EN NY VAG FOR SVERIGE PER UNCKEL En nations öde är inte förutbestämt, vare sig av historien eller av de globala skeendena. Ytterst handlar vår egen framtid om våra egna besl11t och vägval. D et skriver Per Unckel, som därmed bjuder ir1 till debatt om det moderata programarbetet inför 2000-ta/et. ocialdemokraterna är - om man far tro vad som sägs 1 tidningarna - inbegripna i en envig mellan s k traditionalister och vad som benämns fornyare. Vad denna debatt verkligen har for reell betydelse är inte alldeles klart. Ett är emellertid alldeles uppenbart, nämligen att också hos de som kallar sig - eller kallas - fornyare är radikalismen begränsad. Det är bra med småforetagare, heter det. Och till skillnad från traditionalisterna tycker inte fornyarna att man kan höja skatten mera. Men vad mera? Vad Göran Persson egentligen tror på är det inte lätt att veta, mer än att socialdemokraterna skall bestänuna. Hans ambitioner kläs nästan undantagslöst i statsbudgetstermer. Stmkturella frågor blir lätt sekundära PER. UNCKEL är j d utbifdllingsmirlister oc!J Ilar uppgift av moderaternas partistyrelse att förbereda det moderata programarbetet . 12 och skall bli foremål for åtgärder forst - om någonsin - när budgetbalansen har uppnåtts. Jämfort med den forändring som kommer att krävas for att vårt land skall kunna bli ledande, ekonomiskt, socialt och kulturellt, när nästa sekel börjar, är de forändringar Sverige nu går igenom till foljd av mera akuta statsfinansiella problem små. Programarbete Det är om de senare frågorna som moderaterna har inlett ett nytt programarbete. Programmet skall alltså vara inriktat på nästa sekel. Det som skall gå bättre då, måste emellertid börja göras tidigare. I detta perspektiv blir programmet också en forsta moderat agenda for en borgerlig regering efter valet 1998. Jag vill gärna understryka programarbetets karaktär av process, av resonemang och problematisering. Inte minst Svensk Tidskrifts spalter bör det finnas möjlighet att ställa de kanske också provokativa frågor som nästa sekels utmaningar nödvändiggör. Jag skall i det fOljande peka på några utgångspunkter som jag tror är betydelsefulla for att bedöma vilken väg Sverige kan och bör gå. En forsta sådan utgångspunkt är de på en gång utomordentligt starka och positiva forändringarna i vår omvärld. En ny världsordning De senaste tio åren har den långa kampen mellan planhushållningen och marknadsekonomin avgjorts till marknadsekonomins och den fria handelns fordeL Bara ett mycket litet antal länder håller alltjämt fäst vid att politiken bättre än de enskilda människorna forstår hur ekonomin i tankeutbyte och debatt. Arbetet alla dess detaljer skall hanteras. Priset handlar inte om ett programatiskt härfor är högt for de alltjämt utmejslande av slagordsmässiga saktmodiga. Ekonomisk misär sanningar, utan skall snarare präglas kombineras ofta med politiskt SVENSK TIDSKRIFT fortryck, kulturell utannning och ett omfattande mänskligt lidande. När världen i så hög grad vänder planekonomin och fortrycket ryggen öppnas möjligheterna for miljarder människor att bryta upp från fattigdomen. Den sydostasiatiska välståndsutvecklingen har ännu bara börjat. Klas Eklund har i den socialdemokratiska idetidskriften Tiden 7 - 8 1995 skrivit en utmärkt uppsats bl a om detta. Tillväxten i Hong Kong och Sydkorea är bara en liten del av det som nu sker i Asien. Det rör s1g om den största utvidgningen av världsekonomin mänsklighetens historia. Växer så det knakar I marknadsekonomins kölvatten ökar oc!<så den internationella handeln, samtidigt som samarbetet mellan länderna forstärks. EU har gått från sex till 15 medlemmar, på väg mot fler än 20. De sydostasiatiska ländernas samverkan i ASEAN ger en ytterligare dynamik till en region som redan växer så det knakar, NAFTA knyter samman de nordamerikanska ekonomierna, diskussioner fors om ett sydasiatiskt frihandelsområde med drygt en miljard människor. Den ökade handeln frigör krafter som bryter ner gränser mellan länder och som flätar världsekonomin tätare samman. En allt mera i grunden positiv syn finns dessutom i världen över den fria handelns betydelse for ekonomisk och social utveckling. Dessa internationaliseringstendenser är mycket starka och forstärks dessutom av det breda genombrottet for informationsteknologin. Outtönuiga mängder information finns nu tillgänglig när som helst var som helst, och dessutom nästan for vem som helst. Den teknologiska utvecklingen har gjort det möjligt att till låg kostnad sprida allt större infomationsmängder. Ett kommersiellt uttryck for detta är de transnationella TVkanalerna; kulturellt och vetenskapligt är en utveckling mot globala politiska syften. Oavsett om det som nu sker i fundamentala hänseenden representerar något nytt eller om det "bara" är frågan om betydande forändringar mom samma strukturella ram, är det emellertid betydelsefullt nog. Här finns det skäl att inskjuta några varningar for det detemunistiska drag som ofta präglar diskussionen om morgondagens ekonomiska och sociala villkor. Tron att vi surfar på den historiska nödvändighetens nätverk och subkulturer trolig. De obevekliga våg blir lätt till en globala datomätverken gör allt större delar av världens kunskap och information bokstavligen tillgänglig i fingertopparna på användarna. Geografiska avstånd blir en allt forevändning att slippa redovisa värderingar och omvärldsanalys. Det är naturligtvis inte så att framtiden blir på ett givet sätt, eller att det finns en historisk nödnundre trång sektor umgänge med varandra. människors vändighet i ett enskilt lands ekonomDebatthistoriens alla brytningstider Det är inte givet vilka effekter alla dessa tendenser till slut konm1er att ra på ett ekononuskt, samhälleligt eller individuellt plan. Mänskligheten har en tydlig tendens att uppfatta den egna tiden som avgörande och banbrytande. I efterhand framstår kanske ändå debatthistoriens oändliga rad av "brytningstider" som något annat än vad de påstods vara. Människans kliv in i rymd-, atomoch datoråldrarna och den fantasifulla debatt som dessa kliv resulterat i lär oss att även stora fårändringar lätt misstolkas, vantolkas och inte sällan används for mer eller nundre uttalade SVENSK TID SKRIFT iska eller politiska utveckling. Oaktat det faktum att världsomspännande utvecklingstendenser har en betydande inverkan är inte nationen hemfallen åt att bara hänga med i svängarna bäst den kan. Världshistorien ger dessutom flera exempel på hur relativt rika länder stagnerat, till och med forfallit till ekononuskt am1od och barbari. Det finns alltså inget skäl att anta att någon nation med någon slags automatik kommer i åtnjutande av den utveckling som jag inledningsvis skisserade. Politiken kan både öppna och stänga till for omvärlden. Med gott statsmannaskap kan den dessutom anpassa det globalt allmängiltiga till det nationellt önskvärda. 13 Jag tror ändå att det är viktigt att i analysen av omvärlden konstatera att det finns en del tydliga tendenser. När väl detta är sagt är det samtidigt viktigt att se och erkänna styrkan i det globala skeendet, liksom att det i allt väsentligt är positivt. Allt fler människor njuter ett allt högre välstånd, allt fler människor lever i länder där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras, allt fler människor lever länder där maktskiften sker fredligt och genom fria och hemliga val, allt fler människor mår bättre, lever längre och foder friskare barn. Stora delar av världen bokstavligen lyfter sig upp ur misär, fortryck och fattigdom till relativt gott välstånd, frihet och civilisation. Detta är inte naturbundet, men det är vad som hänt i världen under de senaste decennierna och det finns inget övertygande argument som säger att denna utvecklig inte skall kunna fortsätta. Problemen är många, men möjligheterna är fler. Betydande konsekvenser Jag skall strax återkomrna till dessa frågor. Först vill jag emellertid forsöka sammanfatta några möjliga effekter som de globala utvecklingstendenserna kan tänkas få på samhällsutvecklingen i allmänhet och på Sverige i synnerhet. Det är rimligt att anta att ökade flöden av varor, information och människor leder till att ganila strukturer och nationsgränser spelar en mindre betydelsefull roll i faretags och enskildas handlande. Ökad specialisering i arbetslivet suddar ut gränserna mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan yrke och hobby, mellan arbete och fritid. '' Det är naturligtuis inte sa att framtiden blir pcl ett givet sätt, eller att det finns en historisk niidr•dndi_~hct i ett enskilt lands ekonomiska eller politiska utvcckli11g. Oaktat det faktum all l'ärldsomspdtznal!de utvccklillgstclldcl!scr har etz beryda11de inverkan ilr iute tzatiorzcn hemfalleu at art bara hänga med i sväu.\Iama bdst de11 kau. ''För det forsta blir den ekonomiska utvecklingen i olika länder mera sammanflätad. Marknaden blir snabbt internationell också fcir relativt små fciretag. Konkurrenter, kunder och medarbetare finns i allt lägre grad inom samma geografiska områden. För det andra blir också ländernas befolkningar mera etniskt blandade när nationsgränser fcirsvinner. Även om den svenska invandringen visserligen till stor del bestått av flyktingar, representerar Sveriges snabbt ökande etniska heterogenitet något som alla länder i större eller mindre grad konm1er att präglas av. längre nationellt. Den kulturella identiteten i ett sådant samhälle blir däm1ed mer fragmenterad, man har en liten del gemensam med många samtidigt som man bara delar helheten med några få. Det innebär forvisso inte att det nationella eller historiskt nedärvda kommer att fcirlora i betydelse. Kanske är det t o m tvärtom. Det historiskt-nationella kommer emellertid att på ett konstruktivt sätt behöva samsas också med andra traditioner. För det tredje blir både tillvaron och produktionen mera individualiserad. Allt flera kan forverkliga personliga aspirationer. Bl a den moderna teknologin har en avgörande betydelse fcir att göra det möjligt att tillgodose mera individuella behov. I fcirlängningen härav forändras också arbetslivets karaktär. I mindre utsträckning kommer tillverkning att ske fcir standardiserade behov. Själva tillverkningen sköts dessutom av medborgare med krav på att kunna variera också arbetsvillkoren på ett sådant sätt att den egna utvecklingens intressen kan mötas. Minskad geografisk bundenhet För det fjärde forändras produktionsvillkoren snabbare än fcirr. När standardiserade produkter blir mera sällsynta, leder detta också till att kraven från och möjligheterna fcir de Heterogeniseringen av samhället som deltar i produktionen utvecklas gränsdragningar blir inaktuella. En drivs på också av andra krafter. och sofistikeras. friare världshandel gör att Företag, kultur och media agerar inte Den teknologiska utvecklingen har 14 SVENSK TID S KRIFT redan minskat graden av geografisk bundenhet arbetslivet. Detta handlar idag litet om fullständigt distansarbete som om mobiltelefoner, faxar och bärbara datorer till låga kostnader. Kanske är det detta, snarare än att alla kommer arbeta i hemmet knappandes på datorernas tangentbord, som är den viktigaste välmenande omsorger. Om mera generella förändringar av villkoren för produktion och konsumtion, social sammanhållning och en berikande personlig utveckling kan anses utgöra ett slags ofrånkomliga förutsättningar för det moderata programarbetet är naturligtvis det som hänt och händer konsekvensen av informations- i Sverige en lika viktig utgångspunkt. teknologins genombrott. Utvecklingen av arbetslivet ställer i sin tur krav på uppfinningsrikedom och ideutveckling på andra områden. Nya företagsstrukrurer växer fram och ersätter ganila och uttjänta. Taylor far stå tillbaka för platta strukrurer och nätverk. Möjligheterna för enmansföretagande ökar. De globala tendenserna - vare sig vi vill det eller inte - utgör en slags yttersta ram också för vårt eget lands framtid. Det är emellertid vad vi gör här hemma och vad vi kan lära av vår egen historia som till slut avgör vilken riktning utvecklingen konm1er att fa i Sverige. När ett land går Igenom ekonomiska svårigheter är det lätt för är grunden för så väl vår långvariga stagnation som våra akuta dagsbekymmer. N u kan det, med den världsfrånvända naivitet som ibland präglar det dagspolitiska meningsutbytet, hävdas att Sverige är rikt nog ändå och att vi kan leva med höga räntor och en svagare krona. Många är emellertid beredda att säga emot. Ingen naturnödvändighet Tillväxten är inte någon global kaka som måste eller bör fördelas. Den kan konuna alla till del som sköter sig väl. När ensanm1a mammor, inte utan rätt, hävdar att pengama inte räcker till, är det inte barnbidraget som är för litet eller ersättningen vid sjukdom som är för låg. Alla, Marknad för kunnande många- och naturligtvis inte bara för inklusive mammor med eget För det femte kommer av allt att döma kunskaper att fa växande betydelse för enskildas och länders konkurrensförmåga. Värdet i en vara konuner i allt högre grad att ligga i den kunskap den innehåller, än i de råvaror den tar i anspråk. Arbetsmarknaden utvecklas till en marknad för kunnande. Ett varningens finger bör dock höjas för falska - eller i vart fall ogenomtänkta - profeter. Kunskapsoch utbildningsrevolutioner kan inte åstadkommas bara genom ett mekaniskt tillhandahållande av utbildningsplatser. Det krävs mer än så. Ingen kunskap - än mindre kompetens - kan hällas över ett undrande folk, som en slags sista förlängning av socialstatens socialdemokrater - att stirra sig blinda på kortsiktigheter. Det riskerar att skynm1a sikten, hur allvarliga de akuta problemen än må vara. Det statsfinansiella moraset, massarbetslösheten, valuta- och ränteturbulensen är emellertid bara vår tids uttryck för fundamentala politiska misstag begångna under decennier. Ordentligt Jattigare Långsiktigt mer betydelsefullt och genomgående än dagsnoteringar på valuta- och penningmarknaderna är naturligtvis, vid det här laget något slitna, men ändå viktiga, påpekandet att vårt land de senaste 25 åren blivit relativt sätt ordentligt mycket fattigare. Båda hänger emellertid sanunan. Det är en dålig politik som SVEN S K TIDSKRIFT försörjningsansvar, skulle haft det bättre om Sverige i tid sett om sitt ekonomiska hus. Den svenska fattigdomens grundläggande orsaker är inte bristen på fördelning utan bristen på resurser. Om fördelning var vägen till rikedom skulle Sverige idag vara ett av världens absolut rikaste länder. Orsakerna till att det går illa för Sverige har ingenting av naturnödvändighet över sig. De två främsta OECD-länderna 1995 är desamma som 1970. Vi hade också kunnat vara med därframme, om vi bestämt oss för det. Om vi skulle haft lika god ekonomisk utveckling som OECD-genomsnittet under de senaste 25 åren skulle den svenska ekonomin i år varit ungefur 500 15 miljarder större. Det motsvarar ekonomiskt framåtskridande med möjligheterna drabbas av välfardsnästan hela statsbudgeten. Orsakerna till bekymren är alltså gediget svenska. För ta växande foretag, for dålig utbildning, for höga skatter, helt enkelt fOr dåliga forutsättningar for produktiv och nyttig sysselsättning. "Om någon annan anser sig ha rätt till mer än hälften av vad jag tjänar ihop, då skall man inte forvåna sig över att skaparkraften, arbetsviljan och till slut tillväxten tar skada", säger CarlJohan Westholm på Företagarna. Så är det! Grundläggande fel Mycket talar for att de mera grundläggande fel som gjort tillväxten i Sverige låg och som riskerar att undergräva välståndet i framtiden kommer att bli än tydligare, givet de omvärldstendenser som nu anmäler sig. I en ekonomi skyddad från internationell konkurrens kan obsoleta och hänmunde regler och strukturer överleva längre än i ett samhälle där människor och kapital är mer flyktiga. Tillväxten har visserligen alltid hängt på det politiska systemets tillit till enskilda människors initiativformåga, men när denna tillit konuner att utkrävas i varje ögonblick far naturligtvis stater som inte sett dynamiken och individualiteten som sma främsta värden extra bekynuner. Sverige har blivit berömt for sin samhällsmodelL Folkhemmet, välfardsstaten och allt vad den kallats. Länge ansågs den kunna forena 16 social anständighet i högre grad än någon annan ordning. Den underliggande tanken var egentligen inget revolutionerande nytt när den gavs verbal form for snart 70 år sedan. Som Mauricio Rojas påpekar i uppsatsen Svensk socialpolitik efter folkhemmet uppfattades inte denna modell, när den lanserades, som speciellt socialdemokratisk. Den knöt an till viktiga foreställningar långt tillbaka i tiden. Folkhenm1et blev en brygga från bonde- till industrisamhälle. Den byggde på, och tog med sig, strukturer och foreställningar från det ganila samhället in i det nya. Folkhenunets moraliska credo, det gemensamma ansvaret, omtanken och solidariteten med dem som har det svårare än andra, är det svårt att ha några invändningar mot. verkligheten blev det emellertid ofta inte riktigt så som det var tänkt. solidariteten stannade i hög grad i den politiska retoriken for att till slut kvävas av de politiska strukturerna. Den stat som skulle göra människor starka gjorde dem inte sällan svaga. l dag kan det med fog hävdas att många med de från början minsta SVENSK TIDSKRIFT statens konsekvenser. Tomas Gi.ir, ledarskribent på Svenska Dagbladet, har övertygande visat hur inte minst invandrarna fastnar i den svenska välfardsstatens omsorger. Att lösgöra sig från den klientroll många forsatts i, kräver en styrka som det är fa utsatta forunnat att besitta. Sönderslagen trygghet Det som idag syns så tydligt i det svenska samhällets forhållande till invandrarna har allmängiltiga drag. Sättet att möta invandrarna blir till en slags grotesk karrikatyr på ett välfardssystem, som riskerar att forsätta en allt större del av sitt folk i beroendefcirhållanden - faktiska och mentala - som det blir hart när omöjligt att bryta s1g ur. Traditionella källor till trygghet, som det egna arbetet, den egna inkomsten, det egna sparandet, den egna utbildningen och de egna sociala strukturerna, slås medvetet och omedvetet sönder. l massarbetslöshetens Sverige finns for många inte längre den mest grundläggande möjligheten att göra sitt liv rikare tillgängligt, nämligen hårt eget arbete. Sverige är på väg från klassaniliället till kastsaniliället, som saniliällsforskaren Lorentz Lyttkens uttryckt det. Saniliället blir stelt, möjligheterna till social mobilitet, ett dynamiskt samhälles kanske viktigaste drivkraft, tunnas ut. Också dessa problem riskerar att forstärkas av de globala forändnngarna. VäWirdsstatens välorganiserande ambitioner passar helt enkelt dåligt in i en tid där personlig kreativitet, flexibilitet och snabba forändringar är viktiga kännetecken. Efter välfärdsstaten Det är svårt att se att det gantia sättet Sverige varit ordnat på klarar det nya samhällets villkor. Det är ty foljande kring sådana fundamenta som den viktiga samhällsdebatten borde kretsa. Hur ser ett levande, mänskligt och växande samhälle ut i en globaliserad värld? Hittar vi inte ett annat forhållningssätt kommer de ekonomiska och sociala problemen inte bara att bestå, utan fordjupas. Den positiva utveckling som Sverige skulle kunna bli delaktig i skulle komma att gå vårt land forbi. Egentligen skulle jag kunna sätta punkt här med en avslutande fråga om vad allt detta innebär t ex for arbetet och foretagandet, for de sociala trygghetssystemen, for synen på det nödvändiga kunskapsuppbyggandet, på familjens och andras ansvar for varandra. Det behövs nu något mer än så. Det är svårt att se annat än att något medvetet måste komma efter välfardsstaten. Vad händer om ingenting träder till där välfardsstaten till slut tvingas medge att den gett upp? Om det skulle innebära ett socialt och kulturellt kaos, hur kan vi då undvika det? En central uppgift for politiken blir därfor att ge både ord och forn1 åt en samhällsstruktur som är rörlig och individuell, men likväl, och samtidigt, trygg och solidarisk. Att i denna strävan ge luft åt alla de "civila" relationer mellan människor - vänner, familjer, arbetskamrater - som varje sanmille ändå till slut består av blir en central uppgift. Hans Zetterbergs tidigare bidrag har fortfarande en bärkraft som inte fullt ut tillgodogjorts av sanmällsdebatten. En ytterligare utgångspunkt ' ' Problemet/ har sill rot redan sjiill'a Jolkhcmsmetaforell. I de1111a kommer tauke11 pc. det Cllhctli_~a samhället till sitt tydligaste 11ttryck. Familjeli SMil bild fiir samhällsmodt'llcu l'isar <ltt det •1Vvika11de alltid har Cll tyd/i.~ grilus. Fadem ma Fara godmodig, rättvis och Fiilmcllaude, metl l1<w är alltid sträng och tydlig i si11 rätt11isa. ' ' behöver till slut tillforas, nämligen den om politikens roll, fonner och uttryck. När så mycket annat byter skepnad, vore det snarast forvånande om inte politiken också påverkades. Många menar att partierna redan SVENSK TID SKRIFT forlorat en stor del av fonnågan att fornmlera de nya utmaningarna. För att den goda politiken skall kunna säkras är emellertid inte partierna ersättningsbara. Däremot behöver dessa kunna erbjuda sina sympatisörer genomtänkta alternativ, som går utöver en mer eller mindre utvecklad formåga att vrida på samhällets och ekonomins rattar. Politikens utgångspunkt är en foreställning om hur samhället bör vara, inte hur samhället under alla omständigheter anses bli. Folkhemsmetaforen Det klarade Per Albin Hansson i sitt tal om folkhemmet i riksdagens forsta kammare 1928. Det borde moderaterna klara ännu bättre på tröskeln till nästa århundrade. Problemen har sin rot redan i själva folkhemsmetaforen. I denna kommer tanken på det enhetliga samhället till sitt tydligaste uttryck. Familjen som bild for samhällsmodellen visar att det avvikande alltid har en tydlig gräns. Fadern må vara godmodig, rättvis och välmenande, men han är alltid sträng och tydlig i sin rättvisa. Frågan är vilken bäring tanken på ett enhetligt folkhem har i ett sanmille där enhetligheten av andra skäl är sönderbruten, där den eventuella basen for ett system med en lösning for alla har vittrat bort? 17