GUNNAR FRÖROTH: Dom l vänstern) typ... E rik Hörstadius, obekväm socialdemokrat med KjellOlof Feldt som styvfar, har gjort något som kommer reta den traditionalistiska falangen mom socialdemokraterna. Han har skrivit en bok om dem, och gett ut den på Timbre. Vi i vänstern, typ är en läsvärd skildring av Det Stora Partiets inre konvulsioner. Ett faktum som gör boken intressant är att de närmaste åren kan vara avgörande för socialdemokratins fortsatta hegemoni eller reducering. Under efterkrigstiden har partiet åtnjutit en unik positition. Världens starkaste socialdemokratiska parti med världens starkaste fack och västvärldens största offentliga sektor i ryggen... Socialdemokratin skapade den starka staten och med den ett helt nytt väljarunderlag: en offentliganställd tjänstemannaklass. Där fanns trygga jobb och pensioner att hämta. Universiteten ställde om produktionen till att vid sidan av Wallenbergsfårens ingenjörer försörja offentliga sektorn med akademiker. Den borgerliga basen av privatanställda med insikter marknadsekonomins funktionssätt undergrävdes. Kommunisterna höll man stången med hjälp av utjämningspolitik kommunist-retorik. och P åbörj ad reträtt antiIdag, 1996, står socialdemokratin klämd mellan ekonomiska realiteter och sin politiska tradition. Under Carlsson, Erlanders siste pöjk, har reträtten påbörjats. Avregleringar av valuta- och kapitalmarknad, EVmedlemskap, sänkta ersättningsnivåer Vi i vä11stern, typ. Populi sm och traditionalism på 90-ta/et. Erik Hörstadius, Timbro förlag, 1996. SVENSK TIDSKR.IFT i sociala försäkringar, privatiseringar etc. Insikten om vilken politik som krävs för att Sverige ska konuna ikapp samtidens krav är dock inte särskilt spridd utanför partihögkvarteret på Sveavägen. Offentliganställda och fackföreträdare mobiliserar mot den nya politiken. Projektet slår tillbaka mot sm skapare. Hörstadius erbjuder en lättläst inblick i vilka falanger som leder kontrarevolutionen. Enstaka debattörer lustmördas. Hörstadius själv tillhör dem som anser att en modernisering måste till och han ger epitetet "återtågets dårar" åt dem som tror att mer av 70-talets politik är lösningen på Sveriges problem. Hörstadius är pessimistisk om partiets förmåga att anpassa sig till den nya tiden. Han drar sanm1a slutsats som undertecknad om Göran Persson: skillnaden mellan honom och Kenth Pettersson är att Persson vill vrida tillbaka klockan långsammare. Persson är ingen Blair, 45 han är en pragmatisk betongsosse. Hörstadius tar i sin historieskrivning upp att socialdemokratin ända sedan 1930-talet byggt mycket av sin trovärdighet på att vara det parti som klarar den fulla sysselsättningen. Han går dock inte vidare i analysen: vad händer i så fall 1998? Partiet går mot ett historiskt nederlag. Deras standardknep, nya BJÖRN JANSSON: jobb i offentlig sektor, är inte ett tillgängligt alternativ. Återstår alltså att ge sig över på traditionellt borgerlig mark och främja ny sysselsättning i den privata sektorn. De senaste åtgärderna inger en lätt känsla av att betrakta en åsna i en porslinsbutik. Höjda energiskatter, återställd arbetsrätt, värnskatter och tidigarelagd moms. Och sedan forväntar de sig att fciretagama ska leverera nya jobb. Obegåvat, typ. Frågan är vad väljama kommer att göra åt detta? Vänja s1g vid arbetslösheten? Gå till vänster? Eller rent av gå högerut, till partier som har större trovärdighet när det handlar om faretagarvänlig politik? Tiden bär alla svar. Krigsherre till sen reträtt ietnamkriget engagerade i början av sjuttiotalet över en halv miljon amenkanska soldater, men till vilken nytta? Uppbackad av Kina och Sovjetunionen segrade Nordvietnam. USA tvingades under forödmjukande omständigheter retirera. Över två decennier har passerat men de av kriget skapade såren är fortfarande klart framträdande i det amerikanska samhället. Ännu idag ställs många frågor. Helgade ändamålen medlen? Vilka var ändamålen och varfor sådana medel? I boken In retrospect: the tragedy and lessons of Vietnam analyserar Robert S. MeNamara - USAs forsvarsminister 1961-68 under presidenterna John F. Kennedy och Lyndon B. Johnssonhändelsefcirloppet. Utgående från forfattarens unika perspektiv presenteras, kommenteras och kritiseras viktiga beslut. Läsaren guidas, ackompanjerad av det kalla krigets vinande vindar, till platser där presidenter, rådgivare och militärer resonerar och agerar. Vi möter komplicerade problemställningar, .............................................................................. In retrospect: the tragedy and lesso u s of Vietnam. Robert S. McNamara , Times Books, Random House In c. 1995 . 46 SVENSK TIDSKRIFT tarvande handlingskraft, korrekthet och intelligens av stressade, splittrade och ofullkomliga beslutsfattare. MeNamara söker inte rättfårdiga tvivelaktiga beslut eller handlingar, snarare tvärtom. Kunskapsmässiga fcirsummelser och/eller andra tillkortakommanden - vilka betecknas som många - lyfts fram och begrundas. Tveklöst överraskar forfattarens öppenhet. Politiker, om MeNamara ursäktar uttrycket, erkänner vanligtvis ogärna hopp i galen (krigs)-tunna. Inget val Författaren slår fast att kommumsmens expansionssträvanden Asien och övriga världen var orsaken