LEDARE Svensk tidskrift S vensk Tidskrift firar i år sitt 75-årsjubileum. För Svensk Tidskrift är åldern och traditionen ett värde i sig. Till skillnad från dagstidningen får en politisk tidskrift inte sitt värde genom upplagans storlek eller förmågan att snabbt spegla nuet. I stället är det den traditionella rollen som debattforum och förmågan att långsiktigt påverka den idepolitiska debatten som ger den politiska tidskriften dess värde inför läsare och i samhällsdebatt. Det är beständigheten i arbetet för fundamentala ideologiska värden som ger den politiska tidskriften dess styrka i debatten och det är förmå- gan att till sig knyta framträdande skribenter som ger den dess roll. När förre ordföranden för Högerpartiet, Gunnar Heckscher, i detta nummer skriver om några bilder ur Svensk Tidskrifts historia ger han också läsaren motiv för den stolthet över tidskriftens anor som dagens redaktion känner när den nu blickar framåt. Den förändring av tidskriftens utseende som sker i och med detta nummer är därför ett uttryck för redaktionens vilja att på en gång slå vakt om tidskriftens traditioner och samtidigt vinna nya läsare och lova en redaktionell förnyelse. Som en grund för denna förnyelse ligger Svensk Tidskrifts självklara uppgift att ge den ideologiska debatten ett mer långsiktigt perspektiv och ett utrymme för reflektioner som inte ryms i den dagsaktuella debatten. Både förre moderatledaren Gösta Bohmans artikel om väljarna år 2000 och professor Erik Dahmens artikel om svensk ekonomi är exempel på hur redaktionen inför läsarna vill fullgöra denna uppgift. Svensk Tidskrift ska vara ett forum för de personer inom det akademiska livet, kulturlivet, näringslivet och den politiska vardagen som känner en hemhö- righet inom den konservativa och liberala idetraditionen. Fristående från politiska partier vill Svensk Tidskrift stärka och bredda den konservativa och liberala basen i svenskt samhällsliv, bl a genom att ge sina läsare en inblick i den internationella idedebatten och samtidigt vara en del av den svenska. Som ett led i fullgörandet av denna uppgift vill vi för våra läsare kunna presentera en diskussion om den politiska betydelsen av de framsteg som görs inom skilda områden som tex kultur, ekonomi, filosofi och historia. Vårt syfte är enkelt. Svensk Tidskrift vill slå vakt om rättsstaten. Det är rättsstaten som ger utbildning, forskning och kultur ett utrymme att utvecklas efter kvalitativa krav där den sakliga meriten väger tyngre än den politiska åsikten. Det är rättsstatens oväld som ger den enskilde medborgaren en säkerhet till rättvisa och en frihet att utveckla nya tankar i. För Svensk Tidskrift är det fria och öppna samhället en nödvändig förutsättning för att humanismens ideal om respekt och tolerans ska kunna stå starka. Rätten att äga, rätten till företagande och friheten att inte bara tänka utan också nå andra med sina tankar och inom rättsstatens ram kunna förverkliga en tanke, är nödvändiga byggstenar i ett samhälle som i humanistisk tradition sätter den enskilde i centrum för lagstiftning och ekonomi. Det gemensamma ansvaret för samhällsetik, moral och social trygghet är en annan sådan förutsättning. Det är enbart inom en fri ekonomi som rättsstatens krav på den enskildes frihet och kultursamhällets krav på öppenhet och kvalite kan förenas. Det är därför en av Svensk Tidskrifts viktigaste traditioner att slå vakt om den marknadsekonomi som givit Sverige dess välstånd. Svensk Tidskrifts uppgifter inför framtiden är många. Det materiella välståndet i Sverige motsvaras inte av välfärd för alla. Ensamheten och vilsenheten i det moderna samhället kräver en eftertanke hos de beslutsfattande som går utöver det omedelbara kravet på nya offentliga insatser. De utmaningar som framtiden ställer det svenska samhället inför, kräver en flexibilitet och en återupprättad valfrihet för medborgarna på väsentliga samhällsområden. Den ideologiska beredskapen för en sådan samhällsförändring kan enbart skapas genom en klarsynt idedebatt. Sverige är idag ett land med medborgare från olika nationer och kulturer. Kanske kommer vårt samhälles största utmaning under de kommande decennierna att vara att hantera de problem som kan följa av denna verklighet. Den utmaningen kommer svenskarna inte att klara - om man vill uppfylla de förpliktelser om respekt och tolerans som kultursamhället inrymmer - om man enbart ser till problem och hot och inte till de möjligheter som nya impulser i det 139 svenska samhället ger. Kulturens, utbildningens och forskningens villkor i dagens svenska samhälle inger oro. Kunskapsförflackningen i skolan och de tendenser till åsiktskonformism som är tydligt märkbara i det statsdominerade Sverige påkallar en ny politik. Svensk Tidskrift kommer att verka för den fria debatt och pluralism som är nödvändiga för intellektuell ärlighet, kvalitet och nytänkande. Under 30-talet drevs en intensiv försvarsdebatt i Sverige. Svensk Tidskrift var då ett debattforum för försvarsvännerna gentemot dem som trodde sig kunna vinna freden med enklare medel än med ett starkt försvar. Den försvarsdebatt som då fördes förs också idag, dock med skillnaden att insatsen i det man riskerar idag är så mycket större. Liksom då kommer Svensk Tidskrift att orubbligt stå fast vid kraven på ett starkt svenskt försvar som en del i en utrikespolitik som bygger på alliansfrihet i fred och neutralitet i krig. Det är redaktionens förhoppning att den Svensk Tidskrift som läsaren nu mö- ter både lever upp till de krav som tidskriftens historia ställer och den utmaning som framtiden bjuder. En aldrig så stolt programförklaring kan inte ersätta läsarens omdöme därvidlag.