LEDARE PARTIERNA TIGGDE OM STRYK - OCH FICK DET E U-parlamentsvalet i september var en tyst men viktig väckarklocka för partierna. Sex av tio vände valet ryggen. Socialdemokraterna gjorde ett riktigt uselt val trots - eller kanske tack vare - försöken att smeka alla medhårs och fokusera på den ganlies avgång istället för den politiska substansen. Men fler har skäl att fundera: Existentiella frågor kai-l förhålla sig neutralt i de stora internationaliseringsfrågorna. Att spinna på en känsla av baksmälla efter folkomröstningen kan fungera en tid. I längden krävs nog större politiskt ledarskap än så. För moderat del gav valresultatet många saker att tänka över- på gott och ont. Som folk är mest Den kanske viktigaste lärdomen är att moderata väljare är som folk är mest. Kristdemokraterna hamnade under Övertygas de inte om att ett val är viktigt spärren. Minskningen i procent var liten, men symbolisk. Folkpartiets ras blev större och bekräftade partiets problem. Risken finns att de båda partierna hamnar i en negativ spiral och allt mer kommer ägna de kommande åren åt inre existentiella frågor. Sådant må vara viktigt för ombudsmän och aktivister, men kan knappast attrahera de 90 procent av väljarna som inte röstade på partierna. Centern uppfattades sannolikt mer som nej- än ja-parti och gjorde ett slätstruket val. Frågan är hur länge partiet gör de som andra och stannar hemma. Mot föreställningen att moderata väljare är annorlunda - socialt intresserade av andra frågor, tydligt bundna till sitt parti -står ett valresultat där hälften av de 1,2 miljoner väljare som röstade moderat 1994 nu hoppade av. Att ha väljare som är som folk är mest, är på gott och ont. Det bekräftar bilden från forskningen att det är skillnad mellan att rösta på ett parti och att "vara partist''. Lojaliteten mot partierna har länge försvagats och uppgiften att övertyga, att ta 362 SVENSK T IDSK.RIFT - väljama på allvar Va!Je gång och hela l mer än väljarna, kandidater som är tiden, blir allt större. okända for alla utanfor partiernas kärnor, I sak fanns det nog goda skäl for 1 motsättningar som är svårbegripliga och många som röstade moderat 1994 att maktpositioner utan känslomässig ladddenna gång avvakta. Inte heller modera- ning. tema lyckades visa att detta var ett viktigt Den kanske viktigaste lärdomen är att val, kanske helt enkelt for att det inte var om det råder allmän trötthet på lätt konså viktigt. Relationen mellan de objektivt struerade motsättningar i partipolitik i stora frågorna som står framfor Europa- allmänhet, så gäller det i extremt hög samarbetet å ena sidan och de konkreta grad när valen i realitet saknar operativ arbetsuppgifterna i BU-parlamentet, samt betydelse. Partierna har just nu inte den de ofta konstlade motsättningarna mellan ställningen att de bör tillåta sig att trötta socialdemokrater och moderater å den väljarna mer än nödvändigt. EU-valet andra, blev knappast övertygande. visade att det gamla och yttersta tecknet Hjärna och mage Det råder ingen tvekan om att praktiskt taget alla moderater rätt entusiastiskt röstade ja i folkomröstningen for ett år sedan. Det var ett viktigt steg for Sverige. Man behövde inte kunna Maastrichtavtalet eller veta exakt vilka BU-institutioner som gör vad fOr att kunna ta ställning. Man kunde på goda grunder rösta med både hjärna och mage och det fanns ett imponerande starkt ledarskap som länge hade investerat sin auktoritet i att kunna leda Sverige in i EU. Okända kandidater Men det var en sak att entusiastiskt vara med och fålla avgörandet i detta vägval for landet, en helt annan att intressera sig for EU:s regelverk, institutioner och partipolitiska motsättningar. Man kan ställa sig frågan hur många på legitimitet - att nästan alla trots allt artigt går och röstar- är något bräckligt. En intressant parentes är att alla de borgerliga partierna utom fp gjorde valresultat som på en procentenhet när inte skiljer sig från riksdagsvalet 1994 - trots att fårre än hälften så många röstade och trots att det på den andra kanten av politiken skedde dramatiska förändringar. Starka förtroendeband Många kloka politiker och samhällsdebattörer inser alltmer att de politiska strukturerna nu måste gå mot det lilla, lokala, nära och medborgerliga och samtidigt mot det större, övergripande, gemensamma och internationella for att kunna utöva det ledarskap som politiken trots allt behöver ha. Därav följer också att respekt for det politiska ledarskapets arbete i det stora sanunanhanget - där alla definitionssom skulle ha röstat i ett renodlat lands- mässigt inte kan vara med - måste tingsval i Sverige? Parallellerna till EU- grundas i ett levande deltagande och parlamentsvalet är lätta att se: det gäller starka fOrtroendeband i det lilla och institutioner som intresserar politiker lokala. SVENSK TIDSKRIFT 363 \ l Borde det egentligen förvåna någon l det lilla. Ett folk som inte tillåts träffas på att ett land som under decennier har Stortorget och dryfta sina egna gemenmissbrukat de känsliga förtroendebanorna på hemmaplan, drabbas av folkets likgiltighet när de tror sig kunna förvalta förtroende på bortaplan? Börja i det lilla Det finns inga genvägar till ett aktivt och deltagande medborgarskap. Det finns heller inga genvägar till genuint förtroendemannaskap. Allt måste börja hemrna i samrna angelägenheter, kommer bara visa ett förstrött intresse när ett gäng politiska ledare vill ha välsignelse för att träffas på Grand Place i Bryssel för att dryfta länders gemensamrna angelägenheter. Det var inte främst en oartig gest av förakt som fick svenskarna att strunta i BU-parlamentsvalet. Det var enkel och rationell logik. Partierna tiggde om stryk och fick det. 364 SVENSK TIDSKRIFT