ANDERS JOHNSON:
"Förakta ej tidningarna!"
''Föraleta ej tidningarna! En papperslapp, uppkastad i luften,
visar dig vart vinden blåser.
Det kan ingen foliant göra."
Ingemar Oscarsson och PerRyden (red):
Pressens profiler. Studentlitteratur, Lund
1991
Orden är den liberale 1800-talspublicisten Henrik Bernhard Palmaers. Det mesta som skrivs i dagspressen passar väl bäst
på en flyktig papperslapp. Men stundtals
har materialet ett mer bestående värde.
Det visas tydligt i en nyutkommen antologi, Pressens profiler.
Antalogin innehåller några av de vassaste svenska presspennorna under de senaste 250 åren. 21 skribenter är representerade med ledare, recensioner, krönikor
och reportage.
Antologin domineras - med rätta - av
liberala skribenter. Den liberala pressen
har inte bara varit kvantitativt dominerande. Den har även betytt mycket för förnyelsen av journalistiken och den har ofta
varit plattform för lysande skribenter. Ett
par socialdemokrater finns representerade. Men ingen högerman! Nog hade
Oscarsson och Ryden kunnat damma av
något gammalt högerblad som komplement i antologin.
Men det som finns med är verkligen
läckert. Här gisslar Anna Maria Lenngren
överklassdamernas nedlåtande attityder
till "enklare" kvinnor. Här återfinns Lars
Johan Hiertas försvar för tryckfriheten.
Här går Carl Jonas Love Almqvist till
storms mot kvinnoförtrycket. Här argumenterar Rudolf Wall för representationsreformen.
Mest intressant bland 1800-talstexterna är nog Fredrika Bremers reportage
från London 1851. Trots att hon möter
mycket nöd och elände är undertonen
optimistisk till följd av filantropi och frihandel:
"Handelsfriheten hade burit frukt, och
under dess flagga hade slöjder och
näringar uppblomstrat till nytt liv, sädespriserna fallit, brödet blivit till gott pris.
- - - denna period var en av allmän resning till ett nytt, friskt liv. - - -Det bleka
nödens ansikte, som förr hade synts mig
så förfärande, det såg jag ej mer så som
förr."
Pärlan bland texterna från vårt århundrade är Torgny Segerstedts klassiska ledare vid Hitlers makttillträde 1933. Den avslutas så här:
"Att tvinga all världens politik och
press att sysselsätta sig med den figuren,
det är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning."