LITTERATUR JÖRGEN EKLUND: DEN ÖSTERRIKISKA SKOLAN ohan Hakelius ger i boken Den ~ Österrikiska skolan tande notbok behandlar den österrikiska metodlärans olika delar. Den Introduktion till humanistisk national- l ekonomi, Timbro, en inträngande bild av den österrikiska skolan läsare som har en relativt ringrostig vetenskapsteoretiska begreppsapparat blir här rejält omruskad. Man bör dock inte inom nationalekonomin. Makroekono- avskräckas. Trots aprioriorism, subjektimiska aggregat som tillväxt, BNP, infla- vism och Verstehen så är Hakelius sluttion och arbetslöshet far här stå åt sidan satser relativt glasklara. rill formån for entreprenörskap, konkurrens och dynamik. Begrepp som går som en röd tråd genom den österrikiska skolan. Det är en relativt djuplodande analys for att vara en pocketbok på cirka 250 sidor. Få områden lämnas oberörda och därigenom lyckas Hakelius relativt väl fanga komplexiteten i österrikarnas bidrag till nationalekonomisk teori. Egna bedömningar Fylliga citat från bla Hayek, von Mises, Schumpeter och de kanske mer okända Menger och Böhm-Bawerk gör att boken skapar ett relativt stort utrymme for läsaren att göra egna bedömningar av hållbarheten i argumenten. Hakelius slår inledningsvis an en filosofisk ton när han med hjälp av en omfatDen österrikiska skolat~ - Introduktion till humanistisk nationalekonomi, av Johan Hakelius, Timbro 1995. Marginalnytteteorin "Vatten-diamant paradoxen" syftar till att forklara marginalnyttateorin som Karl Menger, vilken anses vara grundaren av den österrikiska skolan, formulerade. Varfor värderas en diamant högre i monetära termer jämfort med ett glas vatten som spontant kan forväntas bidra till större nytta. Svaret ges av marginalnyttateorin som pekar på värdet av att individen tillfors ytterligare en enhet av någonting. Det kan röra sig om ytterligare ett glas vatten. Slutsatsen enligt Hakelius är att värdet på varje vara avgörs av varje individs subjektiva bedömning. Vad den subjektiva bedömningen grundar sig på låter Hakelius dock vara osagt. Huvudpoängen, enligt Hakelius, i genomgången av den österrikiska metodläran är att det inte finns någonting som 400 SVENSK TIDSKRIFT kan sägas vara objektivt inom samhällsvetenskapen. Vi har med mänskliga individer att göra med en egen vilja, som styr deras agerande. Detta leder fram till det sk "handlingsaxiomet". Ett näm1st teleologiskt tankesätt som framfor allt von Mises drev hårt. Det är en relativt omfattande metodgenomgång där jag dock saknar en avslutande diskussion. Ett av de mest intressanta kapitlen rör mikroekonomi, d v s studiet av hur olika marknader fungerar. Hakelius lyfter i boken fram österrikamas fokus på individen som den centrala aktören i markandsspelet. Här avhandlas entreprenörskap, dynamik, förväntningar och konkurrens. Begrepp som är starkt forknippade med den österrikiska skolan och som Hakelius på ett medryckande sätt redogör for. Det är framfor allt inom mikroteorin som den österrikiska skolan har lämnat sina främsta bidrag till nationalekonomin. Det fick aldrig något riktigt gehör inom den mer publikvänliga delen av nationalekonomin - makroteonn. Hakelius ger sig dock i kast i med makroteorin med instrument hämtade från den österrikiska skolan. Han finner något överraskande en länk mellan J.M Keynes och de österrikiska ekonomerna. Det är Keynes som i ett brev ifrågasätter om nationalekonomin kan och skalljämföras med naturvetenskapen. Keynes skriver att om naturvetenskaperna skulle fungera som samhällsvetenskaperna skulle det vara "som om äpplets fall till marken berodde på äpplets motiv". Den alltid lika aktuella konjunkturte- ''Det är Keynes som i ett brev ifrågasätter om natio- . nalekonomin kan och skall jämföras med naturvetenskapen. Keynes skriver att om naturvetenskaperna skulle fungera som samhällsvetenskaperna skulle det vara "som om äpplets fall till marken berodde på äpplets motiv". ''ovanligt, nämligen en österrikisk analys. Det är den amerikanska ekonomen Wainhouse som testat Hayeks konjukturteori på den amerikanska konjukturcykeln mellan 1959-1981. Sambanden är dock inte helt klara, men det måste medges att det stimulerar till fortsatt analys. Det är framfor allt relativprisförändringar som gör en nyfiken att närmare granska Hayek, och for all del den österrikiska skolans gärningar och vad de kan tillfora konjukturteori. Bokens digra notbok och många citat gör att den lämpar sig väl for den som vill ta en överblick över den österrikiska skolans gärningar. Den som fOrväntar sig en mer inträngande genomgång av respektive ekonom blir nog besviken. Boken skall ses som en djuplodande introduktion, där huvuddragen av den österrikiska skolan blir väl beslyst. Boken innehåller även ett appendix med forslag på uppsatsänmen samt information om vart man kan vända sig for att rekvirera ytterligare material som rör den österrikiska skolan. orin berikas i Hakelius bok med något Arrikelforfattare11 är Eko11omisk-politisk reporter på Fin(mstidningen. SVENSK TIDSKRIFT 401