UllERATUR
PERDAHL
CARL JOHAN LJUNGBERG:
Nytt om litteratur
O
m julen har något som svarar mot
sommarens stunder i hängmattan
så finns det många sätt att fylla
dessa ögonblick, att döma av höstens
bokkataloger.
På den lättare sidan kan man välja Kar
de Mummas Innan jag glömmer, en bok
med funderingar kring drygt sextio år
som kåsör och revypappa (W & W, 101 s).
Stå upp! heter en bok, trots titeln mer
roande än befallande, där en rad av våra
knoppande s k stand up-komiker från
senare år visar att deras konst även kan
låta sig överföras i skriven text (red E
Crispin & K Danielsson, Carlsen Bokförlag, 138 s). En man som heter John
Cleese behöver nog ingen presentation.
Via Jonathan Margolinkan man likväl fördjupa sin bild av denne tänkande komiker
som lika gärna kreerar Thatcher-erans
brittiska direktörer som drar in i Monte
Pythons galna värld (W & W, 231 s).
Vad skiljer kultiverat skvaller från
människokunskap, brukar man fråga. Det
senare bjuder Ingrid Rydbeck-Zuhr, dotter till bankmannen Oscar Rydbeck, på i
memoarboken Barn av min tid (Bonniers, 368 s), där vi får goda inblickar i
hemmet och vänkretsen i Djursholm från
tidigt 1900-tal. Gurli Lemon-Bernbard
berättar iJag ärvde en sångskatt (Wiken,
237 s) om ett hem präglat av teater vid
förra århundradets slut. Gurli Bernhard
var mellan krigen stjärna bl a på Oscars
och gifte sig med medicinaren Carl Gustaf
Bernhard.
Även Ingrid Thulin, sedan länge skriven i Sacrofano nära Rom, ger ut minnen,kallade Någon jag kände (Norstedts,
300 s). Hon inleder med ett underfundigt
citat av Leopardi, men hävdar att hon
aldrig klippt av sina svenska rötter. På
minnenas spår är även prästen Ma Oftedal i Solitude, där hon öppet berättar om
sin kallelse att bli präst och sin syn på livets stillhet, ensamhet och dramatik (Norstedts, 197 s).
Marianne Ahrne är väl känd som författare och regissör. Äventyr vingslag heter hennes bok om resor, som egentligen
gjorts för att söka den inre människan.
Fängslande bilder från hela klotet återges
i boken (Norstedts, 260 s).
Resor på närmare håll företar Lotte
Möller i Trädgårdens natur (Bonniers)
där vi får veta mer om hur den inåtvända
trädgården med engelska anor kom till
Sverige. En bok för dem som inte älskar
att maskinklippa 300 2
gräsmatta. Till den
större trädgården, naturen genom kulturhistoriens glasögon, tar oss SvD-tecknaren och författaren Gunnar Bruzewitz i
Vägval i minnesmark (W & W, 233 s).
Två böcker om det sönderfallande
Sovjet är dels den förre sovjetiske stockholmsambassadören Boris Pankins De
hundra sista dagarna (Wiken) dels vårt
förre S:t Petersburgssändebud Dag Sebastian Ahlanders Spelet om Baltikum
med bl a delvis stark kritik mot den tidigare svenska utrikesledningen.
Om ett annat sönderfall, nämligen
Habsburg-rikets, handlar Frederic Mortons läsvärda bok I elfte timmen - Wien
1913/1914 (Bonnier Alba, 382 s), varav
framgår att nyckelpersoner som Hitler,
Trotskij, Stalin, Freud vid tiden befann sig
i denna stad.
Olof Lagercrantz ger i Att läsa Proust
snarare en konstfärdig omskrivning av
den psykologiska romanklassikern På
spaning ... än en analys i vanlig mening.
Läsvärd är den ändå (W & W, 210 s).
Carl-Erik af Geijerstam ger oss kunniga
 -
tankar om allt från Dickens och Nietzsche
till Karin Boye och Vilhelm Ekelund i
essäboken Tankemöten (Bonnier Alba,
224 s). Om julklappsförfattaren framom
andra Olle Hedberg handlar Vilgot Sjö-
mans omtalade bok, Drömtydaren (N &
K, 547 s), även om den är upprepande
och bitvis mycket indiskret. Arets
nobelpristagare Derek Wallcott kanske
förtjänar läsning på engelska av det ännu
ej översatta verket Omeros, en västindisk
odysse till dunk på bensinfat (Farrar,
Straus & Giroux, 325 s).
Om ett likaså antikt tema i älskvärd
omdiktning handlar Orfeus' lyra av kanadensaren Robertson Davies (W & W, 438
s), en fantastisk historia om hur en rik
mecenat stödjer nyskrivandet av musik
till en opera av E T A Hoffman. Marguerite Yourcenars minnen Vilken? EvigheTHEDEPALM:
Den berömda tapeten
D
et kan tyckas att vi hunnit uppleva
tillräckligt många krig i Europa
och att vi inte behöver minnas så-
dana som fördes för mer än 900 år sedan.
Men ett sådant, som pågick bara några
veckor och som avgjordes på en enda dag,
var av sådan världshistorisk betydelse, att
det åtminstone i England bevarats och
lever i minnet. I slutet av september år
1066 gick hertig Vilhelm av Normandieäven kallad Vilhelm Bastarden och senare
också Vilhelm Erövraren - med en flotta
till England och landsteg i närheten av
Hastings. Hur många soldater han förde
513
ten har Forum översatt (264 s). Alf Henriksson har i sitt personliga uppslagsverk
nu hunnit till bokstaven "G". Nästa blir
"H", enligt utgivaren Wiken Förlag.
Att Herbert Tingstens memoarer kommit i nytryck, att Sverker Åström gett ut
Ögonblick, att Gunnar Sträng biograferats av Anders L Johansson och att Gardar Sahlbergs bok Berömda svenskar
från tolv sekler nu är tillgänglig kan man
också påminna om. Den som inte vill ta
del av den tunga materian Bankkrisen i
Per Afrells och Sven-Ivan Sundquists
form (DN Förlag, 72 s) kan med fördel
läsa Potenta pengar, en bok där personanalytikern Jan Peter Hallmark radikalt
nog tar C G Jung till hjälp för att söka förstå pengarnas roll i 1990-talets västekonomi (Akademeja, 128 s).
med sig är okänt, men hästar förekom
ombord på en del av fartygen. Några
veckor .senare mötte han Englands kung
Harald "vid det gamla äppleträdet", säger
en engelsk krönika. Där stod slaget, Harald stupade medan Vilhelm vann en fullständig seger. Så snart som möjligt lät han
kröna sig till Englands konung.
Mogens Rud: Bayeuxtapeten och slaget
vid Hastings 1066. Översättning Lena
Lundgren. Fackgranskning Jan Svanberg.
Tidens förlag 1992