UTNYTTJA ~U-MEDLEMSKAPETS MOJLICHETER MARGARETHA AF UGGLAS Tvehågsenhet, tystnad och rwtav frånvaro kännetecknar den svenska regeringens agerande i EU under det första halvåret. Kanske är det just däiför som nejsidans Margareta Winbergframstår som den mest slipade BU-politikern av alla statsråden. fter åtta månader av nytta av om vi själva agerar aktivt. Esvenskt medlemskap i den ! Och viktigast av allt: det politiska Europeiska Unionen är inflytande som vi nu flltt som en av det bara en sak som egent- l EU:s 15 medlemsländer vid utformligen överraskar, och det är den svenska ningen av EU:s och Europas framtid är ju långsamheten eller kanske till och med bara någonting värt om vi vet vad vi vill oviljan att ta till vara medlemskapets for- och är beredda att utöva detta inflytande. delar. Desto mer beklämmande är det då att Medlemskapets kostnader känner vi främst i ledet av de forsagde svenske i redan. Det är den ansenliga årliga betal- Bryssel återfinna vår socialdemokratiska ningen till EU:s budget, och det är regering. Tvehågsenhet och tystnad eller tvånget - ibland nog så besvärande - att rentav frånvaro är begrepp som karaktärianpassa det svenska regelverket till EU:s serar regeringens insatser. gemensamma regler. Ironiskt är det att av alla statsråden så Men fordelarna och möjligheterna då? är det nejsidans Margareta Winberg som Det var dem som Sverige och det svenska bäst tycks ha begripit medlemskapets samhället i vid bemärkelse skulle fl\ ta del möjligheter. av från och med den 1 januari 1995. Av den svenska utrikespolitiska dådDem har vi bara böljat att skymta, och kraften som i socialdemokratiska händer felet är i stor utsträckning vårt eget. så gärna manifesterar sig i FN- och tredje De många möjligheter som erbjuds i världen-sanunanhang syns foga i Bryssel. fonn av samarbetsnätverk, kompetens, Mest påtaglig är den socialdemokratiska fonder och resurser - dem fl\r vi bara forsagdbeten både här hemma och i Bryssel infor det som kanske är allra vikMARGARETHA AF UGGLAS är ledamot av europapar/amenfet. tigast; det vill säga upploppet infor regeringskonferensen 1996. 232 SVENSK T!DSKRIFT -- Förberedelsearbetet infor denna pågår nödvändiga frågan om en större for fullt runt om i EU:s medlemsländer. Ambitiösa rapporter och tankepapper presenteras, såväl av regeringar närstå- ende som fristående personer och institutioner. Den här gången skall inte misstagen från Maastricht upprepas tycks vara den gemensamma inställningen. Allmänheten skall kunna folja diskussionerna från böljan. Alla relevanta frågeställningar skall upp på bordet och analyseras och diskuteras. Den s.k. reflektionsgruppen som innehåller en nationell representant från vaije medlemsland och leds av Spaniens Europaminister l Westendorp presenterar en forsta delrapport redan i september. Samarbetet med l ~~ro;:iaa~:~:::~~rs~~~å:e:sr!~:~:::~ l gruppen och regelbundet avrapporterar till parlamentet och dels genom att parlamentets institutionskonunitte anordnar öppna utfrågningar. Till de senare är nu representanter for de nationella parlamenten inbjudna. Regeringskonferensen Man behöver inte tro att regeringskonferensen 1996 kommer att medfora epokgörande forändringar i EU:s sätt att arbeta for att samtidigt inse betydelsen av denna konferens. Det är här grundreglerna infor Öst- och sydutvidgningen kommer att läggas fast. Det är här de nuvarande medlemsländernas vilja och sammanhållning infor den stora potentiella medlemsutvidgningen från 15 till 27 medlemsländer kommer att prövas. Det är här frågan om en fårenkling av EU:s beslutsfattande måste lösas, liksom den öppenhet från ministerrådets sida gentemot allmänhet och massmedia. Det är här diskussioner måste tas om den oundvikliga frågan om hur 27 medlemsländer skall kunna ena sig kring en gemensam utrikespolitik. För Sveriges del är EU:s östutvidgning av stort nationellt intresse. Vår egen säkerhet, vårt ekonomiska, sociala och ekologiska framåtskridande kommer i allra högsta grad att främjas om såväl de baltiska republikerna som Polen och övriga Centraleuropa blir EU-medlenunar. Östersjön är redan ett EDinnanhav och blir det i ännu högre grad när de ovannämnda länderna blivit medlenunar i EU. Bristande engagemang slutsatsen är given; ett positivt resultat i regeringskonferensen i for östutvidgningen viktiga hänseenden är av allra största betydelse for Sverige. Sverige bör därfor och kan säkert också spela en konstruktiv roll i dessa forhandlingar men härfor krävs vilja, engagemang och fantasi vilket åtminstone for närvarande verkar att lysa med sin frånvaro i regeringskretsen. Många av de reformer som krävs for att det nuvarande EU skall orka med en östutvidgning ligger i linje med svenska politiska positioner; det gäller refonnerings- och jordbrukspolitiken och regionalpolitiken i form av strukturfonder. Hanteras inte dessa frågor rätt kan östutvidgningen ra konsekvenser for EU:s budget som kan bli en tung börda också for vårt eget numera finansiellt svaga SVENSK TIDSKRIFT 233 land. Hanteras inte dessa frågor i tid, d.v.s. under 1990-talet, kan östutvidgningen komma att fördröjas. Aterigen skymtar möjligheten av ett svenskt pådrivande agerande om bara den politiska viljan finnes. Vi bör också vara alldeles klara över att Sveriges ställning inom EU är en annan i dag när EU har 15 medlemsländer än när antalet har vuxit till 27. Det är nu den nya medlemsstaten Sverige bör sätta sig själv på kartan genom ett tygad om att Finland skulle ra ett bättre betyg än Sverige. Finland ser om sina intressen men är samtidigt aktivt, positivt och på hugget i sina kontakter med EU. Just så behöver Sverige också agera. Utnyttjar vi inte BU-medlemskapets möjligheter då blir den svenska EUmalaisen en självuppfyllande profetia. Ser vi bara problem och svårigheter då blir det bara problem och svårigheter. Den aktuella EMU-diskussionen är ett gott aktivt och positivt agerande och visa att l exempel härpå. vi är ett av de länder som vill forma Ur denna synvinkel är det alls icke likEuropas framtid. Vitalt Spanien Det tar naturligtvis tid for ett nytt medlemsland att utnyttja medlemskapets alla möjligheter. Det tar tid for politiker och ämbetsmän att lära sig att agera effektivt i l europeiska sammanhang. Många aktörer i Sverige måste informera sig om EUprogranunen och hur man använder sig av dem. Men dådkraften kan variera och entusiasmen likaså. Spanien t.ex. är känt i Bryssel for den vitalitet med vilken den nya spanska demokratin grep sig an medlemskapets alla möjligheter. Skulle man fråga i Bryssel i dag hur de nya medlemsländerna sköter sig är jag ganska övergiltigt om vårt forsta Europaval skulle ra ett sådant forlopp att antalet svenska NEJ-sägare ökar i Europaparlamentet. Ett sådant resultat konuner att noteras och bidraga till att sprida uppfattningen om Sverige som ett BU-negativt land. Regeringen Bildt arbetade hårt for att Sverige skulle klara forhandlingsskedet i tid, så att vi kunde vara fullvärdiga medlemmar när forberedelsearbetet inför regeringskonferensen 1996 drogs igång. Nu är vi där. Låt oss då ta till vara vårt inflytande och påverka den Europeiska Unionens utveckling i den riktning vi önskar och som är till gagn for vårt land och for Europa i dess helhet. 234 SVENSK TIDSKRIFT