UNCKELS ÅTERTÅG? AV PETER OLSSON Moderaterna propagerade inför valet 1991 för fria universitet. Har partiet blivitförsiktigare nu och villgå långsammarefram? Eller är det bara obefogadefarhågoratt tolka skrivningarna iförslaget till nytt moderat handlingsprogram som att man vill stanna vid de hittills uppnådda målen? J ag är mycket imponerad av mr UnekeL Det är svårt att tänka sig att någon utav våra lagstiftare skulle delta i ett sådant här seminarium. Och i så fall skulle de knappast kunna tillgodogöra sig det." Den kvinnliga universitetstjänstemannen från Austin i Texas var uppriktigt imponeradvid den avslutande lunchen på det vackra, fastän till kursgård ombyggda, Hässelby slott. Hon hade deltagit i ett av de kvalificerade senlinarier som utbildningsminister Per Unekel och utbildningsdepartementet hållit om den svenska forskningen. I detta fallet var det kreativa nliljöer som behandlades. Betyget är förvisso välförtjänt. Per Unekel har fltt en hel del saker att PETER OLSSON är ledarskribeut på tiduiugeu Idag. hända. I praktiken har han satt kniven i 70-talets högskolereformer och påbörjat skapandet av ett nytt universitet. Förändringsarbetetbyggerpå ett klart mandat från väljarna. Moderaterna var såväl i sin egen partimotion före valet som i valmanifestet mycket tydliga. I valmanifestet står det under rubriken "Fria universitet": "Moderaterna är partiet för fria universitet. Vi vill snarast inleda en omvandling av universiteten till fristående stiftelser. studenternas val måste i ökad utsträckningpåverkavilken utbildningsom ges. Sverige behöver fler välutbildade människor. Antalet utbildningsplatser måste öka. Nya resurser krävs för att främja kvaliteten och stärka forskningsanknytningen." Och moderaterna stod inte ensamma om allt. Folkpartiet hade redan i sin SVENSK TIOSKRIFT 157 partimotion rört sig långt åt samma håll, Bengt Westerberg hade också i en debattartikelföreslagit att några universitet fick bli självstyrande. Den högre utbildningen hade också enframträdande plats i moderatemas och folkpartiets gemensamma ekonomisk-politiska program "En ny start for Sverige" och ägnades också en egen gemensam rapport som till slutlågtillgrundförentvåpartimotion i anslutning till s-regeringens kompletteringsproposition. Ifyrpartiregeringens forsta regeringsförklaring kom texten att lyda: "Den högre utbildningen och forskningen måste uppvärderas. Det är en central del i politiken for att återupprätta tillväxtoch utvecklingskraften i vårt samhälle. Strävan skall vara att skapa mer autonomauniversitetochhögskolor. De principiella och praktiska frågorna vid en omvandling av universitet och högskolor till fristående stiftelser klarläggs snabbt. Antalet platser vid universitet och högskolor ökar redan i vår. Medel från avvecklingen av löntagarfonderna används till att forstärka resurserna for bland annat forskning vid universitet och högskolor. Detta gäller även de mindre högskolorna." ståndet blivit for hårt. Reformerna blir därmed inte fullt så genomgripande som man kunde önska. Linjesystemet luckras upp, men det ersäHs nästan genast av olika studieprogram. ---- Linjesystemet luckras upp, men det ersätts nästan genast av olika studieprogram. Kårobligatoriet försvinner, men först om några år. Studiemedlen utreds i syfte att öka studenternas eget ansvar, men det kräver att bidragen ökar. Anslagen till grundutbildningen görs mer beroende av studenternas val och resultat, men kontrollen måste därmed skärpas. Tio miljarder av löntagarfondspengamakommerattbilda stiftelser for forskningsstöd, men deras anslag inriktas till vissa politiskt fastställda områden. Särskilt intressant är hur man handskas med stiftelsetanken. I den liggerju mycket av den debatt som kritiserade den centralstyrda 70-talshögskolan och ville ersätta beroendet av politiskabeslut med en långtgående självstyrelse och hög grad av öppenhet for impulser och konkurrens från det internationella vetenskapliga samhället. Visst har alla statliga högskolor getts Mindre genomgripande riformer en större självstyrelse och visst kommer En del kritiker är inte helt nöjda med några att fa bilda stiftelser. Men Unekel genomförandet. Som den skickliga po- har inte ens gått så långt högskoloma litiker han är har han vikt sig när mot- själva ville: 158 SVENSK TIDSKRIFT Till exempel beaktades inte Växjö högskolas begäran om att fa bli stiftelsehögskola. Erbjudandet begränsades till en mindre högskola,Jönköping, och de tv:\ stora tekniska högskolorna, Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm. När dessa sedan tackar ja inskränks det hela ytterligare så att bara en av de tekniska högskolornakan komma ifråga. Det tyder sannerligen inte på nigon gång och krav på resultat så gäller detta "i allt väsentligt". Och finns det inte en artskillnad när man istället för att hylla självständigheten lite njuggt slår fast: "Att staten ställer sig positiv till ökat oberoende för universiteten är emellertid inte detsamma som en utfästelse att finansiera vad helst universiteten väljer att ägna sig åt." himlastormande systernskiftesvilja. Obefogadefarhågor? Kanske är det rätt att inte gå för fort Är detta obefogade farh:\gor? Är det att fram. Kanske skall man låta resultaten övertolka formuleringar som mycket tala för sig och gå vidare om man far väl kan rymma fria universitet? Är det mandat för det nästa valperiod. En sund konservatism talar för ett sådant agerande. Lite orolig blir man emellertid av förslaget till nytt handlingsprogram för moderaterna, inte minst med tanke p:\ att Per Unekel suttit i den arbetsgrupp som tagit fram det. I detta tycks man ha gått från kompromissen som metod att uppni ett politiskt m:\1 till att knäsätta de hitintills uppnådda m:\len som slutm:\1. Visserligen kräver den akademiska friheten "att universitet och högskolor utvecklar en friare ställning gentemot staten". Men fortfarande har staten "ett huvudansvar för den högre utbildningen". När stiftelsebildningförs p:\ tal mjukas det upp med ett "bör emellertid kunna". Och när det talas om självständig utformning av antagning, studiekanske bara en sund omtanke om de pengar skattebetalarna kan tänkas behöva stå för? Det kanske är helt fel att tolka in någon förändrad attityd i handlingsprogrammet? Det kanske är helt fel att tolka in någon förändrad attityd i handlingsprogrammet? Är det så finns detinga problem. Men i så fall borde det heller inte vara fel att formulera om sig så att inte misstanken uppträder? Är det däremot en förändrad betydelse så behöver den inte vara helt fel, det är ju rimligen så att fria universitet som till stor del fortfarande finansieras via skattsedeln kanske behöver några regler att hålla sigtill. I så fall måste man nog ta sig en funderare på hur dessa regler skall se ut: Det är rimligare med procedurregler som fri konkurrens vid SVENSK TIDSKRIFT 159 ·i ~änstetillsättning än forbud for en forskningsinstitution att i sak ägna sig åt "vadhelst de väljer". Ett tips är att gå tillbaka till "Ideer for vår framtid", den något mer yviga debattskrift som föregick dagens programarbete. Där finns ett klarare forsvar for det fria universitetet som utmynnar i meningen: "Doktorshatten var en gång en symbol for att universitetet var karl for sin hatt och inte behövde lyda borgare och myndigheter." Om PerUnekel och andra moderater vill fortsätta att bevista doktorspromotioner borde de kanske begrunda innebörden i detta. 160 SVENSK T!DSKR IFT