LITTERATUR Tl-IEDE PALM: DE BLÃ… DRAGONERNA N är överste Johan Kihl skrev sitt företal till boken UmeÃ¥s BlÃ¥ Dragoner, hade han all anledning att vara nöjd. Han hade fÃ¥tt ett tillfÃ¥lle att uttryoka sin väl genomtänkta Ã¥sikt om värdet av den typ av militärhistoria som han hade framfor sig. Han har säkerligen ocksÃ¥ blivit övertygad om att maken till den här boken lär man knappast ta se. Skicklig militärhistoriker Boken är i mycket stort format och över 640 sidor lÃ¥ng. Pappret och trycket är av allra högsta klass. De mÃ¥nga bilderna är utomordentliga. Det viktigaste är emellertid texten. Om man läser nÃ¥gra till innehÃ¥llet olika kapitel, visar det sig snart att det varit en person som haft ansvaret fcir det hela. Den som ansvarat fcir innehÃ¥llet har varit Arvid Cronenberg, en skicklig militärhistoriker och författare. Han har självklart och samtidigt innehÃ¥llsrikt bland annat skrivit om regementet (K 8, senare K 4) under de tvÃ¥ världskrigen. Men han har ocksÃ¥ skrivit kapitlet om Ryttarregementet frÃ¥n 1893 till 1925. Författare till detta avsnitt var urUrneÃ¥s B/d Drago11er. Arvid Cronenberg. 1994. sprungligen Hakon Leche, som avled medan arbetet pÃ¥gick. Han var en noggrann historiker. Cronenberg skriver annorlunda än Leche gjorde, men han har fcirt dennes arbete till slut med all heder. Det är tydligt att Cronenberg ingripit som utgivare och redaktör och däri har han gjort rätt. Samtidigt har en sÃ¥dan äldre militärhistoriker som Bengt Ã…hslund Ã¥tnjutit ganska stor frihet. Han har skrivit en lÃ¥ng inledning till hur regementet organiserades och till vad som fanns fcirut. Kavalleriet har en lÃ¥ng historia och därmed har ocksÃ¥ K8 nÃ¥got där att hämta. Regementljlyttning Ett och annat i denna innehÃ¥llsrika bok kunde kanske ha uteslutits. Om dem som tillhörde regementet och som frivilligt gick ut i vinterkriget skriver Göran Andolfmycket detaljerat. Men det varju inte regementet utan enskilda som upplevde kriget. Däremot är de lÃ¥nga berättelserna om hur regementet flyttade frÃ¥n UmeÃ¥ till Arvidsjaur och blev en helt annan typ av regemente än det varit som kavalleri av stort intresse. Man blir ju ocksÃ¥ ganska överraskad av ett kapitel om Militärer som litteratörer av Bure Holmbäck. Men varfor 452 SVENSX TIDSKRI FT inte? Och eftersom det visar sig att Curt Bergs bok BlÃ¥ dragonerna omnämns (boken var forfattarens enda, men den gavs ut i ~tminstone 12 upplagor) bör kanske ett litet bidrag till bokens och regementets historia nämnas. När tyskarna besatte Köpenhamn i april 1940, grep de ocks~ en dansk kavalleriofficer, som var född tysk men nu dansk. Han dödsdömdes men blev aldrig avrättad utan hölls i fängelse ända in i det sista. Han har berättat hur psykiskt svht det var att hÃ¥llas avLILLEMOR LINDBERG: stängd under de 1:1nga hen. Aktuella tidningar fick han inte läsa, men bland mycket fl böcker hade Curt Bergs bok om dragoner smugit sig in, ren skönlitteratur allts~. Han läste boken ~ng p~ ~ng; den höll honom vid liv, berättade han. D~ han blev utkastad ur fängelset, fick han inte boken med sig. -Det var ett nöje att hitta boken i ett antikvariat och ge den till Oberst Lunding, men det visade sig, att boken gjort sitt. Han behövde den inte längre. VARNING FÖR SOCIALISMEN D et är en lisa fÃ¥r själen att ta del av det lÃ¥gmälda, ~lderÂ- dornliga spclket och en intellektuell njutning att fÃ¥rdjupa sig i analyserna i Gösta Bagges Frihet eller socialism. Högerledaren och professom skrev boken 1944, som en motskrift till Ernst Wigfors Socialismen ochfriheten. Konservativa Sällskapet har nu Ã¥terutgivit skriften som varnar fÃ¥r konsekvenserna fÃ¥r demokratin av den socialdemokratiska politiken. I sitt fÃ¥rord konstaterar Gösta Bohman att skriften är högaktuell inte minst i Frihet eller socialism. Gösta Bagge. Konservativa Sällskapet, 1994. det politiska dagsläget med dess nyanslösa politiska debatteknik. "Erfarenheterna frÃ¥n de kommunistiska och nationalsocialistiska samhällshushÃ¥llningarna i Ryssland och Tyskland"- som Bagge uttrycker det- visade tydligt vart statliga regleringar kunde leda. Bagge understryker ~ng p~ gÃ¥ng att valet till sist kornmer att st~ mellan friheten eller socialismen. Han ifrÃ¥gasätter i vad m~n socialistiska strävanden över huvud taget är fÃ¥renliga med medborgerlig frihet och ett folkstyrt samhälle. "Men det är icke möjligt att instämma däri, att om endast demokratiska metoder användas for att genomfÃ¥ra dylika socialistiska SvENsK TIOsKRIFT 453