t• DEBATT PEJE EMILSSON: KARENSDAGAR ÄR 60-TAL V id den nyligen avhållna moderata part1stamman blossade en het debatt upp kring fårslaget från en arbetsgrupp om en allmän inkomstbortfallsfårsäkring med fem karensdagar. "Moderaterna vill att Du ska fårlera fem dagslöner, när Du är sjuk". Så tonade bilden fram. Det torde knappast ha gjort partiet populärare i den allmänna opinionen. Mer allvarligt är att det visar på att även moderater i vissa frågor sitter fast i ganila hjulspår. Symboliska karensdagar Under de senaste tjugo åren har en livlig diskussion forts kring nödvändigheten alternativt fårdärvligheten av karensdagar i sjukfcirsäkringen. Ändringar har gjorts fler gånger än någon har intresse av att hålla reda på. Karensdagen har blivit en symbol får motsättningen mellan arbetsgivare och arbetstagare och mellan höger och vänster i politiken. Verkligheten har dock sedan länge sprungit ifrån denna debatt. Karensdagen är en kvarleva från det tidiga industrisamPEJE EMILSSON är ägare till och VD i Kreab & Co. Han var också orlijörande i Fria Moderata Studeniförbundet 1970-72. hället, då man började jobba när fabriksvisslan tjöt och slutade när den tjöt igen. En icke arbetad dag var då en fårlorad dag. I dagens moderna tjänstesamhälle är bilden en annan. För det fårsta blir det allt vanligare med oregelbundna arbetstider. I fårlängningen ligger kontrakt med arbetsgivaren om att arbeta mycket under tider då det är mycket att göra och mindre under andra tider på året. Otaliga exempel finns på hur konstigt karensdagssystemet slår i dylika fall. För det andra blir arbetsuppgifterna alltmer knutna till den personliga kompetensen. För högre tjänstemän, som ofta saknar rätt till övertidsersättning, blir konsekvensen att de far löneavdrag när de blir sjuka, men ingen kompensation när de jobbar ikapp med det som blivit liggande under frånvaron. Omvänt kan man tänka sig att andra "vinner" på sjukdomen - löneavdraget kompenseras mer än väl av den övertid som behövs efteråt. Informella system Sålunda är det helt naturligt att det på många arbetsplatser såväl inom privat som offentlig sektor finns informella 398 SVENSK TIOSKRIFT system där sjukdagar är "arbete i hemmet" och tas igen genom merarbete vid annat tillfålle. Det är en av anledningarna till LO:s hårda kritik av karensdagar - de drabbar deras medlemmar, som sällan har denna möjlighet, hårdare. Rätt att arbeta Men att arbeta igen frånvaro borde i rimlighetens namn vara det normala vid korta sjukfall - inte bara for dem med klassiska tjänstemannauppgifter. Den som har blivit anställd har en rätt att arbeta. I arbetsgivarens ansvar bör ingå att arrangera arbetet så att vatje medarbetare har möjlighet att utfora det arbete som behövs for att ra ut full lön. Jag har aldrig forstått det vettiga i att lågavlönade personer i offentlig sektor rar löneavdrag när de är sjuka. Är man sjuk en dag måste det finnas möjligheter att ta igen det - arbeta lite längre några kvällar, bötja tidigare några morgnar eller kanske arbeta en lördag eller söndag. Det är naturligtvis omöjligt att lagstiftningsvägen reglera i detalj hur detta går till. Det måste vara upp till arbetsgivare och arbetstagare att komma överens. En ''Jag har aldrig förstått det vettiga i att lågavlönade personer i offentlig sektorfår löneavdrag när de är sjuka. Är man sjuk en dag måste det finnas möjligheter att ta igen det - arbeta lite längre några kvällar, börja tidigare några morgnar eller kanske arbeta en lördag eller söndag. '' flexibel ramlagstiftning skulle möjliggöra anpassning tilllokala forutsättrungar. Istället for att detaljreglera hur lönekontoren skall hantera huvudsakligen friska människors forkylningar borde det offentligas insatser koncentreras på de längre sjukfallen for att stoppa utvecklingen mot allt fler fortidspensioneringar. SVENSK TIDSKRIFr 399