informationsdirektören Janerik Larsson. Laurin talade klarspråk, SAF gav intryck av att vara en myndighet, "med stärkkragar" och "nigande damer i korridorerna", for att använda Ulfs egna ord. I juni/juli 1989 infordes anställningsstopp. SAF-huset hade då 520 9änstemän. Idag är vi 31Okvar. Medlemsavgiften har under sarnnu år minskat från helt ny organisation bakom sig. Han organisation i Sverige som har 0,41 procent av lönesumman till 0,14 lämnar ett vitaliserat, bantat och GUNNAR. FR.ÖR.OTH är verksam vid SAF:s ir1jormationsavdelning. resurser nog att klara av stora opinionsbildande insatser, och som skulle kunna tänkas driva näringslivets frågor. SVENSK TIDSKRIFT procent. För ett foretag med 500 anställda betyder det över 230.000 kronor i minskade avgifter. .. Det var snart fårdigrökt i direktionsmatsalen, 47 som istället blev gästmatsal, och stämmorniddagen blev stämmolunch. Med Ulf Laurin kom en kulturrevolution till SAF. Respektlös stil Han är stor och alltid välskräddad ner i minsta detalj. Han personifierar den klassiska företagsledaren, reservofficer och utbildad vid Handelshögskolan. Samtidigt har han en öppen och avväpnande stil, epitet som reko och jäkla bra fastnar på honom. Han har en charmigt respektlös stil som är alltfor sällsynt i Sverige. Som när han talade på en näringslivsdag någonstans i Sverige, jag har glömt var, och kommer in på arbetsrätten. "Man borde avskaffa hälften av alla lagar och regler inom arbetsrätten". Kort tankepaus. "Vilken hälft spelar ingen roll". 48 Under Laurins demokratin även fortsatt mtid har SAF bru- korporerar LO i statsmakten v1a tit med den svenska modelpartistrukturen är ett problem som vi fortfarande lever med. Det är numera len. I februari även ett problem for social- 1990 tog SAFs demokratin. styrelse beslut att löner och direkta anställningsvillkor bara kan Nästa stora satsning blev EGkampanjen. SAFs styrelse hade 1988 konstaterat att ett EG-medlemskap var det enda rimliga på sikt. EESforhandlas på avtalet framstod redan i sin linda som fö rb u n d sn iv å . otillräckligt och instabilt. 1989 gick Det var ett helt SAF ut i sin forsta affisch- och nödvändigt bes- annonskampanj for EG, och lut, for att på sikt skolinformationen riktades in mot komma bort från EG-information. Den unga generaden inflations- tionen var den mest EG-positiva. drivande tre- Resten är historia. Klart är att utan stegsraket som vi levt med under decennier: forst centrala avtal som lade golven, sedan branschvisa tillägg, och till sist lokala påslag ute på företaget. Centrala avtal höll aldrig, och löneglidningen har varit en viktig faktor i den urholkade svenska konkurrensakraften. Än idag, sex år senare, kämpar vi med fackets ofom1åga att inse var lönebildningen hör hemma: nere på företagen. Men tiden och arbetsmarknadens krafter verkar fOr decentralisering. På styrelsen den 24 januari 1991, fattades nästa historiska beslut. SAF skulle ensidigt avveckla sin representation i de beslutande myndighetsstyrelserna. Vid årsskiftet 1991/92 var de sista representanterna ute. Därmed foll det korporativa systemet, och regeringen fick utforma nya principer for tillsättning av myndighetsstyrelser. Att socialSVENSK TID S KRIFT SAFs insatser hade det inte blivit ett ja i folkomröstningen. Fortsatt modernisering SAF har under Ulf Laurins år vid rodret närmat sig verkligheten, lärt sig lyssna på småforetagen och arbeta utåtriktat. Det var ingen slump att de flesta tacktalen den där majkvällen på Hasselbacken kom från små- företagare. Och moderniseringen av SAF fortsätter. Det enda som återgått till det gamla är just stämmomiddagen. Ulf då? Rykten säger att han är på väg till Europa, och då inte bara i egenskap av Europeiska Golfforbundets ordförande, utan till något tungt uppdrag inom EU, for Europeiska arbetsgivarnas räkning. Vi kan bara hålla tummarna. I Bryssel finns många korridorer att tömma och många kommitteer att slakta.