VALFRIHET EN JAMSTÄLLDHETSFRÅGA KRISTINA AXEN OLIN Ingen ifrågasätter den man som vill starta en byggfirma. Tvärtom uppmuntras han. Det han gör är bra för export och tillväxt. Om en kvinna däremot vill starta ett dagis är det näst intill omöjligt. P å den svenska arbetsmarknaden är det fortfarande långt kvar till jämställdhet. Att män är kraftigt överrepresenterade på chefspositioner inom det privata näringslivet är välkänt. Mindre omtalat är att de även är överrepresenterade på chefspositioner inom den offentliga sektorn. Trots att betydligt mer än hälften av de anställda inom offentlig sektor är kvinnor, uppgår andelen kvinnliga chefer endast till en tredjedel. En undersökning som gjordes i Stockholms stad 1994 visar att 77 procent av samtliga kommunens anställda var kvinnor, medan andelen kvinnor bland cheferna endast var 41 procent. Ett annat mål som alla partier - åtminstone i retoriken- bekänner sig till är att det skall skapas fler foretag. KRISTINA AXEN OLIN är moderat kommunalpolitiker i Stockholms stad och biträdaride rektor för Maria Elementarskola. 18 En ökad foretagsarnhet anses vara nyckeln for att arbetslösheten skall kunna pressas ner. Det behövs fler kreativa människor som tar egna initiativ. Ytterligare ett mål som alla partier än eniga om är att alla barn skall ha rätt till en bra utbildning. Kunskap och kompetens har blivit honnörsord. En sliten fras - som det säkert ligger något i - är att industrisamhället håller på att ersättas av ett kunskapssamhälle. Lika möjligheter En fråga jag ställer mig är emellertid om alla politiker menar allvar med talet om att de vill skapa ett samhälle där människor tillåts växa och utvecklas, där ideer kan kläckas och forverkligas i foretag och där kvinnor ges lika möjligheter som män. Inser de hur långt detta resonemang leder, och vågar de verkligen ge utrymme åt människor att pröva sina vingar? För att ta ett aktuellt exempel så fattade vänstermajoriteten i riksdagen SVENS K TID S KRIFT nyligen beslut om att ändra det statliga regelverket for friskolorna. Det uttalade syftet med forändringen är att göra det mer komplicerat att starta och driva friskolor. Bland annat skall friskolorna for varje enskilt läsår tvingas gå till elevernas hemkorrununer och forhandla om hur hög den ekonomiska ersättningen skall vara. Den byråkrati och den osäkerhet som forhandlingssystemet ger upphov till kommer att göra det svårare att bedriva egen verksamhet inom skolområdet. Riksdagens beslut är inte bara friskolefientligt utan även kvinnofientligt. I stället for uppmuntran möter de kvinnor som startar eget bara misstänksamhet och hinder. Ändå forenar friskolorna just de tre ovan diskuterade målen, nämligen att jämställdheten mellan kvinnor och män skall bli större, att det skall skapas fler foretag och att alla barn skall få en bra utbildning. Rätten att få starta eget inom skola, forskola, dagis och andra "mjuka" områden är en viktig kvinnofråga. Det handlar om gagn for dem själva utan också for de det behövs ett bra klimat for att kvinnor måste ha möjlighet att bli egenforetagare inom de branscher där de har kompetens och erfarenhet. I Stockholm startades det mellan 1991 och 1994 inte mindre än 250 nya foretag som skulle jobba inom offentlig service. Drygt hälften av dessa var direkta avknoppningar från Stockholms stad inom barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen. I dessa foretag är omkring 90 procent av cheferna kvinnor. (Att järnfora med att endast två av tio nyforetagare totalt sett är kvinnor.) Kvinnofälla Helt klart är att möjligheten att starta eget inom vård-, utbildnings- och omsorgssektorn har lett till att fler kvinnor kunnat ta ett kliv på karriärstegen. Detta är inte bara till branscher som de jobbar inom. Att begränsa etableringsfriheten och konkurrensen mom den mjuka sektorn är inget annat än en kvinnafålla. Vad är det for jämställdhetspolitik att forpassa kvinnor till en andra klassens arbetsmarknad där det inte finns någon möjlighet att utveckla egna projekt och ideer? Ingen ifrågasätter den man som vill starta en byggfirma. Tvärtom uppmuntras han. Det han gör är bra for exporten och tillväxten. Om en kvinna däremot vill starta ett dagis är det näst intill omöjligt. Dels på grund av de offentliga monopolen inom serv.icesektorn, dels for att privata alternativ inom omsorgssektorn brukar misstänkliggöras. På vilket sätt rimmar detta misstänkliggörande med budskapet att SVENSK TIDSKRIFT småforetag? På vilket sätt bidrar det till att skapa lika villkor mellan kvinnor och män? Har Sverige- ett land som brottas med skyhög statsskuld och massarbetslöshet - verkligen råd att kväva de engagerade människor, män och kvinnor, som startar eget? Vårt problem är väl inte att det finns for många handlingskraftiga människor, utan snarare for ra. Framtidspotential Vård-, utbildnings- och omsorgssektorn har en otrolig framtidspotential. Efterfrågan av tjänster inom dessa områden kommer säkert att öka framöver. Att forhindra konkurrens är en effektiv metod att se till att denna efterfrågan inte blir tillgodosedd. 19 z o Cl > z