living : ideerför trångbodda av Lorrie Mack
(Prisma). Till den som byter land: Ana
Martinez' AnaiSverigemedmångaroande
iakttagelser (Brombergs).
Till den konspirativt sinnade Operation Narva av Harry Winter (Timbro).
ERWIN BISCHOFBERGER:
Och till den som ogillar dagens ondska
kanske 1920-talsmiljön i Oskuldens tid
av Edith Wharton (Trevi), aktuell på nytt
genom en fin film, utgör till sist en
lämplig medicin.
KAPITALISMEN OCH KATOLSK
ETIK
I
böljan avvårtsekel forfåktade den
berömde tyske sociologen Max
W eber (1864-1920) tesen, attden
moderna kapitalismen var ett
resultat av protestantismens etiska
värderingar. Principer och dygder som
ansågsvara "typisktprotestantiska" såsom
flit, sparsamhet och en asketisk hållning
utgjorde grunden for kapitalismens
framväxt och utveckling. I sin nya bok
ifrågasätter Michael Novak denna tes.
Han är professor och en av USA:s mest
kända forfattare som har publicerat en
lång rad böcker som berör frågor kring
ekonomi, etik och religion.
Michael Novak. The Catholic Ethic and the Spirit '!f
Capita/ism. The Free Press. Maxwell Macmillan
International. New York, Oxford 1993.
Novak böljar sin framställning med
att påpeka, attjapanerna som foreträder
och rentav forkroppsligar en effektiv
variant av kapitalismen inte är protestanter och inte heller behöver bli det
for att uppnå sitt syfte. De senaste åren
har Novak under några längre forskningsresor lärt känna de två stora
ekonomiska tröskelregioner som har en
starkt katolsk prägel, nämligen Latinamerika och Östeuropa. Samtidigt som
demokratin håller på att vinna terräng
där breder också marknadsekonomin ut
sig. Det är mot den bakgrunden som
den här boken har kommit till.
Utifrån sina enorma kunskaper och
långa erfarenhetertecknarforfattaren en
vision av hur den katolska etiken formår
befästa och vidga kapitalismen samt
450 SVENSK TIDSKRIFT
 korrigera det konkret utformade kapitalistiska systemet. Det gör han genom
att presentera den katolska kyrkans
sociallära. Denna lära handlar om
människans ställning i samhället, särskilt
i arbetslivet, och om samhällets förhållande till den enskilde i hans sociala
miljö. Den ären slags samhällsvetenskap:
Kyrkan baserar sin samhällssyn på en
systematisk analys av de element som
byggerupp samhällskroppenför attdärav
dra konsekvenserna av sin samhällskritik
och lägga fram förslag till samhällsreformer. Det kan vara intressant att
observera, att protestantismen inte presterat något som liknar den katolska
kyrkans sociallära.
Boken har tre stora delar. Den första
behandlardenkatolska kyrkans sociallära
som den kommer till uttryck i ett dussin
större dokument som kallas socialencyklikor författade av de senaste hundra
årens påvar (en encyklika är en påvlig
rundskrivelse) . Bokens andra del
framställer den nuvarande påvens sociallära som har haft så stor betydelse för
Östeuropas frigörelse från kommunismen. Den tredje delen tar upp frågor
om framtiden.
Novak påpekar att Webers tes om
kapitalismens protestantiska bas visserligenärfel menatt tesen omkapitalismens
moraliska och kulturella premisser är
korrekt och inbjuder till en djupare
reflektion. När W eber försökte att närmare bestämma den etik som möjliggjorde ochbarupp kapitalismen misstog
han sig också. Det är nämligen inte i
första hand sparsamheten, fliten, disciplinen och den asketiska hållningen som
har skapat kapitalismen. I stället har
kreativitet, vilja och förmågan till innovation, uppfinningsrikedom och
upptäckarglädje, personligt ansvar och
samarbete varit de avgörande drivkrafterna.
Författaren upphåller sig utförligt vid
den katolska sociallärans socialetiska
principer. Det är först och främst människosynen som löper som en röd tråd
genomkyrkans dokument.Enmänniskas
identitet har inte sina rötter i hennes
ägodelar utan i hennes andliga övertygelse och hennes moraliska integritet.
Hon skall inte definiera sig själv i
egenskap av det hon har utan i egenskap
avdethonär. Honharsittmänniskovärde
på grundval av sin blotta, och ofta
utblottade existens. Hon är mer än
summan av sina funktioner. Man kan
också säga att människovärdet tillhör
människan som person och inte är
beroende av hennes funktioner. Visserligen ärbra funktionervärdefulla men
människans värde ochvärdighetharinte
sin förankring i funktionerna. Det är
inte minst den nuvarande påven som har
betonat vikten av denna personprincip.
Det etiska riktmärke som enligt
Novak är av största betydelse för den
SvENsK TIOsKRIFT 451
 officiella katolska kyrkans syn på
marknadsekonomin är subsidiaritetsprincipen. Den innebär att enskilda
personer och grupper, exempelvis en
familj eller ett företag, skall forfoga över
ett så stort frihetsutrymme och så
vidsträckta möjligheter till utveckling
som möjligt. Högre instanser som
kommun, landsting och stat skall endast
i mån av behov rycka in, men inte for att
kväva de lägre instansernas fOrmåga att
själva ta initiativ och fatta beslut. För ett
parår sedan togs denna princip upp även
i svenskt språkbruk, framfor allt genom
Hans Zetterbergs många debattinlägg.
Subsidiaritetsprincipen måste emellertid balanseras for att också bereda
plats fOr rättvisan. Detta sker med hjälp
av solidaritetsprincipen. Enligt denna
princip flr enskilda personer och olika
grupperendastmedhänsyntillsamhällets
bästalåta sigstyras av sina egna intressen.
Det som står i centrum for kyrkans
sociallära äralltsåsamhälletsbästa (bonum
commune).
Det är uppenbart att Novak föredrar
subsidiariteten. Denna action guideline
tillåter och befrämjar ett innovativt och
kreativt beteende. Men han glömmer
inte att människan är en social varelse
och att hennes ansvar for samhället
överträffarhennesindividuellakrav.Hon
harvisserligen sinamänskliga rättigheter
men också ett ansvar for att även andra
människor kommer i åtnjutande av just
dessa rättigheter. Det är inte minst
människans sociala dimension som
dämpar den form av kapitalism som av
många uppfattas som individualistisk,
hård och orättvis.
Novak har skrivit en lärd och
spännande bok. Han fortjänar sitt goda
rykte. Hans ställningstaganden är
välgrundade och därfor övertygande,
hans stil medryckande. Han känner väl
till den amerikanska och europeiska
diskussionen om det civila samhällets
villkor och sårbarhet som bland annat
yttrar sig i att den befintliga värdegemenskapen hotas.
Manskulle önska attforfattaren något
mer ingående hade uppmärksammat ett
i sammanhanget grundläggande metodologiskt problem. Visserligen är den
nämnda socialläran en genuin produkt
av den katolska kyrkan. De bärande
principernaharartikuleratsinomkyrkan.
Men de är inte på något exklusivt sätt
uppenbarade av Gud, utan principiellt
tillgängliga for varje människas förnuft.
Novak håller givetvis med om detta.
Han borde därfor tydligare ha markerat
skillnaden mellan kyrkans historiska roll
somformedlare av principerna och deras
universella giltighet. Med den tanken i
minnet blir läsningen av denna bok ett
intellektuellt äventyr.
452. SvEN sK TJOsKRIFT