TILL SIST CHRISTIAN BRAW: KONSTEN ATT PÅVERKA D et är en stor konst att påverkamänniskor, dvsatt 6 dematt handlasomman själv vill. De återkommande opinionsundersökningarna är en barometer på hur olika opinionsbildare lyckas respektive misslyckas. I huvudsak fciljer påverkansarbetet den klassiska retorikens mönster. Det gäller att forst vinna människors förtroende. Det gör man genom att ställa sig på samrna nivå som dem. Man gör deras frågor till sina, deras oro till sin. Därigenom uppstår en samhörighet mellan opinionsbildaren och publiken. Publiken tror sig uppleva, att opinionsbildlrenstårpådesssida. Dennainledning kallas i den klassiska retoriken exordium. Har man som opinionsbildare vunnit publikens fortroende gäller det nu att ta nästa steg. Denna del av opinionsbildningen kallas antites. Det gäller nu att väcka publikens motvilja mot den ståndpunkt, som man vill bekämpa. För att göra detta skall man hårddra motståndarensinställning, såattden kommer att framstå som absurd eller ondskefull. Här gäller det framforallt att finna en bild eller ett begrepp, som sätter en negativ stämpel på motståndaren och som gör att all diskussion med honom är utesluten. Alla hans argument skall falla tillmarken.Generalen Nils Sköldråkade ut for detta, när hans ideer om ett lätt men högteknologiskt beväpnat folkforsvar kallades for "sega gubbar". Därmed fick man människor att sluta lyssna på Nils Sköld. Vad han än sade, fick han "sega gubbar" slängt i ansiktet. Ett annat exempel på detta är när EG kallas "kvinnofålla".Detta är ett mycket lyckat exempel på, hur man genom ett skickligt begrepp eller en bild kan 6 all diskussion inställd. Ännu ett annat 466 SvENsK TrosKRI FT - exempel är begreppen "flumskola" respektive"elitskola". En skicklig opinionsbildare behöver bara använda dessa begrepp i n<'lgra kombinationerfOr att väcka publikens rädsla för det han vill bekämpa. P<'l det kyrkliga omcldet är "elitkristendom" ett motsvarande exempel. Med det kan man fa mängder av vettiga ideer att bli helt verkningslösa som argument. Det gäller nämligen att väcka människors rädsla och motvilja. D<'l har man dem i sin hand. Först har man vunnit deras förtroende genom sitt exordium, genom vilket man ställde sig p<'l samma niv<'l som de. Sedan väckte man deras rädsla och motvilja mot det man vill bekämpa. Detskeddei antitesen. När man har n<'ltt s<'l l<'lngt, s<'l är det dags att lägga fram den egna sclndpunkten, som i den klassiska retoriken kallas tesen. D<'l har man stora utsikter att lyckas, eftersom man redan i förväg vunnit lyssnarens/läsarens förtroende ochväckt hans rädsla för och motvilja mot den motsatta sclndpunkten. Mona Sahlin sade nyligen i en intervju, att socialdemokraternas goda opinionssiffror egentligen är ett rop p<'l hjälp. Det är exakt dit man m<'lste n<'l, om man vill p<'lverka människor, att de vänder sig till en själv med ett rop p<'l hjälp. Det är ingen tvekan om, attsocialdemokraterna här har haft en betydande frarng<'lng i att p<'lverka Sveriges folk, och detta därför att de vet hur man skall bära sig <'lt. Annorlunda uttryckt: de behärskar den klassiska retorikens principer. SVENSK TIDSKRIFT 467 )