DANNE NORDLING: RELIGIONERNAs ALLMANGILTIGA ETIK N är det gäller att göra framstegi dendeskriptiva moralforskningen är det fruktbart attskilja mellan religiösa regler och moraliska foreställningar. Hur illa det kan gå om man blandar ihop etik och religion visar inte minst Herodotos' berättelse om olikheterna i grekernas och indiernas begravningsseder. Om etik behandlas som något vidskepligt religiöst är det lätt hänt att nihilisterna utan protester far kasta ut barnet med badvattnet. Trots att forskningen i komparativ etik är forvånansvärt knapphändig vågar sig dock Göran Bexell i uppsatsen Religionernas etik, gudslära och etisk relativism på forsöket att järnfora olika religioners grundläggande moralregler. (Uppsatsen är ett av 13 bidragtill boken Etik, religion och samhälle). Analysen är inte särskilt djupgående men det är påfallande hur samstämmigt moralen syftar till att befrämja den socialt-mänskliga samEtik, religion och samhälle. En festskrift till Ragnar Ho/te. Carl-Henrik Grenholm och Göran Lantz (red.), Nya Doxa 1992 levnaden och motverka den for det gemensamma bästa skadliga självhävdelsen på andras bekostnad. Inom islam, judendomen, kristendomen, hinduismen och buddhismen finns en gemensam kärna av negativa moralbud somBexell konkret sammanfattar sålunda: Döda inte! Stjäl inte! Ljug inte! Bryt inte äktenskap! Utöva inte otukt! Dessutom finns ett antal positiva moralbud av allmän natur och for befordrande av den personliga karaktären. Intressant är dock de sociala krav som ställs genom moralbuden, vilka i Bexells sammanfattninglyder: Taghand om foräldralösa, änkor, fattiga, vörda foräldrarna! I samhällen utan socialforsäkringar är det naturligt att moralen ställer sociala krav utöver de grundläggande kraven attmedborgarnainte skallskadavarandra. Något krav på en självuppoffrande altruism eller en långtgående inkomstutjämning kan inte härledas från de sociala kraven. Enligt min mening avviker dock den kristna etiken från detta mönster genom den kategoriska 464 SvENsK TrosKRIFT betoningen att alla inkomster skall användas for att hjälpa de fattiga (t ex berättelsen om Änkans sista skärv). I uppsatsen Kristen etik - finns det? behandlar Eberhard Hermann dock inte alls denna problematik. Vi far gå till Gunilla Hvarfners bidrag Gyllene regelns meningforattta enindirekt bekräftelse på den kristna etikens altruistiska särart. Många tror att den gyllene regeln är specifikt kristen men den forekommer som bekant i negativ eller positiv form i ett flertal religioner. En brist i Hvarfuers översikt är att hon trorattdenforst omnämnts avKonfucius när det i själva verket går att belägga den i ett indiskt diktverk tvåtusen år fore vår tideräknings början. Ytterligare en brist är att Hvarfuers inte tar upp de självmotsägelser som en konsekvent tilllämpning av regeln leder till. Detta kan illustreras med köproblemet. Den som står forst i en kö skall erbjuda sin plats till den som står sist eftersom man själv gärna vill komma forst om man skulle stå sist. Om alla resonerade så skulle kön naturligtvis stanna. Altruismen forutsätter därfor en mottagare av uppoffringarna som inte är altruist. Således är altruism inte en universialiserbar moralprincip. Bergspredikans krav på altruism enligt Lukas 6:31 ffärohållbarochHvarfners tolkning av den gyllene regeln orimlig. En mera rimlig tolkning är i stället att man inte skall skada andra därfor att man inte vill bli skadad själv, att man skall hålla avtal eftersom man själv vill att andra skall uppfylla sin del av avtalet, att ~änster skall belönas eftersom man själv vill bli belönad när man gör tjänster. Minhypotes ärattdetärdenna princip om ömsesidighet, vedergällning, gottgörelse och återgäld som är den fundamentala forutsättningen for att en avancerad ekonomisk civilisation skall kunna uppstå. Den kristna teologiska etiken med krav pålångtgående altruism haraldrigomsatts iden praktiskamoralen - möjligen med undantag for den politisktbestämda välf<irdsstatens tvångsregler. Dagens välfårdspolitiska sammanbrott kanske är den slutgiltiga bekräftelsen på att altruismens etik inte i längden kan fungera i praktiken. SvENsK TIDsKRIFT 465 ........__ . - -