VARFÖR LJUGER ÄNGLARNA? JANERIK LARSSON Med Berlinmurenföll också 1900-talets religiösa tro på staten. Kanske är det ett sökande efter en ny "trosgrund" som ligger bakom dagensflummiga modeideer. Anhängarna av dessa har lättför önsketänkande och för attförvrida vetemkapligafakta. Miljöns och socialpolitikens änglasång har samma syfte: att skapa ett raison d'etreför den nya klassens plan- och förmyndarbyråkrater. O lof Palme muttrade en gång 1 tiden om Alva Myrdal att hon alltid "sjunger med änglarna". Med det menade han att hon valde att ta ställning for det opportuna, "det radikala", det trendriktiga. Att i ett tufft debattläge ta strid for det rätta med blanka vapen är en helt annan sak. Dagens änglar är de trendiga anhängarna av "ekologism", "feminism" och andra mer eller mindre flummiga modeideer. Gemensamt for dessa änglarmed olika predikotexter är att de har lätt for att önsketänka, for att forvrida vetenskapliga fakta eller till och med fabricera helt nya sanningar utan verklighetskontakt. JANERIK LARSSON är itiformationsdirektör på Svemka ArbetsgivartforetJitJgen. Sökandet ifter en trosgrund När jag funderat över orsakerna till så- dant uppträdande har jag dragit slutsatsen att det är änglamas sökande efter vad som närmast bör kallas en religiös trosgrund som är den djupaste forklaringen. Tron forsätter inte bara berg utan ibland också fakta. I slutet av det tjugonde århundradet råder en sorts troskris. Tron på staten var 1900-talets religion. Men denna tro och dess religion, socialism/kommunism, har svikit. Med Berlinmurens fall 1989 foll denna religion samman - utan att riktigt ersättas av något annat. Men marknadsekonomin ? ... kanske någon frågar. Nej,jagtrorinte attmarknadsekonomi duger som religionssubstitut. Marknadsekonomi är fortfarande for många tyvärr detsamrna som konsumtionskultur och uppfattas inte i forsta 232 SvENsK TIDsKRIFT hand som ett etiskt system. Det samhälle som haft den starkaste dosen av marknadsekonomi, USA, har samtidigt haft en uppslutning kring de traditionella kyrkorna som saknar motsvarighet i resten av västvärlden. Jag forsöker inte distansera mig från marknadsekonomin och den ekonomiska effektivitetens logik. Liberalismens forändringsskapande - Schumpeters kreativa forstörelse - är en nödvändig forutsättning for tillväxt. Och det är en utopi att tro att människor i ett samhälle frivilligt väljer nolltillväxt eller tillbaka~ng. Men trots detta måste man ställa frå- gan om religionens roll. I en artikelserie i San Francisco Chronicle i juni i år skildrades hur sökande människor skapat helt nya kyrkor, helt nya religioner i norra Kalifornien. <Jch alltfler debattörer återvänder nu till frågan om moralens fundament. Journalisten Bryan Appleyard har t ex i boken "Science and the Soul of ModemMan" (Doubleday, New York) tagit upp en intressant diskussion om hur vetenskapens rationalism har forstört religion - och moral Amitai Etzioni, socialpolitisk filosof och professor vid George Washington University, har nyligen skapat en kommunitaristisk rörelse vars grundläggande skrift är "The Spirit of Community" (Crown, New York). En snarlik tanke~ng, men från andra ut~ngspunkter, fors fram av A Lawrence Chickering, Reaganmedarbetare och grundare av San Francisco-tankesmedjan Institute for Contemporary Studies, i "Beyond Left and Right - Breaking the Political Stalemate" (ICS Press, San Francisco). Chickeringsbok utgjorde lanseringen av ICSs nya avläggare, Center for SelfGovemance. Bortom vänsterns toppstyrning som inte fungerar och högerns tro på att egoismen är allt pekar Chickering på behovet av samhällsbyggande i samforstånd. Samma tankespår pekade W ashington Post-journalisten E J Dionne Jr ut redan 1991 i sin bok "Why Americans Hate Politics". Den stora utmaningen 1990-talets stora utmaning är att forena detta sökande över sekterismens konstgjorda gränsdragningar, med en omvårdnad om den radikala marknadsekonomins forändringskrav. Ty i en tid präglad av pessimism och rädsla, är risken stor for att många lockas att lyssna till änglarna. Men änglama ljuger. De ljuger därfor att verkligheten inte utan rejäla forfalskrungar kan underbygga deras teser. De falska miljöprofeterna flr dock finna sig i en när~ngen granskning - SVENSK TIDSKRIFT 233 itminstone amerikansk debatt - av en sådan upplevdejagsjälv närjagbodde alltfler. JournalistenMichael Furnento gördet i boken "Science under Siege: Balancing Technology and the Environment" (Morrow, New York). Fumento granskar en del av de mest mediauppblista "miljöskandalema". Det gör ockcl Dixy Lee RayochLou Guzzoi"Environmental Overkill-WhateverHappened to Common Sense?" (Regnery gateway, Washington DC) och Ben Bolch och Harold Lyons i "Apocalypse Not- Science, Economics and Environmentalism" (Cato Institute, Washington DC). Mest hirtsliende finner jag Ronald Baileys "EcoScam- The False Prophets ofEcological Apocalypse" (St Martins Press, New York). Ettalldeles särskiltkapitelskulle kunna ägnas den mycket omfattande debatten kring den s k växthuseffekten. Om den verkligen utgör ett undergingshot är som bekant en helt öppen fråga. Robert C Balling Jr har analyserat debatten i "The Heated Debate - Greenhouse Predicitions Versus Climate Reality" (Pacific Research Institute, San Francisco). Mediauppblåsta falsarier Pi det socialpolitiska omcldet finns det tyvärr fårre kritiska granskare av de inte sällankraftigt mediauppblista falsarierna. Det mest fascinerande exemplet på i USA i mitten av 80-talet. Då fick media hundratusentals, kanske miljoner amerikaner att tro att det fanns tiotusentals ellerflerbortrövade, forsvunna barn. Stora organisationer - säkert ekonomiskt framgingsrika - uppstod blixtsnabbt for att informera om detta problem. På mjölkpaket och cornflakespaket fanns det efterlysningar av pistått forsvunna barn. Jag hamnade vid ett par tillfållen i animerade diskussionermed grannaroch bekanta om detta fenomen somjag instinktivt betraktade med största skepsis. Var finns fakta, fclgade jag utan att ra nigra svar. En annan sorts verklighet hade tagit över. Det finns i det amerikanska samhälletmed dess dynamik ständigt en stor otrygghet strax under ytan som gör män~skor mottagliga for skräckbudskap av det här slaget. Det är sannolikt det som forklarar att religionen fortfarande har ett si starkt grepp om den amerikanska nationen. Tiotusentals barn skulle ha fmgats upp av mördare, torterare eller pornografifabrikanter. Det trodde många. Tidningarna och TV spelade med. Det ärforst nu, långt senare, som jag funnit en redovisning av denna magnifika bluff (i en essä i The New Republic i juni 1993). Det fanns barn som formellt ansigs forsvunna eftersom de hamnat i vårdnadstvister mellan skilda föräldrar. Det fanns då som 234 SVENSK TIDSKRIFT alltid en del barn som rymt. Men siffrorna var dramatiskt mycket lägre och FBI hade när hysterin var som värst endast kunskap om sju(!) barn som var bortrövade under verkligt mystiska omständigheter. 7- inte 70 000. Den mest mediauppblåsta av alla 1980-talets socialpolitiska amerikanska sagor är dock den om de miljontals hemlösa som skulle ha hem om det inte vore får det faktum att USA inte har tillräckligt mycket av hyresregleringoch en "stark social bostadspolitik". I alla tider har detta problem funnits. Missbruk av alkohol och droger har varit den viktigaste fårklaringen. Under de senaste decennierna har det i USA och får den delen i Sverige tillkommit en faktor som skapat hemlösa människor: avinstitutionaliseringen av mentalvården. Möjligen kan man i 1990-talets USA också upptäcka en nyrekrytering till de hemlösas skara som fårvisso är skrämmande. Medan forna tiders sociala problembarn oftast haft någon typ av yrkeskarriär bakom sig finns det numera en växande grupp som går direkt till soppköken utan att passera genom yrkeslivet. De blir sannolikt permanent hjälplösa på ett nytt sätt. Det dilemma som en omfattandesoppköksverksamhetfaktiskt innebär kan inte bli tydligare. Charles Murray har i sin nu klassiska "Losing Ground" beskrivit detta omöjliga val, mellan en omvårdnad som skapar ett permanent beroende å ena sidan och det skenbart omänskliga å andra sidan: att dra undan skyddsnätet eller åtminstone göra det radikalt mycket mindre. Jonathan Dann och Greg Lyon som arbetat med undersökande journalistik får KRON-TV i San Francisco och som själva gjort reportage om hemlösa barn - och hyllats får detta -beskrev i en desillusionerad artikel i San Francisco Chronicle i juni i år hur det nu finns fakta får den som söker fakta. "Änglarnas" tes om att dessa problem kan lösas med en än generösare socialpolitik, bostadspolitik etc saknar verklighetsunderlag menar Dann och Lyon. De hemlösa är "skid row bums"- och det blir till slut ofrånkomligt med en social omsorg får dessa medmänniskor. Men all erfarenhet visar att deras situation inte kan tas till intäkt får att fårverkliga långtgående socialpolitiska ambitioner. 90-talets "religionsstrid" Miljöns och socialpolitikens änglasång har samma syfte: att skapa ett raison d'etre får den nya klassens plan- och fårmyndarbyråkrater. Därfår kanske det sena 1900-talets "religionsstrid" kommer att stå mellan å ena sidan änglasångarna och å andra sidan en bred koalition som med utgångspunkt i det dynamiska 1980-talets SVENSK TIOSKRIFT 235 ekonomiskaliberalismforsökerutveckla re komplicerad i USA än i Sverige där en samhällsgemenskap underifrån byggd toppstyrningens tradirionerärsåmycket på frivillighet och omtanke. I ett sådant fastare förankrade. Just därfor är det så brobyggande bortom vänster och höger viktigt att en så bred allians som möjligt konuner man att finna deltagare med skapas. Partipolitikerna, blockpolitikens mycket skiftande erfarenheter men med härforare kan måhända komma att stö- en gemensam slutsats: vitala samhällen ras av en sådan ny inriktning på diskusbyggs inte genom toppstyrning. sionen -men det lilla bekymret far man Den debatten ter sig betydligt mind- sätta sig över. 236 SVENSK TIDSKRIFT