TEGNER-ÄTTLING SKAPADE
RESEIMPERIUM
CARLJOHAN LJUNGBERG
Bland våra svenskamerikaner är de riktigt storaföretagsbyggarna ovanliga, har det sagts. En vars
livsverk härom året intog en hedrande femte plats bland USA:s privatägda bolag är
svenskättlingen Curtis L Carlson på vars Moskvahotell president Clinton vid ett statsbesök
nyligen tog in. Carlson som har personliga åsikter om q[ektivt ägande leder ännu de rese-, hotelloch kundvårdiföretag som växtfram ur den bonuskupongkedja han startade på 1940-talet. Nu
knyter Carlson åter banden med Sverige, bland annat genom ett nyligen ingånget samarbetsavtal
mellan SAS och Radisson
C
urtis Carlson tillstår gärna att
hans värmländska påbrå kan
ha bidragit med fantasi och
att smålandsarvet har gett
den uthållighet som ett så brett fåretagande kräver. Om önskan att befasta sina
band med Sverige vittnar titlar som Årets
svenskamerikan samt rader av uppdrag
bland skandinavienamerikanska organisationer.
Dynamisk herre
Frågar man amerikaner med anspråk om
det bästa sättet att koppla av från sitt arbete svarar de inte osannolikt - genom
att kryssa med "Radisson Kungsholm".
Detta drömfartyg på katamaranskrov är
sedan ett par år juvelen i resekedjan Carlson Trave! Group med bland annat tre
hundra hotel och än fler restauranger och
platser får weekendturism i USA och
världen.
Pli D CARL JOHAN LJUNGBERG är ko11Sult.
Hjärnan bakom detta ännu icke börsnoterade jättefåretag med nära l 00 000
anställda (branschen kallas på engelska
"hospitality business") är svenskättade
Curtis LeRoy Carlson, en dynamisk
herre som styr arbetet i detta utpräglade
farniljefåretag från dess högkvarter i
Minneapolis.
Smälta in
Curtis Carlson berättar gärna om hur
hans foräldrar utvandrade till Amerika
vid sekelskiftet och enligt tidens sed ansträngde sig for att snabbt smälta in i den
amerikanska miljön (I Carlsons hem talade foräldrarna t ex engelska med barnen). Flertalet i den svenska släkten utmärkte sig kanske inte utöver det vanliga,
noterar han. En blev dock sergeant, men
Carlson räknar däremot släktband till
diktare som Esaias Tegner och Selma Lagerlöf, och hans egna hotellengagemang
foregreps av en släkting som på 1800-talet drev pensionat i Värmland
SvEN sK TIOsKRIFT 271
 När Carlsons foretag nyligen köpte in
sig i ett hotell i Frösundavik utanfor
Stockholm noterade man, att Carlson
därmed vände sina blickar hemåt. Han
fornekar på en fråga inte att köpet kan
faljas av flera "när de ser vad vi kan åstadkomma" men ser beslutet som helt naturligt i en växande framtidsbransch med
Europa som ett nyckelområde.
Enkla mål
Ledarskap, anas forstås bakom detta liksom de tidigare beslut som gjort Carlsons
foretag legendariskt. Själv talar han gärna
om klara, enkla mål som medarbetarna
snabbt kan forstå. Att växa med 15 procent om året är ett sådant mål, svårt nog,
som många fatt erfara. Men en lockelse
for månget ungt direktörsämne. Vad
krävs i övrigt av en god foretagare?
Att med fantasi spåra upp de behov
som kan öppna nya affårsmöjligheter,
svarar Carlson genast. Strävan att bara
"vara aktiv" räcker inte. Man måste
kunna något, bättre än andra, och (bildligt och bokstavligt) kunna "sälja" en ide
for att veta hur ett foretag skall styras.
När en Minnesota-forskare härom året
undersökte vad som utmärker en god foretagare, berättar Carlson, var det faktiskt
bara en gemensam egenskap som framträdde - de som lyckats hade haft starka
mödrar som tidigt givit dem självfortroende. Den regeln stämmer helt i Curtis
Carlsons fall.
Amerikansk idealitet
Forskning och utbildning ligger forutom
det klassiskt amerikanska "philantrophy"
(idealitet) Curtis Carlson om hjärtat. Det
framgick inte minst när han for några år
sedan riktade en stor donation till University ofMinnesota som led i strävan att
göra dess handelshögskola, där Carlson
for övrigt själv gått, konkurrenskraftig.
Som uttryck for vad en fåretagares bidrag
till utbildningen kan innebära erbjöd sig
Carlson även att leda en treårig insats for
att samla in pengar till universitet. Dess
forvaltnings- och statsvetenskapliga skola
(uppkallad efter Carlsons vän, vicepresidenten och senatorn Hubert H Humphrey) kunde också den finansieras tack
vare Carlsons personliga kontakter och
insatser.
Är då det amerikanska fåretagsklimatet på väg att forbättras eller forsämras?
Och krävs det arbete for att forsvara en fri
marknadsekonomi?
Fri marknad
Carlson ger inget direkt svar på den forsta
frågan. Naturligtvis är en fri marknad
värd att slåss for, menar han dock och
noterar positivt det arbete som lagts ned i
Sverige på att göra den fria marknadens
ide forstådd. Kanske är oberoende foretag som lyckas det bästa beviset på att en
sådan ekonomi har värde? Själv har Carlson kritiska invändningar mot en del av
vad en fri marknadstänkare som Milton
Friedman har forutsagt, men delar i
grunden dennes syn på fria initiativ och
lagstyre.
272 SVENS K T IDSKRI FT
 Expansion österut
Vilka planer har då Curtis Carlson for
framtiden? Ja, inte minst gäller det de
gamla östländerna där Radisson-hotell
nu reser sig i Polen, Ryssland (utom
Moskva bl a i Sotji vid Svarta havet),
Lettland, Ungern och Rumänien, där
Carlsons kedja just gör om det beryktade
palats som forre presidenten Ceaucescu
lät uppfora, till hotell. Och när president
Clinton med hustru nyligen gjorde sitt
forsta Moskva-besök foredrog de att bo
på stadens Radisson-hotell framfor amerikanska ambassaden, en triumf värd att
notera. Också i det ekonomiskt kokande
Sydostasien och Stilla havs-regionen görs
energiska framstötar i vetskap om att
Asiens hårdarbetande nya kapitalister behöver ta igen sig ibland. Att Curtis Carlson och hans kollegor däremot skulle ta
ledigt är en helt ogrundad misstanke.
SVEN SK TIDSKRI F I' 273