- DET ÄR TUSEN OLIKA BLOMMOR SOM SKALL BLOMMA JONAS HELLMAN Den svenska skoldebatten är perspektivlös. Detfåtal böcker som skrivits i ämnet myrmar nästan alltid ut i att läroplanens urspnmgliga intentioner måsteföljas. Och när utomståendeför ovanlighetens skullframför några uppfattningar om hur skolan borde föräl!dras, aifärdas de som ovetande. S vårigheten är inte att lyckas A liga partierna genomforde sina konkurvinna forståelse for att det ""<!" rensreformer, medan de inte foränbehövs konkurrens inom drades alls när vi satt vid makten forra utbildningsområdet. Detta insåg l gången, frågade hon retoriskt. jag när jag for en tid sedan besökte en Svårigheten är inte att vinna forståelse konferens for socialdemokratiska skolpo- for att det behövs konkurrens inom litiker på Djurö utanfor Stockholm. Deltagare efter deltagare lättade sitt 'hjärta och forklarade hur bra det är med konkurrens. - Är vi alla här inne överens om att konkurrens är bra for skolan, frågade skolstyrelsens ordforande i Klippan, Åke Lindroth, på ett av seminarierna. Gärna for min del, tillade han efter att ingen hade opponerat sig, men det är ju vissa problem med ideologin. Tjia Torpe, ordforande for grundskolestyrelsen i Stockl10lms stad, gjorde ett engagerat inlägg infor alla konferensdeltagarna om behovet av självrannsakan. Hur kan det korrm1a sig att skolorna har l utvecklats så mycket efter att de borger- l .......................................... JONAS HELLMAN iir ledarskribent i Sve11ska Dagbladet utbildningsområdet, utan att vinna forstå- else for att skolor skall ra lov att vara olika - vilket i sin tur är en forutsättning for att konkurrensen skall leda. till utveckling. Halvbra svensk skola Om man översätter förhållandena "skolbranschen" till restaurangbranschen är det som om socialdemokraterna forordar konkurrens enbart mellan olika McDonalds-restauranger, medan de borgerliga partierna även vill tillåta Big Burger och Clock. Restauranger med någon annan inriktning diskuteras över huvud taget inte. Ekonomen Sven W iberg vid Göteborgs stadskansli har under en treårsperiod studerat reformsträvandena mom det amerikanska skolväsendet. SVENSK TiDSKRJFT 329 --~---- . - .,p.- .. ..,__ - l l l Hans erfarenheter finns återgivna i boken Riv skolan, börja lära! - rtformrörelser i USA (SNS Förlag, 1995). Enligt Wiberg är den svenska skolan halvbra, men lider av idebrist. Den amerikanska skolan är halvdålig, men l sprudlar i gengäld av forändringsforslag. Elitsatsningar forekommer inte bara i olika idrottsgrenar, utan även i de teoretiska ämnena. Professor Henry Levin vid standforduniversitetet har utvecklat en pedagogik som kallas "accelererad inlärning". I stället for att elever som har svårt att hänga med tillåts att halka efter ges de extra doser av undervisning for att hinna ikapp den övriga klassen. Liksom i Sverige är lärarnas arbetsvillkor strikt reglerade i USA. Men insikten om att detta måste forändras tycks vara mer spridd. 1994 hade 24 delstater infort olika belöningssystem for duktiga lärare. Endast tio procent av de amerikanska skolorna är friskolor. Men forsök har gjorts att inrätta mer fristående skolor inom det offentliga skolväsendet. 1991 inrättade delstaten Minnesota åtta charter-skolor. Som framgår av uttrycket tecknar delstaten kontrakt med någon - t ex en lärare - som under en begränsad tidsperiod forbinder sig att ta över och driva skolan. Huvudmannen slipper att 1 underkasta sig detaljerade undervisningsplaner, kollektivavtal for lärarna mm, men har i stället kravet på sig att eleverna skall uppnå tydligt specificerade studieresultat. I delstaten Massachusetts bedrivs ett liknande projekt som går ut på att privata entreprenörer mot en ekonomisk ersätt- ''Det spelar ingen roll om de är drogmissbrukare eller kriminella, alla föräldrar försöker att välja den bästa skolan åt sina barn, som rektor Leslie Moore uttryckte sig ''ning tar ta på sig ansvaret for att effektivisera skolor. "Contracting out" kallas detta. Det kanske mest vlSlonära forändringsprojektet är det s k Edisonprojektet. Finansm.annen och mcdicmogulen Christopher Whittle har satsat åtskilliga miljoner dollar på att utveckla en helt ny skola - från forskolan till gymnasienivån. Ny teknik skall användas, skoldagarna skall forlängas, utvärderingen skall forbättras, foräldrarna skall tvingas att skriva kontrakt med skolan där de forbinder sig att se till att deras barn läser läxorna osv. Sven Wiberg har forstås besökt östra Harlems skoldistrikt i New York, som har blivit känt for sina forsök med valfrihet bland elever som har sociala problem. Distriktets skolor har delats upp i mindre enheter och foräldrarna tvingas att välja vilken skola som deras barn skall gå i. Valfriheten har ökat både foräldrarnas, elevernas och skolpersonalens engage- 330 SVENSK TIDSKRIFf DET ÄR. TUSEN BLOMMOR. .. mang. "Det spelar ingen roll om dc är drogmissbrukare eller kriminella, alla föräldrar försöker att välja den bästa skolan åt sina barn", som rektor Leslie Moore uttryckte sig när hon på en inbjudan av försäkringsbolaget Skandia besökte Stockholm i somras. "The East Harlem Story" finns mer utförligt återberättad i boken Liberating Schools- Education in the Inner City (Cato Institute 1991, redigerad av David Boaz). Enligt den tidigare rektom Sy Fliegel, som har författat kapitlet om östra Harlem, ökade andelen av skoldistriktets elever som hade tillfredsställande läskunskaper för sin ålder från 15,9 procent 1973 till 64,8 procent 1988. Låg iffektivitet Ovanstående experiment är spännande, men de utgör undantag. l de flesta amerikanska skolor lunkar undervisningen på ungefår som i de svenska kommunala skolorna. Effektiviteten är låg och det sker ingen ordentlig utvärdering av vad eleverna lär sig. De verkligt revolutionerande skolreformerna finns än så länge bara på papper. Ett exempel är den "megachange" av utbildningssystemet som Seymour Papert förutspår i boken The Children's Machine - Rethinking School in the Age of the Computer (Basic Books, 1992). Papert är övertygad om att barn kan lära sig både mer och fortare med hjälp av datateknik än med hjälp av klassrumsundervisning. Datorn kan vara mer pedagogisk än en lärare, den kan ständigt ge svar på användarens frågor och den kan anpassa undervisningen efter individen. Redan 1 dag hävdar Papert att det skulle vara möjligt att utveckla något som han kallar för en "kunskapsmaskin". Kunskapsmaskinen kan plocka fram i princip all kunskap som finns i hela världen. Den kan utnyttja all teknik som i dag finns i form av TV, video, datagrafik, CD-ROM mm till presentationen. Enkelt uttryckt - den perfekta utbildningsmaskinen. Men Seymour Papert har inte enbart synpunkter på skolornas pedagogiska metoder. Skälet till att utbildningsmetoderna inte har utvecklas är, skriver han, att skolväsendet är organiserat på ett liknande sätt som den sovjetiska komrnandoekonomin. Den förre presidenten George Bush's plan att genom hårdare krav och mer centrala direktiv försöka skapa "världens bästa skola" ger Papert inte mycket för. Än mer revolutionär är nästan Lewis J Perelman i boken Schools Out- A Radical New Formula for the Revitalization of America's Education System. I denna hävdar han bl a att klassrummet och den traditionelle läraren kommer att vara lika lite efterfrågade av morgondagens inlärningsföretag som hästen och släpkärran är av moderna transportföretag. Inga legitimationer Perelmans ideer innebär förändringar på nästan alla områden. Men han lyfter särskilt fram ett förslag som han tror kan sätta fart på utvecklingen: avskaffa kraven på statliga legitimationer för att få praktisera vissa yrken! Fast anställd lärare kan man i Sverige nästan bara bli om man har examen från SVENSK TIDSKR.IFT 331 en lärarhögskola. Enligt Perelrnan bör anställningar inte ske efter hur utbildningen har gått till, utan efter vem som är bäst på att utfora arbetsuppgifterna. Om kraven på att ha speciella utbildningar for att ra bli läkare, ingenjörer, advokater osv avskaffas kommer arbetsgivarna att rikta sina blickar på den faktiska kompetensen. Det kommer att utvecklas effektiva tester for att ta reda på vilka sökande till olika anställningar som är bäst. Så småningom konuner det troligen även att utvecklas alternativa och mer effektiva utbildningsmetoder. Perspektivlösa svenska böcker En sprängexpert använder inte tonvis med sprängmedel for att spränga ett höghus, skriver Perelrnan. Han sätter in insatser på strategiska punkter och låter gravitationen göra resten av arbetet. Att avskaffa legitimationskraven for att ra utöva olika yrken hävdar Perelman är en sådan strategisk åtgärd for att forändra utbildningssystemet. Idemässigt ligger den amerikanska utbildningsdebatten långt fore den svenska. De flesta svenska böcker om skolan som har publicerats under de senaste åren är helt perspektivlösa. Ofta utmynnar de i kravet att läroplanens ursprungliga intentioner skall forverkligas. En bok som skiljer ut sig är dock Sven Rydenfelts Skola med sång och glädje (Timbro, 1990). Rydenfelt forordar bl a att dagens stordriftsskolor skall ersättas av små villaskolor. På så sätt hoppas han att kunna skapa mer harmoniska inlärningsmiljöer. Värd att uppmärksamma är även en stencilrapport som Lennart Swahn i Växjö har skrivit - Alternative Leaming Systerns. På 32 sidor presenterar Swahn ett forslag till hur man kan forändra skolan så att elevernas inlärningshastighet ökar fem till tio gånger samtidigt som kostnaderna halveras. Nyckeln är att man skall utnyttja den moderna teknikens möjligheter for att lära eleverna de kunskaper som de behöver i de teoretiska ämnena. Eftersom inlärningen konuner att gå mycket fortare konuner eleverna att ra tid över till repetition och till att handleda yngre kamrater. Självfallet konuner Lennart Swahns rapport, om den över huvud taget uppmärksammas, helt att avfårdas av det svenska utbildningsetablissemanget. Visserligen har han en gång i tiden varit lärare, men under sin tid i Världsbanken och på andra ställen har han glömt bort hur skolan egentligen fungerar, konuner det att heta. Sannolikt är en av Lennart Swahns stora fortjänster just att han inte bara har levt i skolans värld. För att kunna se igenom de gamla utbildningsmetodernas brister krävs det nog att man har andra erfarenheter också. 332 SVENSK TiDSKRIFT