JAKTEN ~A ENTREPRENOREN BARBRO ANELL Företagandet är en konst i utveckling och avveckling. Det räcker inte att enbart bryta nya marker och satsa på utveckling. Gamla strukturer måste också ständigt avvecklas om företagandet skall bli framgångsrikt. Problemet är att politikerna skapat incitament som konsen1erar inte bara den offentliga sektorn utan också och alltmerföretagen. I Sverige satsas årligen mycket stora offentliga summor på att åstadkomma nyforetagande. Centrala, regionala och lokala aktörer delar på bidrag ur en artrik flora av stöd. Ett aktuellt exempel på hur desperata ansträngningarna kan bli erbjuder Haparanda kommun, som vänder sig till potentiella nyforetagare bland inrikesflygets resenärer med annonser om det lämpliga i att etablera sig i kommunen. Kommunens argument är att företagarklimatet är så forträffligt på grund av alla de stöd foretagen kan komma i åtnjutande av. Trots alla pengar och startaeget-kurser händer dock inte speciellt mycket. De unga, framgångsrika foretagen är lätt räknade. Finns det inga entreprenörer längre? Den österrikiske ekonomen J. A. Schumpeter såg kapitalismen som en evolutionär process, "a fonn or method of economic change" (Schumpeter, 1942, 1966, s 82). Det var således fOrändringen som stod i centrum for hans intresse. Uttrycket creative destruction, eller skapande förstörelse, beskriver den evolutionära processen av nedbrytande och nyskapande som leder till ekonomisk utveckling. Avveckling är en forutsättning for förnyelse. Och förnyelsens konsekvens är avveckling. Båda bidrar till den dynamiska utvecklingen. Ständigt omvandlingstryck Schumpeter förefaller ha varit mest intresserad av den nyskapande sidan i den ekonomiska utvecklingen, av entreprenören och innovationen. Den negativa sidan, avvecklingen, gavs inte lika stort utrynune i hans skrifter, kanske for att den fOrutsattes ske automatiskt. Schumpeters foreställningsvärld utsattes foretagen for ett ständigt tryck till omvandling och det företag som inte forändrade måste gå under. BARBKO ANELL är professor i företagsekonomi vid Omvandlingstrycket tänktes emanera ur Umea universitet. foretagens omvärld, från konkurrensen 80 SVENSK TIDSKRIFT -- med andra foretag om köparnas gunst. Schumpeter avsåg inte bara konkurrensen från etablerade foretag som kunde framställa produkter och tjänster billigare och bättre, utan främst den konkurrens som kom från helt nya foreteelser som ryckte undan grundvalen for verksamheten på liknande sätt som den elektroniska ordbehandlaren ryckt undan marknaden for skrivmaskinen. Men det nya behövde inte existera i sinnevärlden, blotta hotet om att konkurrens från oväntat håll kunde uppkomma drev foretagen till forändring. "...competition of the kind we now have in mind acts not only when in being hut also when it is merely an ever-present threat. It disciplines before it attacks." (Ibid, s 85). Peifekta strukturer Den centrala frågan for den ekonomiska forskningen och praktiken borde gälla hur man hanterar foränderlighet, det vill säga bemästrar både utveckling och avveckling. "In other words, the problem that is usually being visualized is how capitalism administers existing structures, whereas the relevant problem is how it creates and destroys them." (Ibid, s 84). Det är kanske där problemet ligger: vi sitter fast i de existerande strukturerna och vi är for intresserade av att forsöka ra dem perfekta. Det perfekta kan ju inte forbättras, som kandidat Herman Lange i Piratens bok Tre terminer upptäckte, när han studerade juridik i Lund. Professorns foreläsningar hade utarbetats till akademisk fulländning, därfor höll han exakt samma foreläsningar år från år. Men perfektion är inte den bästa forutsättningen for överlevnad, som ju kräver anpassning och flexibilitet. Schumpeter konstaterade a propos vådorna av perfektion: det system som vid varje givet tillfålle utnyttjar sina möjligheter på bästa sätt kan ändå vara underlägset det som inte gör så, därfor att det senares brist på fulländning kan vara en forutsättning for prestationsforn1ågan i det långa loppet - "A system - any system - economic or other- that at every given point of time fully utilizes its possibilities to the best advantage may yet in the Iong run be inferior to a system that does so may be a condition for the level or speed oflong-run perforrnance." (Ibid, s 83). Hotade institutioner Schumpeter själv tvivlade på kapitalismens och entreprenörens framtid. Kapitalismen innehöll, enligt honom, ett moment av självdestruktivitet. Dess framgång skulle medfora att dess institutionella ramverk bröts ner. Ett exempel på en institution som hotades av upplösning var ägandet. "The capitalist process, by substituting a mere parce! ofshares for the wallsand the machines in the factory, takes the life out of the idea of property ...And this evaporation of what we may tern1 the material substance of property - its visible and touchable reality - affects not only the attitudes of holders but also that of the workman and the public 111 general." (Ibid, s 142). Syntetiska optioner Problemet med separation av ägande och kontroll var inte ett nytt fenomen. Redan Adam Smith påpekade att aktieSVENSK T!DSKRIFT 81 bolagen skulle komma att ledas, inte av l sina ägare, utan av anställda 'managers', som inte alltid hade ägamas bästa som främsta intresse. Den moderna debatten i ämnet kan sägas ha inletts av Berles & Means' tes att det moderna företaget karakteriserades av "ownership of wealth without appreciable control and control of wealth without appreciable ownership." (Bede & Means 1932, s 69). Debatten om ägande och kontroll har pågått sedan dess och verkar inte visa några tecken på avmattning. Alltmer sofistikerade system, till exempel av syntetiska optioner och incitamentslöner utvecklas får att ra de anställda fåretagsledarna att anlägga ett ägarperspektiv på verksamheten. Heroisk resning Den schumpeterianske entreprenören hade en heroisk resning. "...the function of the entrepreneurs is to revolutionize the pattem of production by exploiting and invention or, more generally, an untried technological possibility for producing a new cornn1odity or producing an old one in a new way, by opening up a new source of supply of materials or a new outlet for products, by reorganizing an industry and so on... To act with confidence beyond the range offamiliar beacons and to overcome that resistance requires attitudes that are present only in a small fraction ofthe population and that defines the entrepreneurial type as weil as the entrepreneurial function." (Schumpeter 1942, 1966, s 132). Men rollen som utvecklingens hjälte skulle också komma att strykas ur den post-kapitalistiska pjäsen. "...economic progress tends to become depersonalised and automatized. (Ibid, s 133)....innovation itself is being reduced to routine. ...Technological progress is increasingly becoming the business of teams of trained specialists who tum out what is required and make it work in predietable ways." (Ibid, s 132). Byråkratiska stotföretag Storbolag, vilka enligt Schumpeters mening var liktydiga med byråkratiska organisationer styrda av anställda tjänstemän och ägda av en anonym skara penningplacerare utan ägaransvar - skulle kornn1a att dominera det ekonomiska livet. Därmed skulle också innoverandet byråkratiseras och tas omhand av de foga entreprenörsmässigt lagda tjänstemännen. Schumpeters bild av framtiden stämmer i mångt och mycket med den bild J. K. Galbraith senare målade upp i TI1e New Industrial State av den amerikanska ekonomin, hållen i ett fast grepp av den så kallade teknostrukturen (Galbraith 1967). Motstånd motförändringar Om fåretagen nu lyckas rutinisera utvecklingssidan, hur är det då med avvecklingssidan? I den nationalekonomiska forskningen har utvecklingen vägt tyngre än avvecklingen. Men vi vet i alla fall så pass mycket att vi kan säga att avvecklingsfrågor är ett större problem att hantera får fåretagsledningar än utvecklingsproblem (Anell & Persson 1983, 1985). Företag och andra organisationer präglas av tröghet, av motstånd mot förändringar, men denna tröghet är 82 SVENSK TIDSKRIFT - särkilt märkbar när det gäller avvecklingsbeslut. Exempelvis beslut om expansion eller etablering av ny verksamhet, eller om att satsa resurser på produktutveckling vinner som regel gillande och stöd från medarbetarna och från andra bedö- mare av ett företags verksamhet. Avvecklingsbeslut är dels kontroversiella, dels personligen obehagliga. De etablerade intressena hotas och blotta osäkerlönsamhet. Detta irslag var särskilt markant under den förra lågkonjunkturen, då stora belopp delades ut till hotade brancher som varvsnäringen och stålindustrin eller till enskilda hotade företag inom till exempel skogsindustrin. Men det finns också aktuella exempel på att denna politik inte övergivits, till exempel bankstödet. heten - ingen kan ju garantera att alla far Lönar sig söka stöd det bättre vid en forändring - väcker Andra stöd är inriktade på att åstadlusten att bevara det bestående. Det icke- komma nyforetagande och företagsutexisterande alternativet har inte många veckling. Den politiken ger incitament försvarare. for att söka bidrag och stöd. Människor Staten ingriper I Schumpeters föreställningsvärld emanerade, som sagt, omvandlingstrycket ur konkurrensen mellan företagen. Statens roll i omvandlingen diskuterades inte. I moderna industrinationer fors näringspolitik och staten ingriper aktivt i strukturomvandlingen. Men staten ingriper också indirekt genom att påverka incitamenten for entreprenören. Ett exempel som är speciellt karakteristiskt for svenska forhållanden är skattepolitiken som gör det svårt for duktiga entreprenörer att själva skörda frukterna av sin framgång. De som trots allt blir rika, till exempel Rausing och Kamprad, har sett sig tvingade att utvandra. Konserverande stöd När det gäller den aktiva näringspolitiken spelar staten en dubbelroll. En del stöd kan ses som konserverande, ägnade att bibehålla etablerad verksamhet, ofta sådan som är hotad på grund av bristande kan kalkylera och fatta rationella beslut, inom den begränsade ram som den mänskliga forn1ågan till informationsinsamling och bearbetning ger, och lönar det sig att söka stöd, så kommer de att göra det. Utan att våga påstå att uttalandet gäller generellt, kan jag säga att min erfarenhet visar att många företag som söker stöd for att utveckla en affårside eller starta ett nytt företag lägger ned större möda på att ansöka om stöd än på att undersöka marknaden for den potentiella produkten eller företaget. Istället for 'creative destruction' ser v1 'destruction of creativeness'. Synnerligen dynamisk Hittills har jag enbart berört omvandlingen inom näringslivet. Om man jämför den utveckling och den avveckling som sker inom det privata näringslivet med omvandlingen inom offentlig sektor, framstår den privata sektorn som synnerligen dynamisk. I Konstantin Kavafis underbara dikt I SVENSK TiDSKRIFT 83 väntan på barbarerna går förfallstidens romare i spänd förväntan på att barbarerna skall komma och vända upp och ned på den etablerade ordningen. slutraderna lyder "Och utan barbarer - vad skall det bli av oss? De där människorna va ju ändå någon lösning." I dikten kom barbarerna inte. Vi har heller kanske inte råd att vänta på att entreprenörerna skall lösa omvandlingsproblemen. Vi måste själva ta itu med att avveckla en mängd hindrande strukturer innan vi kan hoppas på en renässans för entreprenören. Litteratur Ane/1, B & PerssotJ, B, Avveckling av verksamhet. Linköping 1983. Ane/1, B & Persson, B, Företagsledniug i krissituatiotJer. Liuköpiug 1985. Sd111mperer, J A, Capita/ism, Socialism aud Democracy. Londo" /942, 1966. Calbraith, J K, The New lrrdustrial State. Loudou 1967. Ber/e, A A & Mearrs C C, The Modem Corporate and Private Property. New York 1932. 84 SVENSK TiDSKRIFT