NILSBILDT: Heligakor Det gÃ¥r att sänka de offentliga utgifterna med 50 miljonerper Ã¥r sÃ¥ att den offentliga sektorns andel av BNP blir under 50%, skriver Nils Bildt och visar hur det kan gÃ¥ till. MÃ¥nga heliga och sjuka kor mÃ¥ste slaktas för att uppnÃ¥ en sÃ¥dan förändring, men det är det värt. Nils Bildt är civilekonom. D en socialdemokratiska regeringen präglas av en oförmÃ¥ga att lösa problemen att leva upp till de krav som ställts avseende den offentliga sektorn, vilka i sin tur är baserade pÃ¥ den felaktiga myten att omsorg kan socialiseras och tillfredsställas i offentlig regi. Sverige är ett bra land. Det finns ofantliga möjligheter att förbättra Sverige, främst därför att det finns sÃ¥ genuint bra förutsättningar i Sverige och även tack vare att socialdemokraterna har byggt upp sÃ¥ mÃ¥nga heliga och nu sÃ¥ sjuka kor. Det finns nu möjlighet att förstärka de offentliga finanserna med 500 miljarder kronor, att sänka de offentliga utgifterna med minst 50 miljarder kronor, samt att sänka inflationen till 5 % och öka tillväxten till bortÃ¥t 4 %. Stärk de offentliga finanserna Den mest angelägna uppgiften är att förstärka de offentliga finanserna. Det kan ske med bortÃ¥t 500 miljarder kronor under en femÃ¥rsperiod. Försäljning av aktiebolag, som ABA, FFY, ASSI, Cementa, Luxor, Nordbanken, Procontia, NCB, SAKAB, SSAB, Celsius, Systembolaget, Vin & sprit ger intäkter pÃ¥ 50 miljarder kronor till statskassan. Försäljning av affärsdrivande verk som Televerket, Vattenfall, Domänverket, Linjeflyg, Apoteksbolaget, SJ och SMID ger intäkter pÃ¥ 100 miljarder kronor till statskassan. Försäljning av mark och byggnader i statlig och kommunal regi ger ytterligare intäkter pÃ¥ 100 miljarder kronor. Försäljning av de allmännyttiga bostadsföreningarna, som äger 850 000 lä- 102 genheter ger intäkter pÃ¥ 200 miljarder kronor till kommunerna. Därutöver kan betydande del av landstingens och kommunernas verksamhet säljas ut till fristÃ¥ende entreprenader. Värdet kan uppgÃ¥ till ytterligare 50 miljarder kronor. Räntebesparingama av försäljningarna uppgÃ¥r till 50 miljarder per Ã¥r. Sänk kostnadsnivÃ¥n Sedan kan kostnadsnivÃ¥n sänkas. Det finns möjligheter att sänka de statliga och kommunala kostnaderna med minst 50 miljarder per Ã¥r. Ett införande av tre stycken karensdagar sparar 12 miljarder kronor. En sänkning av sjukersättningsnivÃ¥n frÃ¥n 90 till 80 % av lönen sparar 4 miljarder kronor. En sjukrehabilitering i företagens regi sparar ytterligare 2 miljarder kronor. En revidering av tandvÃ¥rdsförsäkringen sparar ytterligare 2 miljarder kronor. Om företagen tar över ansvaret för sjukersättningen under den första sjukmÃ¥naden blir det enklare att sätta upp sparmÃ¥l inom företagen och fÃ¥ fördelar av att förenkla hanteringen och att eliminera fusket samt att hitta nya arbeten för dem som är sjuka. De indirekta vinstema kan vara lika stora som de direkta. Arbetslöshetskassorna kan koncentrera sig pÃ¥ sjukrehabilitering, vilket minskar de nuvarande ettÃ¥riga köerna. Det sparar ytterligare 2 miljarder kronor, tack vare att 6 000, som nu sysslar med sjukersättning kan koncentrera sig pÃ¥ rehabilitering. Dessutom sparar staten ytterligar l miljard kronor i datainvesteringar för FAS 90-projektet som dÃ¥ blir onödigt. De totala direkta besparingarna blir över 20 miljarder kronor per Ã¥r. En minskning med 10 % av socialbidragen genom ökade rehabiliteringsmöjligheter via sjukkassorna ger en besparing pÃ¥ 2 miljarder kronor per Ã¥r. En minskning med tio procent av de förtidspensionerade ger en besparing pÃ¥ 7 miljarder kronor, genom ökade rehabiliteringsmöjligheter via sjukkassorna. En minskning med 10 % av de kommunal- och landstingsanställda kan ske genom att de anställda tar över verksamheter pÃ¥ entreprenad. Det ger en bespaDe offentligafinanserna kanförstärkas medbortÃ¥t500miljarderkronor under en femÃ¥rsperiod. ring pÃ¥ 20 miljarder kronor. Det kommer även att medföra kostnadsbesparingar pÃ¥ uppemot 25 % och ändÃ¥ möjliggöra tillräcklig lönsamhet för entreprenaderna. Besparingarna kan uppgÃ¥ till 5 miljarder kronor. En översyn av antalet statligt anställda i kombination med en neddragning och nedläggning av delar av vissa statliga verk kan ge en minskning med 40 000 anställda och en kostnadsminskning med lO miljarder kronor. De sammanlagda utgiftsbesparingarna kan uppgÃ¥ till över 50 miljarder kronor per Ã¥r. Ränteeffekten uppgÃ¥r till över 5 miljarder kronor per Ã¥r. Sjunkande inflation De sänkta kostnaderna leder till en minskning av inflationen och räntorna Konjukturavmattningen ökar arbetsmarknadsutbudet med bortÃ¥t 200 000 personer. Det kommer inledningsvis att kräva ökade arbetsmarknadsÃ¥tgärder pÃ¥ 5 miljarder kronor. Det leder samtidigt till att flaskhalsarna pÃ¥ arbetsmarknaden minskar, att arbetskraft överförs till högproduktiva omrÃ¥den och att inflationstakten sänks med minst 4 %. En allomfattande gemensam samling kan Ã¥stadkommas för att fÃ¥ ner inflationen till en nivÃ¥ som den tyska, om vi alla vill det, genom att vi under tvÃ¥ Ã¥r inför ett utdelningsstopp, löneökningsstopp och indexstopp av pensioner. Denlägreinflationenläggergrunden för ett värdesäkertsparande. En sÃ¥dan samling kan förankras bland arbetare och tjänstemän genom en nationell överenskommelse, sÃ¥ att alla fÃ¥r del av produktivitetsvinstema, genom företagsfonder, liknande SHB's Oktogonenfonder, sÃ¥ att uppoffringar premieras, produktivitetsvinstemafördelas och vinster omvandlas till enskilt sparande och ägande. Besparingarna uppgÃ¥r till 50 miljarder kronor. Inflationstakten kommer att minska till 4 %. Räntan kommer att hamna betydligt under 10%. Värdet av den minskade inflationen uppgÃ¥r till 10 miljarder kronor, genom den sänkning av räntan som följer. DÃ¥ läggs grunden för värdebeständigt sparande och för ett investeringsvettigt klimat, för att säkra en tillväxt. 103 Ökat sparande Den lägre inflationen lägger grunden för ett värdesäkert sparande. Det privata sparandet kan omedelbart ökas med över 200 miljarder kronor. Genom en försäljning av de allmännyttiga bostadsföreningarna till lägenhetsinnehavarna ökas sparandet med 200 miljarder. Genom överlämning till alla skatteinbetalama av deras inbetalningar till löntagarfonder och placering av pengama i olika sinsemellan konkurrerande avkastningsfonder, ökas det privata sparandet med 20 miljarder, eller 10 000 kronor per hushÃ¥ll. Systemet kan utsträckas till att omfatta allt pensionssparande, sÃ¥ att inbetalarna och tillika ägarna kan välja vilken pensionsfond de vill spara i. Det ökar därmed konkurrensen mellan sparfondema. Genom att övergÃ¥ till privat vÃ¥rdsparande i försäkringsbolagens regi, uppnÃ¥s en effektiv avkastning pÃ¥ de sparade medlen, samtidigt som valfriheten skapar goda förutsättningar för förbättringar av vÃ¥rden. Genom att därefter avveckla beskattningen pÃ¥ allemanssparande och pensionssparande kan goda förutsättningar för sparande skapas igen. Tillväxtmöjligheter öppnas Med sänkta kostnader och ökat sparande öppnas möjligheter för en god tillväxt. Det finns möjlighet att öka välfÃ¥rden med 50 miljarder kronor och därefter fÃ¥ igÃ¥ng tillväxten med tvÃ¥ procent. Varje procents tillväxt är värd 10 miljarder kronor. En översyn och förenkling av vÃ¥rt skattesystem, en avveckling av större de- 104 lar av vÃ¥rt regelsystem, med dess l 700 lagar, en avveckling av vÃ¥r stela lönebildning och en fullständig avveckling av alla formella monopol och uppdelning av all monopoliserad verksamhet, som inte har med statens kärnfunktioner att göra, kommer att förenkla tillvaron och förbättra möjligheterna för alla, till förmÃ¥n för alla. Inom EG har den sÃ¥ kallade eecchinirapporten beräknat att engÃ¥ngseffekterna av en sÃ¥dan avveckling inom EG skulle resultera i ett engÃ¥ngslyft av välfärden med minst 5 %. Omräknat pÃ¥ svenska förhÃ¥llanden skulle det motsvara minst 50 miljarder svenska kronor, eller 25 000 kronor per hushÃ¥ll. De därefter Ã¥rliga effekterna beräknas uppgÃ¥ till l % per Ã¥r, dvs motsvarande 10 miljarder kronor per Ã¥r i Sverige, eller 5 000 kronor per Ã¥r och familj. Genom offentliga besparingar pÃ¥ uppemot 50 miljarder kronor per Ã¥r kan arbetsgivaravgifterna halveras till 20 %. Det motsvarar en skattesänkning med 40 miljarder kronor och lägger grunden för företagsvinster, investeringar och sysselsättning. Därefter kan mervärdesskatten och de enskilda marginal- och inkomstskattema sänkas ytterligare, för att i första hand stimulera till ökat sparande. (En energipolitik, baserad pÃ¥ ny folkomröstning och eventuell omprövning av kärnkraftsavvecklingsbeslutet sparar bortÃ¥t 100 miljarder i avvecklingskostnader, och lägger dessutom grunden för en vettig och sysselsättningsskapande nä- ringspolitik.) Genom en Europa-anslutning och knytning till ems med ecu, sänks räntan med 5 procent. Det motsvarar 5 miljarder kronor och ger förutsättning för en ökad ekonomisk tillväxt pÃ¥ minst 2 procentenheter. Det är värt 10 miljarder redan första Ã¥ret, tack vare den lägre räntan och lägre inflationen. Krav och ansvar Genom en sänkt inflation och en sänkt ränta, i kombination med stimulerat sparande läggs grunden för ett privat eller eget värdesäkert ägande, vilket ökar de egna möjligheterna och det egna ansvaret. Genom valfrihet och mÃ¥ngfald avseende barnomsorg, utbildning och vÃ¥rd läggs grunden för ett ökat ansvar för utvecklingen av samhället, eftersom det möjligVarjeprocentstillväxtärvärd10miljarder kronor. gör för alla att inte enbart välja vilken regering vi vill ha, utan även vilka ~änsteÂ- altemativ i form av barnomsorg, utbildning och vÃ¥rd som passar oss bäst. Därmed ökar ocksÃ¥ möjligheterna att kunna ställa krav pÃ¥ andra. Det ökar allas uppmärksamhet att lyssna och göra sÃ¥ bra ifrÃ¥n sig som möjligt. Genom en minskning av den offentliga sektorn och en överföring av anställda till privat företagande, en sänkning av arbetsgivaravgiften till 20 %, en anslutning till Europa och en bibehÃ¥llen energiproduktion läggs grunden.för ett företagsvänligt och tillväxtskapande i Sverige, för att möjliggöra allt det vi vill ha, men inte längre kan finansiera. Där ingÃ¥r vÃ¥rt ansvar inför vÃ¥ra barn genom en god miljö och vÃ¥rt ansvar för vÃ¥ra grannar och medmänniskor, genom ett stöd till andra länder. De offentliga utgifterna minskar Sammanlagt sänker dessa Ã¥tgärder utgifterna inom den offentliga sektorn med 50 miljarder per Ã¥r, dvs med 20 %, sÃ¥ att den offentliga sektoms andel av BNP minskar till under 50 %. statskassan förstärks med 500 miljarder. Det egna sparandet ökar lika mycket. Tillväxten i ekonomin ökar till4 %, dvs till Europa-nivÃ¥n igen. Varje procents tillväxt är värd lO miljarder kronor. Inflationen minskar till 4 % och räntan hamnar lÃ¥ngt under 10 % per Ã¥r. För att tillförsäkra framgÃ¥ng fodras grundlagsändringar, som en mandat- 105 period pÃ¥ 5 Ã¥r, för att fÃ¥ nödvändig tid för att förändra och utvärdera. Det tar tid att Ã¥stadkomma en bestÃ¥ende föränding. Det kommer att bli tufft, men det kommer att bli bra och det finns ingen annan utväg att förverkliga ett samhälle, baserat pÃ¥ människor med eget ansvar och eget ägande, som tillförsäkrar en mÃ¥ngfald och valfrihet i utbudet av tjänster, en marknadsekonomi, där alla lyssnar till varandra och tillfredställer behov pÃ¥ bästa sätt, och där alla gör sitt bästa, för allas bästa, en stat, som säkrar grundvalen, dvs rättvisa genom ett fungerande rättsväsen och trygghet genom ett yttre försvar, och ett internationellt ansvar, men som i allt annat öveilÃ¥ter ansvaret till oss själva. Pärmarför inbindning av Ã¥rgÃ¥ng 1990 kan rekvireras frÃ¥n Svensk Tidskrifts expedition, tel 08-667 59 55, eller genom insättning av kronor 70:- pÃ¥ postgiro 7 27 44-6.