EU-MEDLEMSKAP HJALP TILL SJALVHJALP PONTUSBRAUNERHJELM Sedan Sverige 1991 lämtJade in sin ansökan om medlemskap i den Europeiska Unionen (EU) har sympatiernaför ett medlemskap präglats av stora svängningar. Idag stÃ¥r det emellertid klart att en majoritet, om än förhÃ¥llandevis knapp, av svenska folket förordat ett medlemskap. Nu Ã¥terstÃ¥r det att se vilka dfekter detta fÃ¥r? U nder valkampanjen har sÃ¥väl ekonomiska som andra argument framforts for att deltaga respektive avst~ fcln ett inträde i EU. En paradox i sammanhanget är att ja-sidan som tidigare med övertygande kraft fOrsvarat EES-avtalet, framhÃ¥llit just detta avtals svagheter som ett skäl att ~ med i unionen. Nej-sidan, tidigare motst~ndare till EES-avtalet, har däremot ivrigt hävdat EES-avtalets stora fördelar. Nya ideer Syftet med den här artikeln är att belysa de ekonomiska konsekvenser som valutslaget kan tänkas ha. Vad betyder det for dynamiken och nyskapandet inom svensk industri? Vilka strukturella forändringar kan vi forvänta oss? Kornmer PONTUS BRAUNERHJELM är 11atio11alekollottt odt biträdallde cltiffor ltJdustrie11s Utred11ittgsi11stitut. den övergripande samhällsekonomin att p~verkas? Sverige ~r nu in i ett skede där vi kornmer att integreras med övriga Europa p~ ett sätt som inte förekommit sedan GustafWasa kastade ut Kristian Tyrann ur landet i början av 1500-talet. Samtidigt har Sveriges industriella styrka till stora delar byggt p~ en form~ga hos foretagen att i den egna tillverkningen snabbt införliva innovationer som ursprungligen härstammar fcln utlandet. Arbetskraftsinvandringen - ofta uppmuntrad av statsmaktema - har ocks~ sedan Ung tid bidragit till att nya ideer spridits och fatt fotfäste i Sverige. Munkarna som kom in i landet under tidig kristendom p~ 110o-1200-talen lärde oss ny odlingsteknik, tyskarna spred köpmannaskapet under Hansa-tiden medan Vallonerna formedlade sina fÃ¥rdigheter i bergsbruket ytterligare n~gra ~rhundranÂ- den senare. Alla bidrog de till att öka kunnandet i landet. P~ liknande sätt finns det anledning att forvänta sig att utländSvENsK T tosKRIFT 407 ska fÃ¥retagsetableringar i Sverige i de allra flesta fall kornmer att ha en positiv inverkan pÃ¥ svensk ekonomi genom att bidra med nya ideer och ny teknik. Jag kommer i det fÃ¥ljande att lägga tonvikten pÃ¥ just kunskap och kunskapsinvesteringar, och effekterna av ett BU-medlemskap i detta sammanhang. Den industriella betydelsen Den debatt avseende de ekonomiska effekterna av ett medlemskap som fÃ¥regick omröstningen fokuserades till stora delar pÃ¥ tillväxteffekter. Historiskt har mätningar av olika integrationsprocessers effekter pÃ¥ tillväxten visat pÃ¥ positiva, men blygsamrna resultat. Delvis är detta ett resultat av att den ekonomiska vetenskapen inte har instrument att mäta effekterna fullt ut, man far nöja sig med de sÃ¥ kallade statiska engÃ¥ngseffekterna (till exempel vad effekterna blir av att tullsatser minskar eller gränskontroller fÃ¥rsvinner). Som exempel kan nämnas att lokalisering av investeringar och kapitalflöden i regel inte inkluderas i olika integrationsmätningar, trots att sÃ¥dana effekter kan ha en avsevärd effekt, särskilt i mindre länder som Sverige. Det kan delvis bero pÃ¥ att effekterna i olika sammanhang är smÃ¥. Särskilt om olika länder redan är pÃ¥tagligt integrerade kan det fÃ¥rväntas att en politisk manifestation av en sÃ¥dan integrering inte kornmer ge upphov till nÃ¥gra stora reala fÃ¥rändringar. Vikigast är dock att beakta vilken typ av investeringar som pÃ¥verkas. Är det till exempel i fÃ¥rsta hand inom mer kunskapsintensiva branscher eller pÃ¥verkas fÃ¥reträdesvis basindustrifÃ¥retag? Obetydliga tillväxteffekter För att bilda sig en uppfattning om vad olika dynamiska skeenden kan tänkas innebära brukar olika simuleringsmodeller utnytgas. En stor del av den svenska ekonomkÃ¥ren har (och till stora delar med rätta) angripit den simuleringsmodell som användes i den sÃ¥ kallade Konsekvensutredningen (SOU, se ocksÃ¥ AnderssonFredriksson 1993). Modellen är fÃ¥r komplex fÃ¥r att resultaten ska kunna utvärderas och fÃ¥r att man ska kunna fÃ¥rstÃ¥ hur de uppstÃ¥tt. I takt med att alltfler ekonomer pÃ¥pekat svagheterna i de tillväxtresultat som framkommit, har bilden att ett medlemskap kan fÃ¥rväntas ge upphov till smÃ¥ eller obetydliga tillväxteffekter fÃ¥rmedlats. Jag är inte alls övertygad om att sÃ¥ är fallet och flera välrenommerade internationella ekonomer som stÃ¥r oberoende av den svenska debatten har ocksÃ¥ hävdat den motsatta uppfattningen (Baldwing 1994, Sapir 1994). Smita sitt ansvar Oavsett de problem som är fÃ¥rknippade med att göra detaljerade prognoser i detta avseende kan inte ekonomerna smita undan sitt ansvar med hänvisning till problemets svÃ¥righetsgrad. Baserat pÃ¥ ekonomisk teori och empiri kan Ã¥tminstone kvalificerade bedömningar göras. Innan vi gÃ¥r in pÃ¥ effekterna av BU-medlemskapet ska vi göra en kort Ã¥terblick pÃ¥ utvecklingen under det senaste decenniet. 408 SvENsK TIDsKRIFT Hur pÃ¥verkades Sverige? Att empiriskt särskilja de faktorer under 1980-talet och början av 1990-talet som pÃ¥verkade den ekonomiska utvecklingen i Sverige och som är att hänföra till utanforskapet är en mycket komplicerad uppgift. Den inhemska politiken och impulser utifrÃ¥n interagerar pÃ¥ ett komplext och svÃ¥röverskÃ¥dligt sätt. När det gäller den monetära sidan har en del ekonomer hävdat att samarbetet inom EMS varit en starkt bidragande orsak till den lägre inflationen i dÃ¥varande EG och de lägre räntorna. Andra ekonomer har hävdat att det inte gÃ¥r att finna ett sÃ¥dant samband. Ett par procentenheters lägre realränta leder snabbt till betydande positiva effekter, i termer av sÃ¥väl stigande förmögenheter som högre konsumtion och ökade investeringar. När det gäller finanspolitiken uppvisar de olika länderna markant olika utveckling. Här har ocksÃ¥ större frihetsgrader funnits för respektive medlemslands inhemska politik. Omsvängning i investeringar Den faktor som uppmärksammats mest när det gäller effekter av EV är investeringsflöden. I flera rapporter har det visats att Sveriges utgÃ¥ende investeringar varit starkt expansiva under 1980-talet medan de ingÃ¥ende investeringarna varit försumbara (Braunerhjelm 1990, Andersson med flera 1993, Andersson-Fredriksson 1993).1 Internationellt har ocksÃ¥ investeringsutvecklingen medlemsländer visavi ickemedlemsländer uppmärksammats. Med en analogi frÃ¥n den handelsteoretiska terminologin talar man om EVs investeringsskapande respektive investeringsomfördelande effekter. Exempelvis argumenterar Baldwin (1994a,b) för att den institutionella förändring som EV inneburit varit investeringsskapande för medlemsländer och potentiella medlemsländer, men investeringsomfördelande för länder utanför EV eller där stor osäkerhet om den framtida relationen till EV förelegat. Särskilt intresse har riktats mot Schweiz som valt att stÃ¥ utanför EES-avtalet, vilket av EV-kommissionen ocksÃ¥ tolkats som ett nej till att deltaga i unionen. Även om tidsserierna än sÃ¥ länge är allt för begränsade för att tillÃ¥ta nÃ¥gra definitiva slutsatser indikerar utvecklingen i Schweiz att investeringarna omfördelats i EV-länderna (figur l och 2). För Sverige och Finland sammanfaller omsvängningen i investeringarna förhÃ¥llandevis tydligt med ländernas medlemsansökan i EV. Österrike, som tidigast ansökte om medlemskap, uppvisar en betydligt jämnare investeringsutveckling än övriga EFTAländer. Bland EV-länderna kan noteras att de senaste nykomlingarna - Spanien och Portugal - har varit relativt stora nettomottagare av investeringar. Av större vikt än utflödenas storlek är emellertid deras karaktär, det vill säga inom vilka industrier sker utlandsinvesteringar och hur relaterar sig dessa till inhemska investeringar? Som framgÃ¥r av figur 3 har svenska företagsinvesteringar förskjutits mot EV frÃ¥n mitten av 1980- talet. Fram till mitten av 1980-talet var SVEN SK TI DSKRI FT 409 %av BNP 4r-------------------,---------------~ 2 Spanien och Portugal _..--8, \ _F~- ""' - _..-8-----c>---s----~____,a---B-r- 19-~ -2 -4 -6~~--~_L__L_~~--L_~_l_ _L_~~--~ 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 Fig. l. Direktinvesteringsflöden i EU och EFTA som andel av BNP, netto, 198G-1993. svenska foretags investeringar i EU och i USA ungefÃ¥r lika stora. Skiftet i dessa investeringsflöden sammanfaller väl med de institutionella forändringar som drevs igenom i EU under här perioden.2 Det forefaller allts~ som om de svenska fOretagens investeringsplaner p~verkats av skillnaden i institutionella forutsättningar mellan Sverige och EU. Det sth ocks~ klart att det främst var den kunskapsintensiva industrin som valde att expandera utanfor Sverige (se figur 4, se ocks~ Braunerhjelm 1993). De ackumulerade investeringarna inom kunskapsintensiv industri - i figuren kallad s-industrin - överstiger med bred mariginal utlandsinvesteringarna i basindustrin, i figuren kallad H-industrin. 3 Än viktigare är att utlandsinvesteringarna i kunskapsintensiv industri forefaller ersätta inhemska investeringar, medan det inom basindustri verkar foreligga ett komplementärt forhillande (Braunerhjelm-Oxelheim 1994). Har detta n~gon betydelse? Det finns ~tminstone tre skäl till att besvara fclgan jakande; (1) Inom modem nationalekonomisk teori, i viss rmn belagt empiriskt, har kunskap eller kunskapsstocken inom ett land pekats ut som den viktigaste forklaringsfaktorn vad gäller tillväxt. skillnader i tillväxt mellan länder har forklarats med olika kunskapsniv~er. Samtidigt vet vi att multinationella foretag är den viktigaste aktören när det gäller att sprida kunskap. Följaktligen riskerar ett 41-0 SVENSK TI DS KRI FT %av BNP -2 -4 Sverige Schweiz -6LL--L__J___ L_ _~~---L--~~L--L--~~---L--~ 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 Fig. 2. Direktinvesttringsjlöden i EFTA som andel av BNP, nttto, 198()-1993. utflöde av investeringar i kunskapsintensiv industri leda till en lägre tillväxttakt som dessutom kan bli mycket svÃ¥r att ta igen. (2) Lokaliseringen av företag styrs av en rad olika faktorer. En viktig attraktionskraft bestÃ¥r av tillgÃ¥ng pÃ¥ kompetent arbetskraft, avancerade leverantörsföretag och en riklig förekomst av andra företag inom samma bransch. Det innebär att det finns tendenser till agglomerering i lokaliseringen av kunskapsintensiva företag, som kan vara svÃ¥r att bryta. SÃ¥dana kluster eller agglomereringar tenderar dock i sig själva vara attraherande pÃ¥ andra, liknade företag och följaktligen kan det vara viktigt att tidigt fl igÃ¥ng sÃ¥dana investeringar. (3) De kunskapsintensiva storforetagen kan dessutom anses vara nyckeln till att starka teknologiska system och nätverk byggs upp i Sverige som i sin tur utgör en stark attraktionskraft for andra företag - svenska sÃ¥väl som utländska - att investera i Sverige. Ambitionen att skapa en hög och bestÃ¥ende tillväxt i Sverige bygger alltsÃ¥ pÃ¥ framgÃ¥ng i detta avseende. Sverige har under 1980-talet vridit sin industriproduktion mot mer basorienterade och enklare industrivaror medan den mer avancerade industriproduktionen hamnat utomlands. En bidragande orsak till denna utveckling har varit osäkerheten angÃ¥ende Sveriges framtida relation till EU, även om andra faktorer naturligtvis ocksÃ¥ har spelat in, till exempel de Ã¥terkommande devalveringarna (Braunerhjelm 1990). SvENsK TIDSKRIFT 411 150 000 .,----- --------------------------- EJ~ -,~_-,~ 7- --- ---- ' 125 000 100 000 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - l-------------------,------------- ~ ' 'l ' ' w 75 000U) - - - - - - - - - - - - - - - - - - - l -------------- - -~-- ------------- - ~ ,/ f1JS"I 50 000 ,' '---J - - - -- - - - -- - - - ------ - - - ---- -- -,::-~'~----- - - - -/------ 25 000 o Fig. J. De svenska ackumulerade utlandsinvestmngarna fordelade mellan USA och Sverige, netto, 1982- 1992. Vad händer vid ett BU-medlemskap? PÃ¥ kort sikt finns ingen anledning att fÃ¥rvänta sig nÃ¥gra betydande effekter pÃ¥ svensk ekonomi. De finansiella marknaderna styrs till överväldigande del av den stats(inansiella situationen och den inhemska ekonomiska politiken. Ett nej hade dock sannolikt lett till en högre ränta. Dä- remot pÃ¥verkas de lÃ¥ngsiktiga fÃ¥rutsättningarna fÃ¥r att bedriva ekonomisk verksamhet i Sverige. FramfÃ¥rallt har spelreglerna mellan EU-fÃ¥retag och inhemska fö- retag likställts och en högre grad av konkurrensneutralitet skapats. Detta är viktigt i en värld som allt mer karaktäriseras av "lättfotat" kapital där även relativt smÃ¥ skillnader i tillverkningsfÃ¥rutsättningarna kan fa lÃ¥ngsiktigt betydande konsekvenser. Det är alltsÃ¥ inte enbart det finansiella kapitalh som snabbt kan omallokeras mellan oWca länder, även lokaliseringen av tillverfningen har blivit allt mer lättrörlig. De främsta anledningarna till denna utveckling är modem informationsteknologi, som tillÃ¥ter att en stor spridning av produktionsenheter ändÃ¥ kan övervakas och koordineras samt avregleringen av särskilt kapitalmarknaderna tillsammans med minskade handelshinder. Utvecklingen driver fÃ¥retagen till att lokalisera produktionen där de bästa fÃ¥rutsättningarna finns fÃ¥r att de ska kunna klara sig i den allt hÃ¥rdare internationella konkurrensen där nya aktörer ständigt gör ansprÃ¥k pÃ¥ marknadsandelar, inte minst frÃ¥n Sydostasien och sÃ¥ smÃ¥- ningom ocksÃ¥ frÃ¥n Östeuropa. 4 12 SVENSK TIDSKRIFT 80000 ~--------------------------------------------. 60 000 lS-products :t ~ 40 000 ~ Year Fig. 4. De 111etulta ackumulerade utlandJinvatmngamafordeladepd kunJkapJintnulv indUJtri (S) och bcuinduJtri, netto, 1'J82-1'J'J2. Internationell styrka En integration pÃ¥verkar i forsta hand de omrÃ¥den som tidigare varit omgärdade av olika nationella särbestänunelser. Här finns flera omrÃ¥den där Sverige sedan lÃ¥ng tid uppvisat en internationell styrka, till exempel inom telekommunikation, instrumentindustrin och i viss mÃ¥n läkemedel. Ofta är den offentliga sektorn den dominerande köparen och ett medlemskap i unionen forbättrar situationen for de svenska företagen. HÃ¥rdare konkurrens Den mest tydliga forändringen kommer dock att ske inom svensk livsmedelsindustri som varit praktiskt taget helt skyddad frÃ¥n internationell konkurrens. TillgÃ¥ng till den inre marknaden öppnar stora möjligheter, men ocksÃ¥ en hÃ¥rdare konkurrenssituation. Utvecklingen kommer att gÃ¥ mot ett större handelsutbyte där särskilt den mer högförädlande produktionen har stora möjligheter att öka sina exportandelar. Inom livsmedelsindustrin utgör den kooperativa ägarstrukturen kanske den viktigaste hämskon pÃ¥ den framtida utvecklingen. De ovan nämnda effekterna innebär att foretagen tvingas effektivisera och rationalisera sina verksamheter pÃ¥ grund av en intensifierad konkurrenssituation, vilket pÃ¥ sikt pÃ¥verkar ekonomin positivt. Inom andra branscher kommer emellertid medlemskapet att innebära ett högre skydd gentemot producenter utanfor SVENSK TIDSKRIFT .oil3 EU, till exempel bil- och tekoindustri. Samtidigt mÃ¥ste medlemskapet ställas i Inom den forstnämnda industrin är den relation till konsekvenserna av ett fasthÃ¥ljapanska importen kvoterad fram till !ande vid EES-avtalet. Riskerna for ur- 1999, medan tekoindustrin kommer att holkning av EES-avtalet är överhängomfattas av det s<i kallade multifiber- ande, det finns en inneboende instabilitet avtalet. i avtalet. Om Sverige st<itt utanfor tillMultifiberavtal avvecklas Effekterna av denna ökade skyddsniv<i ska inte överdrivas, särskilt inom bilindustrin där svenska producenter under alla omständigheter kommer att möta en stark konkurrens fcln andra europeiska tillverkare. När det gäller multifiberavtalet är EUs ambition att avveckla detta under slutet av 1990-talet. P<i ett övergripande plan kommer tullniv<ierna for svenskt vidkommande att höjas med cirka en procent genom medlemskapet i EU. Samtidigt innebär dock den nyligen slutforhandlade GATT-rondan att de generella sänkningarna i tullniv<ierna gentemot övriga länder kommer att sänkas inom EU fcln ett snitt p<i cirka fem procent till drygt tre procent under 1990-talet. När det gäller effekterna av ett medlemskap kan inte heller bortses fcln de reduceringar i gränspassagekostnader som kommer att gynna svenska foretag vid ett inträde i EU. Likas<\ bör beaktas att alla minskningar av den typen av administrativa kostnader foreträdesvis underlättar for de mindre foretagen. sammans med Norge, räcker det med att ett av länderna motsätter sig ett beslut i EU for att det ska hamna utanfor det regelverk som styr relationerna mellan Sverige och EU. Det är av flera skäl orealistiskt att järnfora EES-avtalet med stabiliteten i det gamla avtalet mellan EFTAländerna och dÃ¥varande EG. För det fOrsta var det inte alls lika omfattande. Dessutom har, som ovan nämnts, teknologi och politiska forändringar bidragit till en ökad globalisering av konkurrensen vilket kräver järnforbara produktionsforutsättningar mellan olika länder for att foretagen inte ska omlokalisera sin tillverkning. Politiskt forefaller det ocks<i orimligt att acceptera att lagstiftning som utarbetats utan att Sverige kunnat p<iverka detta arbete, med undantag av lobbying-insatser, mer eller mindre automatiskt slussas in i svensk lagtext. Den konspiratoriskt lagde kan ocks<i forestilla sig en mängd skäl till att det skulle finnas intresse for EV-länderna att lägga fram lagforslag som direkt diskriminerar olika typer av svensk verksamhet. Ny norm Inneboende instabilitet När det gäller makroekonomin kan de Detta är mgra av de direkta effekter som konvergenskrav (niv<ier som inte tar kommer att uppst<i vid ett medlemskap. överskridas vad avser inflation, ränta och 414 SVENSK TIDSKRIFT budgetunderskott) som EV ställt upp som krav for att länderna ska kunna deltaga i den monetära unionen sägas utgöra en ny norm som svenska politiska beslutsfattare mÃ¥ste hÃ¥lla sig till. Det kommer att underlätta vissa politiska impopulära beslut. Sveriges statsfinansiella situation gör dock att det under alla omständigheter inte finns nÃ¥gon väg att kringgÃ¥ dessa ställningstaganden. lemsavgiften slutligen kan nämnas nÃ¥got om de direkta kostnader som drabbar Sverige vid ett medlemskap, den sÃ¥ kallade medlemsavgiften, och som brutto beräknas uppgÃ¥ till cirka 18 miljarder kronor per Ã¥r. Det är svÃ¥rt att forstÃ¥ att denna kostnad pÃ¥ nÃ¥- got sätt skulle ha en avgörande negativ effekt pÃ¥ svensk ekonomi, även om det naturligtvis känns mindre lockande att dra pÃ¥ sig ökade utgifter i ett statsfinansiellt svagt läge. Kostnaden utgör trots allt endast drygt 10 procent av det beräknade budgetunderskottet 1994, vilket ska ställas mot värdet av stabilare spelregler och att konkurrensneutralitet dÃ¥ skapas gentemot andra länder i Europa. gisk vikt vid förekornsten av kunskapsintensiva företag for att generera tillväxt. Det har_ ovan visats hur framforallt kunskapsintensiva företag valde att förlägga produktion utanfor Sverige under 1980-talet och hur Sverige utvecklades mot en leverantör av enklare eller rÃ¥varubaserade produkter. SÃ¥dana företag är mer lättrörliga eftersom de inte sitter fastinvesterade i stora processintensiva anläggningar. Dessutom förefaller investeringar utomlands i kunskapsintensiv industri ersätta hemmamarknadsinvesteringar, medan nÃ¥got sÃ¥dant forhÃ¥llande inte gÃ¥tt att visa for den rÃ¥varubaserade industrin. EV-medlemskapet medfor att forutsättningarna forbättrats väsentligt for att vi ska kunna behÃ¥lla dessa företag i - och fÃ¥ ett inflöde av investeringar till - Sverige. En nödvändig forutsättning är naturligtvis att den efterfrÃ¥gade kompetensen finns pÃ¥ arbetsmarknaden och att makroekonomisk stabilitet föreligger. Detta ställer stora krav pÃ¥ sÃ¥väl den ekonorruska politiken som utbildningspolitiken. BU löser inte problemen Sanunanfattningsvis leder stabilare spelLättrörligaföretag regler till forbättrade forutsättningar for Ett EV-medlemskap löser inte problem i en fortsatt industriell och högkvalitativ svensk ekonomi som manifesterats i tillverkning i Sverige. EV löser dock inte 1990-talets kris men som har sina rötter i vÃ¥ra ekonomiska problem i övrigt. PÃ¥ 1970-talets politisk-ekonomiska system- sanuna sätt som vi själva skapat dessa är skifte. Däremot forbättras förutsättning- det endast vi själva som kan lösa dem. ama for att politikerna ska kunna hantera och vända krisen I modern ekonomisk teori fasts strateSVENSK TIDSKRIFT 415 FOTNOTER: 1 Ett skäl som framhÃ¥llits fÃ¥r EV-medlemskapets begränsade effekter pÃ¥ svenska fÃ¥retags beteenden är att utländska företag i Sverige uppgivit att medlemskap saknar betydelse fÃ¥r dem (Lindgren 1993). Märk dock att det här är frÃ¥ga om mycket stora skevheter i urvalet, dessa företag har till övervägande del lokaliserat sig i Sverige fÃ¥r att producera fÃ¥r den lokala, svenska, eller möjligen nordiska marknaden. Det finns dock exempel som talar i motsatt riktning, till exempel Tarkett, där fÃ¥retagsledningen nyligen beslutat att fÃ¥rlägga investeringen till Sverige efter EV-omröstningen. 2 I den sÃ¥ kallade Vitboken, som togs av dÃ¥varande EG 1985/86, beskrivs de Ã¥tgärder som bedömdes nödvändiga fÃ¥r att fram till 1993 kunna skapa en inre maknad inom EV, medan Enhetsakten - som bland annat möjliggör majoritetsbeslut i ärenden som rör den inre marknaden - kom nÃ¥- got Ã¥r senare. 3 Företagen har fÃ¥rdelats till respektive industri baserat pÃ¥ deras FoV-intensitet. FoV-intensiva fö- retag har sarurnanförts i den sÃ¥ kallade s-industrin där s-beteckningen hänfÃ¥r sig till Schumpeter och ska representera innovativ och nyskapande industri. H-industrin är benämnd efter de svenska ekonomerna Heckscher-Ohlin som visade att handel beror pÃ¥ ländernas faktortillgÃ¥ngar. Sverige är i ett europeiskt perspektiv rikt pÃ¥ skog och mahn som utgör stommen i basindustrin. 416 SVENSK TIDSKRIFT