LILLEMOR LINDBERG: MYT OCH VERKLIGHET I Sverige är det i praktiken forbjudet att ifrågasätta vissa forhållanden. Gör man det anses man hysa de mest bisarra åsikter och en mängd debattörer kastar sig över den som vågar ifrågasätta den etablerade sanningen. En sådan tabubelagd fråga är jämställdheten. Avigsidor Har allt arbete och alla politiska beslut som syftat till ökadjämställdhet verkligen gett positiva resultat? Eller finns det avigsidor med att av ideologiska skäl tvinga alla kvinnor att bli järnställda efter en och samrna modell? Nationalekonomen Anita Lignell Du Rietz har- inom ramen for City universitets forskningsprogram Den svenska socialstaterl - granskat den svenska jämställdheten. Boken Myten om jämställdhet välfärdsstaten innehåller många intressanta citat av bl a Aleksandra Kolbontaj och Alva Myrdal, som visar på den starkt vänsterorienterade ideologi med rötter i det sovjetiska samhället, som inspirerat många av jämställdhetsrefomlerna. Myteli "'" }iilltsliilldlwt i l'ä!färdsstatell. Anita Lignell Du Rietz. City University Press 1994. Socialistisk jämställdhet Jämställdhetsarbetet blev ett redskap for politikernas socialistiska ambitioner med samhällets omvandling. Om man anser kvinnor vara järnställda i den mån de uppnått de socialistiska målen politiskt aktivitet, kollektivisering av stora delar av tjänstesektorn samt ökad kvinnlig forvärvsfrekvens så har de svenska kvinnorna blivit jämställda. Kvinnornas forvärvsintensitet ökade från cirka 33 procent på 30- och 40-talen till över 81 procent år 1990. Frånvaron är dock mycket hög och endast 63 procent av kvinnorna är i genomsnitt i arbete under året. Svenskorna deltidsarbetar också i större utsträckning än kvinnor i andra länder. 57 procent av alla yrkesverksamma kvinnor återfinnes i den offentliga sektorn. Koncentrationen till denna sektor är unik for Sverige. I det övriga Europa arbetar många fler kvinnor i den privata sektorn. Fällan slagit igen Högt skattetryck och stor offentlig sektor har i Sverige setts som nödväneliga villkor for jämställdhet. Genom att kvinnorna blivit beroende av den offentliga sektorn - både som anställda och som konsumenter av dess tjänster - har kvinnafallan sia- 282 Svt: NSK T IDS KRIFT git igen. Privata alternativ till den offent- inte tagit över någon större del av hemarliga sektorns tjänster har ju motarbetats betet återstår for de jämställda svenskorna under decennier och det är forst under de endast att dubbelarbeta och sköta såväl senaste åren som kvinnor i dessa yrken yrkesarbete som hemarbete. kunnat ta en annan arbetsgivare. Varfor skall den svenska kvinnan som den enda i världen behöva dubbelarbeta Låg andel mer än 60 tirrunar i veckan men endast ta Anita Lignell Du Rietz refererar till betalt for 27 timmar? Mannen far betalt många olika undersökningar om mäns for sina 41 timmar per vecka men det och kvinnors levnadsforhållanden och svenska skattesystemet gör att båda mavillkor. En intressant uppgift är att ande- karna tvingas yrkesarbeta även när barlen kvinnor med högre utbildning är låg i nen är små. Sverige. Även svenska män ligger i Anita Lignell Du Rietz visar hur kvirrutbildningshänseende under OECD-ge- nors halvtidsarbete inte nämnvärt har nomsnittet. forbättrat familjeinkomsten efter 1976. En forklaring torde vara att den be- Familjer med hemmafruar har däremot gränsade lönespridningen gör att avkast- fatt en kraftig forsämring av sin inkomstningen på utbildningen blir relativt låg. situation. Den högskoleutbildade svenskans lön ligger t ex endast ungefår en tredjedel över sekreterarlönen. I Frankrike ligger den 124 procent över och i Storbritannien 112 procent över sekreterarlönen. Kvinnorna har saknat incitament att söka sig till manliga yrken och stannat i traditionella kvinnoyrken och dänned i den offentliga sektorn. Tabubelagd fråga De höga marginalskatterna har gjort det omöjligt for en familj att leva på en lön. Att anställa någon for att utfora något av hentarbetet när båda makarna yrkesarbetar är också så gott som omöjligt for normala inkomsttagare. Den s k pigdebatten visar hur tabubelagd även denna fråga är i dagens Sverige. Då männen enligt alla undersökningar Försummadfamilj Att ökat forvärvsarbete inte leder till ökad privat köpkraft och knappast heller till någon egentlig total produktionsökning (i BNP) är unikt och har bara sin motsvarighet i det ekonomiska systemet i de forna öststaterna och Sovjetunionen. Jimställdbeten har tenderat att i fOrsta hand avse individuellt självforverkligande och personlig självständighet. Det gäller både barnens forhållande till foräldrarna och kvinnans forhållande till mannen och barnen. Familjen som institution har fatt stå tillbaka for politiska mål somjämställdhet och forändrade könsroller. Har denna utveckling - som styrs av politiska beslut och inte minst av det höga skattetrycket - verkligen motsvarat 283 vad de svenska kvinnorna önskar om de själva far bestämma? Anita Lignell Du Rietz refererar en SIFO-undersökning får drygt två år sedan som tydligt visar på helt andra önskemål och lösningar. Hela 53 procent av kvinnorna föredrog att yrkesarbeta fram till barnens födelse, vara hemmafruar när barnen är små och börja yrkesarbeta igen vid lämplig tidpunkt med hänsyn till barn och familj . Det paradoxala är att denna modell som fårspråkades i Sverige på 50- talet och som tillämpas i många andra länder, tillåter kvinnor att yrkesarbeta med sikte på karriär när barnen blivit större. Undersökningar, som refereras i boken, visar nämligen att de svenska kvinnorna i mycket mindre utsträckning än sina medsystrar i motsvarande länder siktar på karriär i sitt yrkesarbete. Att det torde bero på svårigheter får småbarnsmödrar att klara av dubbelarbete är ganska självklart. CARL JOHAN LJUNGBERG: Skenbar jämställdhet För att nå riktig jämställdhet duger det inte med en genomreglerad politiskt styrd lösning får samtliga kvinnor. Anita Lignell Du Rietz' slutsats är att den svenska kvinnan blivit oberoende av männen men i stället styrs av politiska beslut från vaggan till graven utan möjlighet att välja det sätt att leva som hon själv önskar. Nej, får det krävs ökad valfrihet får de enskilda och järnställda villkor. Det visar Anita Lignell Du Rietz med sin bok. Den innehåller många intressanta uppgifter, analyser, referat av vetenskapliga undersökningar och inte minst citat ur många skrifter. Den är väl värd att läsas - både av kvinnor och män - och ger mycket att reflektera över. "TYSKLANDS GUNNAR STRÄNG" OM ÅTERFORENINGEN M ina lärare och idoler hade alla W eirnarrepublikens politiska fasor, särskilt minnena av dess fatala inflationsbomb under huden. Så skriver Dersdnvierige Weg i11 die rjfe11e Gesellschaft: Kritisclw Armrerktmge11 zur dcutsclre11 Verci11igu11g. Karl Schiller. Siedler 1994, 206 s. förre tyske finansministern Karl Schiller. Och Weimar skapade inte bara Hider. Det gav med sin löneexplosion och vad Thomas Mann kallade "inflationens häxsabbat" också en dyrköpt statsfinansiell läxa att nyttja när Tyskland efter 1945 skulle resas upp på nytt. Förtänksamt och kräset mejslades då das Wirtschaftswunder fram. Mer än på politisk ingenjörskonst 284 SVENSK TIOSKR II:T