MORALEN I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ANDERSLUNDBERG Det som kallas moral är ett gytter av ideer, uppkomna under olika tider och under skilda förutsättningar. Detfinns ingen anledning att tro att de hänger samman. M ånga människor tar sin egen kulturs moraliskaforeställningar for givna och ifrågasätter dem inte. Åtskilliga av ens uppfattningar har man utan att riktigt veta varifrån de härrör. Visste man det, skulle det vara lättare att ta dem under omprövning. Därforkan det vara nyttigt att reflektera över hur moraliska uppfattningar vuxit fram i vår kultur. Moraluppfattningarna har av allt att döma vuxit fram ur foräldrars strävan att påverka sina barns beteenden. Grundläggandeordsom "bör", "plikt", "orätt" osv, samt imperativerna, kom till som medelfor dennastyrning. De planterades in i barnen i kombination med straffoch åthutningar. Till dettakomframväxandet ANDERS LUNDBERG är docetll i matematik oclr högskolelektor vid Militärhögskolatl. Mats Furberg av mer eller mindre religiöst betingade livs- och världsåskådningar, som kunde ge ytterligare sanktion åt uppfostringsideerna. Föräldrars värderingar och normer präglas in i barn och blir en del av deras personlighet. När individen frigör sig från foräldraauktoriteten, träder i många samhällen andra personer - profeter, filosofer m fl- in iforäldrarnas ställe som obestridda auktoriteter. Ett sådant samhälle kan sägas vara auktoritärt, och forma auktoritära människor. Auktoriteter Vi kan inte leva ett socialt liv utan auktoriteter- människor som vi tror på och litar på. Men auktoriteterna kan utses på olika sätt. En fri och självständig människa väljer själv sina auktoriteter, i bästa fall på rationella grunder. Det auktoritära mönstret, å andra sidan, 422 SvENsK TrosKRIFT karakteriseras av att auktoriteten är påtvingad- med våld, hot om straff och andra liknande påverkansmetoder. I ett extremt auktoritärt samhälle Gr auktoriteterna inte ifrågasättas.Alla tendenser till ifrågasättande kvävs i sin linda. Att i ett sådant samhälle hävda egna, personliga ståndpunkter kräver stor inre styrka. Moraliskindoktrineringkananvändas av makthavarnasom enstyrmetod. Danne Nord/ing (1990) har kallat denna metod den moraliska metoden. Detta är tänkvärt. Är moralen i allt väsentligt en metod som används av makthavarna därför att den är effektiv, så måste alla föreställningar om moraliska plikter tas under omprövning. Moralens utveckling Vårtvästerländska samhälle har ettidearv med ursprung i främst två antika kulturtraditioner: den grekiska och den judisk-kristna. Den grekiska traditionen utvecklades under århundradena före Kristi födelse. Två etiska skolor i denna tradition var särskilt inflytelserika. Upphovsmannen till den ena var Epikuros (ca 341-271 f Kr). Den andra skolan, den stoiska, grundades vid ungefår samma tid av Zenon. Den judiska traditionen har ännu äldre anor. Israeliterna levde ständigt underhotfrån andrafolk. Delivsmönster somkrävdes förderas överlevnadbyggde på deras religiösa tro. De tio budorden överlämnades, enligt deras tro, till Mose av ]ahve (Gud). Genom att inte dyrka några andra gudar, och genomatt strängt följa lagen i övrigt, trodde sig de vinna Jahves hjälp i kampen mot de yttre hoten. Den mosaiska tron var från början en angelägenhet bara för israeliterna själva. Först i och med de tankar som tillskrivs Jesus och hans närmaste efterföljare vidgades perspektivet. En ny moralsyn tog form i samband med en förnyelse av det religiösa budskapet. Det bud Jesus framhöll som det viktigaste var rent religiöst) Det bud han nämnde därnäst kan ses som en moralisk norm: "Du skall älska din nästa som dig själv" (Matt 22:39). Med det synsättet infördes något helt nytt i det moraliska tänkandet: att moralen handlar om att ta hänsyn, inte bara tillsigsjälvoch till den egnagruppen -utan också till andra, vilka det vara må. Denna inställning har så genomsyrat västerlandet, attmoralför ossblivit nästan liktydigt med att ta hänsyn till andra. I Militärhögskolans skrift (1992) används termen "moraliskt förhållningssätt" för att beteckna en persons beredvillighet att ta hänsyn till motsatta intressen i en konfliktsituation. Not 1. "Du skallälska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt forstånd" (Matt 22:37). SvENsK Toosu.IFT 423 Försakelse och självutplåning Ser man till ordalydelsen i Matt 22:39, handlar det inte alls om att ciffra sig får andra utan att ta vederbörlig hänsyn till andra, såväl som till sig själv. I den kristna traditionen har emellertid alla tänkbaratolkningarförekommit: alltifrån allmän välvilja mot andra till att offra sig själv - inte bara till gagn får andra. Försakelse och självutplåning har i extremfallet kommit att ses som något i sig önskvärt. Evangeliernas texter tyder dock inte på att Jesus själv hade den uppfattningen. Införlivat arv Grekernas tankar upphörde att påverka Europa då kristendomen blev den dominerande religionen. Det grekiska arvetfårdes dock vidare genom araberna och kom under medeltiden attinförlivas i det kristna tänkandet. Med renässansen och humanismen i slutet av 1400-talet utvecklades gentemot den kyrkliga auktoriteten en självständighet som tog sig skiftande uttryck: studium av de bibliska skrifterna på originalspråket, konstens återgripande på fårkristna antika motiv och de framväxande naturvetenskapernas strä- van att fårstå tillvaron empiriskt. De som fårsvarade den gamla kultursynen och den kyrkliga auktoriteten sökte inledningsvis hävda sin ställning medvåld. GiordanoBruno (1548-1600) är ett exempel på dem som med livet fick plikta får sin övertygelse. Motsättningen mellan kyrklig auktoritet och vetenskapligfrihet fortsatte under 170Doch 1800-talen, och kulminerade 1 striden om Darwins utvecklingslära. Utilitarismen Vetenskapen banade väg får en kritisk syn även på de moraliska värderingarnas område. Det moraliska språket togs inte längre får givet. Man ville ha svar på vad orden egentligen stod får. Vad betyder det egentligen att en handling är rätt?Sådana frågor, dvs om morallärans grundbegrepp, hör till den sk metaetiken. Den är en fårutsättning får att gå vidare med frågor om hur man ska avgöra vilka handlingar som är rätta eller orätta. De tankesystemsombehandlarsådanafrågor kallas normativ etik. Bland de senaste århundradenas moralfilosofiska skolor - i hög grad influerade av det grekiska arvet-nämner vi två huvudriktningar: utilitarismen (lat utilitas=nytta) och pliktetiken. Utilitarismen är en konsekvensetisk skola. Avgörande får om en handling är rätt eller orätt ärdess konsekvenser, eller effektersomnågrafåredraratt säga.Därfår måste man undersöka alla konsekvenserna av möjliga handlingssätt, samt värdera dessa konsekvenser. För det behövs en teori om värden. Vad gör att vissa saker är mer värda, andra mindre? 424 SVENSK TIDSKRIFT Vår värld vimlar av företeelser som på något sätt värderas. Men två företeelser ärinte alltidjämförbara.Vissaföreteelser är medel- intrument for att uppnå vissa mål. Deras värde som medel kallar vi instrumentella värden. Ett mål kan vara det vi slutligen eftersträvar, men kan också vara ett steg på vägen till ett avlägsnare mål. För att finna nyckeln till värderingarna måste vi gå till de yttersta målen, till sådant somäreftersträvansvärt for dess egen skull, inte som medel till något annat. Sådanavärden brukarkallas egenvärden eller intrinsikala värden (eng intrinsic) -jfr Moore (1962). Frågan är alltså: Vilka är de intrinsikala värdena? Lust och olust Enligt Moores variant av utilitarismen kan alla värden återforas på ett enda intrinsikalt värde: lust ("välbehag" hade varit en ännu bättre översättning av engelskans "pleasure"). En handling är, enligt Moores syn, rätt, om den till sina totala konsekvenser medfor mer lust över olust än någon annan handling, som skulle kunna väljas i stället. Märk väl totala! Samtliga konsekvenser, for alla som kan känna lust eller olust, från handlingsögonblicket till tidens ände, måste räknas med i kalkylen. Det Moore presenterar är en teori om vad som är rätt- inte någon metod att i en praktisk situation finna den rätta handlingen. Att utifrån Moores teori ta ställning till om en handling är rätt eller inte, är omöjligt- man kan ju aldrig ta reda på dess samtligakonsekvenser. Ändå kan man tänka sig att Moore och hans meningsfränder har ansett att denna syn är vad man bör utgå från när man ska välja mellan handlingar. En invändning kan vara att detta är trivialt. Vem annan än asketen skulle foredra olustframforlust, ochvemannan än den verkligt illasinnade kan foredra att andra lider, framforatt de hardet bra? Sannolikt är utilitarismen ett svar på de riktningar inom kristendomen som forordar askes, kyskhet, fattigdom etc i stället for ett behagligt liv. Helvetets kval En allvarligare invändning är att utilitarismen bortser från fördelningen av livets goda. Den tycks betrakta det som likgiltigt omlusten ärjämnt eller ojämnt fördelad. Är den totala lusten minus den totala olusten så stor som möjligt, så spelar det for övrigt ingen roll om några varelser lider alla helvetets kval. Därfor kan man knappast vara utilitarist om man har någon känsla for rättvisa. Om maximeringen avlustkommeri konflikt med en rättvis fördelning, uppstår en sådan intressekonflikt som i MHS skrift (1992) presenteras som kärnan i ett moraliskt problem. SVENSK T IOS KRI FT 425 1 ' Pliktetik Om man tar avstind från den rena utilitarismen- i vilken riktning ska man di söka grunden for vad som är rätt? Enligt en rent pliktetisk syn bestäms det rätta eller orätta i en handlinginte alls av dess konsekvenser. Det är i stället vissa drag hos handlingen själv som är avgörande, t ex om den stir i överensstämmelse medvissa regler.En svirighet med denna syn är att alla regler Br ett drag av godtycke, om de inte i sin tur kan hängas upp pi mer allmängiltiga regler. Och var skulle dessa komma ifcln? Ivirkulturfinns ideerom itminstone tvi sidana regler. Den ena, den gyllene regeln, formuleradeJesus si här (1981 irs bibelöversättning): "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem." Andemeningen är uppenbar även om nigra anser att formuleringen är mindre lyckad. Förnuftsregel Den andra är snarlik men mer generell till formen. Den kallas efter Immanuel Kant (1724-1804) för det kategoriska imperativet. Ungefår si här formulerade iberopade haninte.Hanvilleintehärleda moralenfrån mgot utanförmoralensjälv. Den som vill finna en grund for moralen, och som inte vill underordna sig Jesus eller Kant eller andra auktoriteter, miste söka i nigon annan riktning. Det hindrar inte att dessa tvi regler i vissa situationer kan vara goda problemlösningsinstrument. Värdenihilismen Minga moralfilosofer tycks ha utg;ltt ifcln att det först och främst gäller att utreda vad "rätt" betyder och därefter finna ett generellt svar pi fclgan vilka handlingar som är rätta. Si sminingom fann man emellertid att ett sidant angreppssätt var dömt att misslyckas. Man kan inte klarlägga vad rätt betyder genom enfilosofisk utredning.Däremot kan man undersöka vilken betydelse människor lägger i morallärans ord och uttryck. Enligt den s k värdenihilismen (nihilism= avvisande hllining) liggerdet inte alls nigon mening i dessa ord. De är bara uttryck för känslor av gillande och ogillande. Att säga: "Detta är orätt!", är ingenting annat än att säga "Usch!" eller "Fy!". Kant detta imperativ: Handla så som om Människans natur maximen för din handling genom din vilja Värdenihilismen är skola med bäring skulle bli allmän lag. Enligt Kants även pi rättifilosofi. Den vänder sig mot uppfattning leder förnuftet apriori till den natu"ättsliga synen. Naturrätten har denna regel. Nigon annan grund sitt ursprung i det antika Grekland. Iden 426 SVEN SK Tt DSKRI FT var att kunskapen om det rätta ligger nedlagd i människans natur. Den tanken togs senare upp av Tomas av Aquino (1225-1275). P:11600-- och 1700--talen fick iden nya fårespclkare, tydligen inspirerade av den framväxande naturvetenskapen. Likaväl som att man kan avslöja naturens hemligheter genom vetenskapliga observationer, s:l skulle man p:l vetenskaplig väg kunna avgöra vad som är rätt. Kritikerna ins:lg emellertid att man inte kan "upptäcka" n:lgra rättsregleri naturen. Rättsreglernas grund m:lste sökas i en helt annan riktning. I Sverige har avsclndstagandet fcln naturrätten lett till vad vi kallar rättspositivism, som allts:l är nära fårknippad med värdenihilismen, och som genomsyrar den svenska juridiska doktrinen. Det har bl a lett till att dornstolarna ogärna redovisar moraliska överväganden. Positivistiskt synsätt Värdenihilismen tycks ha legat i tiden får cirka ett sekel sedan. Något tidigare uppkomdenpositivistiska vetenskapssynen, som i korthet innebar att naturvetenskapen borde vara en fårebild får samhälls- och humanvetenskaperna. Inom vetenskap och konst ägde stora fårändringar rum i slutet p:l 1800-- och början p:l 1900-talet. Naturvetarna gjorde upptäckter som raserade den världsbild som vuxit fram efter renässansen. Humanister och samhällsvetare tog avst:lnd från romantikens uppfattningar, och sökte sig till ett mer positivistiskt synsätt. Ett viktigt drag i positivismen var värderingsfriheten. Man kan allts:l skönja ett samband mellan vetenskapernas utveckling och värdenihilismen. Värdenihilismen rubbade etikens grundvalar, men ingenting som kunde ersätta det fårlorade var i sikte. Därmed var hela v:lr del av världen, ja hela den del som på något sätt influerades av västerländsk kultur, sårbar får allsköns ideologiska strömningar. Detta kan i vaJje fall vara en del av forklaringen till att auktoritära politiska system växte fram: fascism och kornmunism i olika tappningar. Härbehöveringentingsägas om all fårstörelse och allt lidande detta fårde med sig. Nya insikter Den generation som fåddes under och strax efter kriget, de s kfyrtiotalisterna, kom till en värld med möjligheter och visioner som ingen tidigare generation sHdat. Vittringen av en ny frihet leder till nya krav. Ungdomsrevolten vid sextiotalets slut kan uppfattas som ett yttre tecken på en process av frigörelse fcln det auktoritära tänkesättet. En s:ldan process kräverdock tid. studentrevolten och FNL-rörelsenvarlångtifrånbefriade fcln auktoritära drag. I dagens läge har SVEN SK TI DSKRI FT 427 de nyliberala ideerna, kanske nigot mindre auktoritära, fltt en starkare ställning. Vadkommeratt händahärnäst? En kunskap, som väl kommit in i en kultur, kan inte utplinas si länge den kulturen bestir. Insikten att den enskilda individen kan välja sin egen väg, och göra sig fri från det gamla auktoritetstvånget, harkommit till vårvästerländska kultur for att stanna. En återgång till moraliska normer, som grundar sig pi underkastelse underauktoriteterärdärfor inte möjlig-ivarje fall inte i samma grad somförr. Behovetav en fungerande etik är inte for den skull mindre än förr. Att etik har blivit en viktig fråga i vår tid - inte minst for en rad olika yrkesgrupper - kan därfor knappast reduceras till en "modeforeteelse", som ibland antyds. Det finns ett reellt känt behov, som kommer att bestå till dess vir kultur funnit ett nytt och stabilare fundament for etiken än det gamla auktoritära. I förlängningen kan det uppstå konsensus om de viktigaste delarna i detta fundament. Men i ett ickeauktoritärt kulturklimat ligger det i sakens natur att många av detaljerna kommer att variera från individ till individ. Varje människa i en sådan kultur måste själv ta ansvarfOr sin etik. Däri ligger nigot nytt och uppfordrande for de nu levande generationerna och for de kommande. Moralfilosofin är ännu ganska opiverkad av den psykologiska kunskap som växt fram under 1900--talet. Dessforinnan existerade ringa kunskap om människans omedvetna. Kant förundrade sig över stjärnhimlen ovanfor honom och sedelageninomhonom. sedelagentycktes vara nedlagd i människans natur. I dag skulle psykologerna i stället säga att individen har internaliserat det yttre inflytande han mottog under barndomen. Hans samvete och många av hans föreställningar har sin ursprung i auktoriteter-menvilka dessa är och hur de har piverkat honom är han okunnig om. Av Gud nedlagd Det här forklarar varfor Kant inte ville söka grunden for moralen utanfor moralen själv. Moralen var, trodde han, en dimension av tillvaron, som av Gud eller av naturenvar nedlagdimänniskan. Tror man så, kan man hävda en pliktmoralisk syn - att moraliska överväganden är något for sig, något som inte primärt har med en handlings konsekvenseratt göra.Moralenblirmed denna syn något som läggs på som en extra restriktion, sedan man övervägt möjliga handlingarmed hänsyn till deras konsekvenser. Dagens psykologiska kunskap rycker undan grunden for enpliktmoralisk syn. Om mitt samvete, liksom en mängd föreställningar om rätt och orätt, inte är mer än en följd av andra människors 428 SVEN SK TIOSKRI FT önskan att styra mig, så måste allt detta fl ifrågasättas. Var och en måste i sista hand själv bestämmainnehållet isin etik ochavgöra vilka etiska normer han ska följa. Det ansvaret måste den moderna människan axla, ochmed denförutsättningen måste den fortsatta etiska debatten föras. Ett tack till docent Gunnar Arteus och biskop Bengt W adensjö for värdefulla kommentarer till tidigare versioner av denna artikel. Riferenser MHS 1992: Moraliska problem knutna till nödvätJdighetetJ att döda i krig. Diskussionsunderlag till seminariet "Värden att forsvara-pris att betala", som hölls vid MHS i maj 1992. Seminariet dokumenteras i skriften Etik och Försvar som är under utgivning på Försvarsmedia. Moore, G E 1962: Etik. Orion/Bonniers. Nordling, Danne: Den moraliska metodeiiS mål och medel. Svensk Tidskrift 1990, 496-503. SVENSK TIDSKRIFT 429 ..1