funnits en betydande - och synbarligen
besvärande -likhet mellan de olika partiemas faktiska ställningstaganden i riksdagen. skillnaderna i anslagsyrkanden
och påyrkad skattenivå är vid de flesta
besluten försumbara. Särskilt för de borgerliga partierna har det funnits ett anmärkningsvärt avstånd medan å ena sidan
deras retorik, och å den andra deras faktiska handlande vid flertalet beslut.
Påfallande små skillnader
En annan poäng med min metod har varit att med den kunna se om det funnits
beslut där det egna partiets ställningstagande av dåtida aktörer visserligen uppfattades som mycket särskiljande gentemot övriga, medan skillnaderna i ett mer
allmänt och historiskt perspektiv visar sig
mindre anmärkningsvärda. Just beslutet
om sänkta marginalskatter 1981/82 var
ett sådant, där skillnaderna mellan partierna i realiteten visar sig ha varit påfallande små.
Som jag påpekar i både avhandlingen
MARGARETHA AF UGGLAS:
och i min artikel spelar självfallet ideologin en väsentlig roll för politikens gestaltning. Däremot tycks vägen från vackra
ord till beslutsam handling ofta vara
mycket lång. Det borde kunna leda till
en intressant diskussion om och hur ideer
och andra omvärlshändelser i realiteten
påverkar politiken. Jag konstaterar att liberala ideer om avreglering, minskad
korporativism och minskad offentlig sektor slår igenom på det ideologiska planet
under 1980-talet i större utsträckning än
tidigare i samtliga partier. Den trenden
fortsätter av allt att döma under 1990-talet. Däremot tycks vägen lång till beslut
som på allvar minskar den offentliga sektoms omflng. Detta är ett fenomen som
delvis behandlats inom public-choice
forskningen, där Nils Karlsons avhandling The state of state (Almqvist International, 1993) är ett betydelsefullt inlägg.
Också fortsättningsvis utgör detta ett intressant och genuint problem såväl för
aktiva politiker som for den statsvetenskapliga forskningen.
ENORÄTTVIS BETRAKTELSE
I
Svensk Tidskrift 5/93 kommenterade Mats Johansson min artikel
om Sveriges insatser för att främja
respekten för de mänskliga rättigheterna. Många av synpunktema var
både kloka och väsentliga. Samtidigt var
det en nägot orättvis betraktelse över vad
regeringen lyckats åstadkomma.
Biståndspolitiken har blivit bättre. Vi
vågar idag stå för de värderingar som utgör grundvalen for vårt samhälle - demokrati, marknadsekonomi och respekt
SvEN sK TIDsKRIFT 49
 for mänskliga rättigheter. Det minskade
biståndet till Vietnam, avslutandet av vårt
engagemang på Kuba och våra i flera andra fall mycket tydliga markeringar mot
övergrepp är exempel på att vi numera
tar hänsyn till vad som händer i våra
biståndsländer. De medel som anslås till
olika länder omprövas på ett helt annat
sätt än tidigare infor varje nytt budgetår.
Nya insatser
När det gäller statsbildningar som faller
samman har vi forvisso inte bara, som
MatsJohansson skriver, börjat anpassa oss
till de nya krav som detta ställer på vår
utrikespolitik. Sverige har gjort avsevärda
insatser i Somalia och fortsätter som bekant att göra det i f d Jugoslavien. Här
samverkar olika delar av vår utrikespolitik for att minska lidandet, begränsa striderna och medverka till att göra en fredlig lösning möjlig. Till detta skall läggas
våra omfattande insatser for de flyktingar
som från krigsområdet kommit till
Sverige. Detta ärjust den form av insatser
som de nya hoten gör nödvändiga. Ofta i
andra former och på andra villkor än vi
varit vana vid tidigare.
Sverige driver, tillsammans med övriga nordiska länder, mycket aktivt på
reformarbetet inom FN:s fredsbevarande
verksamhet. Några av våra krav är att
ledningsstrukturen måste forstärkas både i
New York och på fåltet i de länder där
insatserna görs, att finansieringsbördan
fordelas rimligare och att utbildningen av
de deltagande statemas personal forbättras.
Sverige mest aktivt
Sveriges arbete inom den Europeiska sä-
kerhetskonferensen, ESK, har till stor del
handlat om att finna nya metoder for
konflikttorebyggande och fredsbevarande verksamhet. Genom olika former
av missioner har ESK kunnat bidra till att
begränsa konsekvenserna av de inte
minst etniska motsättningar som kommit
att prägla stora delar av Europa.
Utan att överdriva kan vi konstatera
att Sverige är ett av de länder som mest
aktivt tagit sig an de nya problem som
sammanfallande statsbildningar, inbördeskrig och flyktingströmmar idag ställer
oss infor.
Jag delar Mats Johanssons uppfattning
om den privata äganderättens, entreprenörskapets, frihandelns och rättstrygghetens avgörande betydelse for ett lands
utveckling. Som omvandlingsprocessen i
Östeuropa visar kräver en fungerande
marknadsekonomi ett återupprättande av
rättsstaten. Detta är en viktig lärdom
även for vårt övriga biståndssamarbete.
50 SvENsK T IDsKR IFT