BOBACHTER: Akademier bakom järnridån I Svensk Tidskrift nr JO/1984 beskrev B O Bachterforskningens situation i Sovjetunionen av i dag. I denna artikel redogör han för samspelet politikforskningsprioritering-nationalism i Östtyskland och Tjeckoslovakien. Akademikerna i dessafolkdemokratier följer Moskvas intentioner. Systemet har lett till minskad intellektuell rörlighet och mindre kreativitet. B O Bachter är en signatur med flerårig erfarenhet och möjligheter att fortlöpande följa forskningen i Östeuropa. Med sin bok "Bakom Rysslands Järnridå" myntade PE Brusewitz 1923 ett begrepp som aktualiserades efter andra världskrigets slut. Då flyttades järnridån mellan 50 till 100 mil västerut. Nära hälf. ten av Europas då 600 miljoner ställde under kommunistiskt styre. När "folk· demokratier" upprättats "reformerades'' Östeuropas akademier och under· ställdes Akademia Nauk i Moskva. Ländernas forskning centraliserades efter stalinistisk förebild. Akademierna ut· gjorde toppen på forskningspyramidea och försågs med ideologiska sekreterare vilka ansvarade för att Moskvas intentioner genomfördes. Detta innebar inte att akademipresidierna blev l00 procentigt Moskva-trogna, men den ideologiska rättningen skedde på bekostnad av inte~ lektuell rörlighet, kreativitet och effektivitet. Hitler torde vara den person som mer än någon annan bidragit till emigrationen till USA av nobelpristagare. Kravet på samproduktion i det socialistiska blocket försvårades av att så B vetenskapsmän i de nyupprättade folkrepublikerna behärskade ryska, av att del rådde brist på tryckpapper samt av all kommunikationerna med Moskva var dåliga även tekniskt. Det är vid Akademia Nauk, Moskva, en omständig procedur att få ett vetenskapligt arbete pubJi. cerat. Spionrädslan gör att varje manus måste åtföljas av ett speciellt intyg att innehållet icke avslöjar statshemligheter Eftersom de vetenskapliga tidskrifterna inte är effektiva kan det ta månader, ett år eller mer innan uppsatsen blir tryckt - då är den nya upptäckten kanske redan överspelad. Det kan ha sitt intresse att se hur samspelet politik-forskningsprioriteringnationalism gestaltar sig i två sinsemellan mycket olika akademier i Centraloch Östeuropa. Die Akademie der Wissenschaften Vetenskapsakademien i Östberlin intar en central ställning i den socialistiska gemenskapen och hänvisar stolt till att den grundades 1700 av G W Leibniz under namnet Die Preussische Akademie der Wissenschaften. Akademien tog tidigt internationella kontakter med andra europeiska lärda sällskap. Den svenska vetenskapsakademien erbjöd sig att förlägga Berlin-akademiens lärda skrifter och Linne publicerade sig tidigt på tyska. Syrets upptäckare C W Scheele gav enbart ut ett arbete - och det var på tyska (Von der Luft und dem Feuer). Jöns Jacob Berzelius var noga att få ut sina rön på "vetenskapens språk". Samarbetet mellan svenska och tyska naturvetare stärktes alltmer i flera discipliner och tyska förblev det dominerande språket for svenska forskare fram till andra världskrigets slut. Under Weimarrepubliken underställdes Berlinakademien ministern för vetenskap, konst och folkbildning och förlorade därmed sin oberoende ställning. Detta förhållande stadfåstes även under nazitiden, men akademien behöll dock sin position som Tysklands ledande lärda sällskap. I början av 1930-talet diskuterade aka- ------~ - --- 37 demien åtgärder mot Albert Einstein som då var professor och föreståndare för Kaiser-Wilhelm institutet i fysik, Berlin. Einstein protesterade mot de antisemitiska aktionerna, avsade sig sitt tyska medborgarskap och emigrerade till USA. Han ledde därmed en massiv utvandring från nazityskland av judiska och oliktänkande vetenskapsmän. Adolf Hitler torde vara den person som mer än någon annan har bidragit till emigrationen till Förenta Staterna av nobelprisvärdiga forskare. De kvarvarande tyska vetenskapsmännen vilka inte stödde nazismen vände politiken ryggen samt " flydde in i sin forskning" . Akademien försökte behålla sin opolitiska ställning och vägrade t ex så sent som 1941 att efterkomma ett krav från riksministern att invälja namngivna vetenskapsmän. Akademien bombades sönder och höll sitt sista plenarsammanträde den l mars 1945 då ledamoten D Westermann i ett skyddsrum inför 11 åhörare föreläste över ämnet "Pluralbildung an afrikanischen Dialekten". Öst-Berlinakademien Bokstavlingen på ruiner grundades ÖstBerlinakademien sommaren 1946 på befälsorder nr 187 från Överkommendanten i den Sovjetiska Besättningsstyrkan i Tyskland, Marskalk Sokolowski. Akademien valde sin första preses Johannes Stroux (icke-medlem av kommunistpartiet) som även blev rektor för Humboldtuniversitetet i Östberlin. Ett imponerande återuppbyggnadsarbete tog sin början; år 1948 hade 25 institutioner och laboratorier fårdigställts under akade- 38 miens ledning. Forskningen pnonterades i Östtyskland och medaljerades efter sovjetiskt mönster - tex med "Vaterländischer Verdienstorden in Gold" eller "Banner der Arbeit". Aktivt deltog politiskt övertygade vetenskapsmän samt kolleger som vänt nazitysktand ryggen. Ett mera spektakulärt tillskott noterades 1959 då kärnfysikern Klaus Fuchs lämnade England efter att ha avtjänat 14 års fängelse för spioneri. Fuchs hyllades som hjälte i DDR. Han valdes in i akademien , blev medlem i dess presidium och är numera en respektabel pensionär i Dresden. Andra mindre uppmärksammade forskare utvecklade plantgenetiken där de efter tålmodiga försök visade på falsarierna i den sovjetiske akademiledamoten P O Lysenkos marxistiska biologiteorier utan att vare sig förlora sina poster i institutionen eller i akademien. Någon tid innan Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Östtyskland slöt den svenska vetenskapsakademien ett utbytesavtal med Berlin-akademien, fö ett av de första som den unga republikens akademi ingick med ett ickesocialistiskt land. Tyskarna använde möjligheterna inom avtalet till det yttersta och knöt kontakter med svenska institutioner inom teoretisk fysik, atomfysik, det fasta tillståndets fysik samt geodesi och biokemi. I den under kriget svårt skadade staden Halle, DDR, finns en märklig institution. Det är den 1652 grundade alltyska akademien die Leopoldinische Deutsche Akademie der Naturforscher. Här möts tysktalande forskare över de politiska gränserna. De båda tyska statema liksom Österrike är väl representerade med framstående vetenskapsmän som ledamöter. Däremot är såväl polis som sä- kerhetstjänst påfallande diskreta. Biokemisten Kurt Mothes, uppskattad ut· ländsk ledamot av the Royal Society London och i Kungl Vetenskapssamhä}. !et, Uppsala, har under sin tid som preses under åren 1954-74 genom siD internationella prestige i forskarvärldea kunnat behålla Leopoldinas oberoende Den traditionen har behållits av nuvarande preses, fysikern Heinz Bethge. Leopoldina har kommit att bli ett viktigt forum för det allt starkare alltyska samar· betet inom naturvetenskaperna. Ceskos1ovenska Akademie VM Även om Tjeckoslovakien numera tillhli Östblocket ligger Prag geografiskt väster om Wien. År 1348 grundades Karl-universitetet i Prag - det äldsta norr om Alperna. Det var hit som bl a svenska studenter fotvandrade innan vi skaffade oss egna universitet och högskolor. Ide. erna i Prag var länge tongivande för Centraleuropa och därigenom även för resten av världen. Det var i Prag som dc etiska grunderna för vår tids vetenskapJi. ga tänkande formulerades. Det gjordes av Jan Hus som valdes till rektor i Praa år 1409. Hus stod orubbligt för sina ideer och brändes till döds för dem. En mera sentida tjeck är Jan Purkyne (1787- 1869) vars outtröttliga upptäckarglädje avsatt många spår inom fysiologien. Han har celler i lilla hjärnan uppkallade efter sig liksom det så kallade Purkyne-fenomenet (att vi vid mörkerseende under skymning uppfattar rött-gult mörkare och blått-grönt ljusare än vid dagsljus). Pragprofessorn Jaroslav Heyrovsky belönades 1959 med nobelpriset i kemi för sinupptäckt och utveckling av polarigrafin,en elektrokemisk metod som fått betydande användning inom den kemiska malysen. Alltsedan 1300-talet var den högre undervisningen och forskningen i Prag öppna för utlänningar. Här verkade den danske astronomen Tycho Brahe och bans efterföljare tysken Johannes Keppler. Kepplers lagar utgjorde en ny grundval för planetteorien och bildar aven plattformen för den celesta mekaniken. I Prag verkade österrikaren Ernst Mach vars namn för alltid knutits till mätningen av överljudshastigheten. Under en kortare tid var Albert Einstein knuten till Praguniversitetet som professor. Men även andra delar av landet var öppna för utländska forskare - det var exempelvis i det slovakiska Brno som österrikaren Gregor Mendel utförde de forskningsarbeten som gjorde honom till den moderna ärftlighetslärans grundläggare. Denna öppna tradition bröts med den nazistiska ockupationen. När Tjeckoslovakien återupprättades 1945 utvisades 3 miljoner sudettyskar vilket innebar en allvarlig intellektuell åderlåtning. Det innebar även 1950-talets klassutrensningar från landets universitet och högskolor. Det under den habsburgska tiden grundade kungliga Böhmiska vetenskapliga sällskapet upplöstes och ersattes år 1953 av den tjeckoslovakiska vetenskapsakademien, Ceskoslovenskå Akademie Ved. Akademiens konstitution fastslår att den skall " ... arbeta för att uppbygga och utveckla den Tjeckoslovakiska Socialistiska Republiken till ett socialistiskt samhälle. Planeringen av vetenskaplig 39 forskning och alla av Akademiens aktiviteter skall baseras på de mål för ekonomisk, kulturell och politisk utveckling av vårt samhälle som upprättats av det tjeckoslovakiska kommunistpartiet . . ." . Den unga akademien fick en flygande start trots kronisk brist på konvertibel valuta för inköp av utländsk utrustning och instrument. Forskare snabbutbildades i Sovjet. På förvånansvärt kort tid hade en åtminstone numerärt stor forskarkader bildats. Man följde till att bölja med slaviskt Akademia Nauk, Moskva, och fördömde i marxistisk anda "borgerliga" vetenskapsgrenar som genetik och cybernetik. Biovetenskaperna prioriterades liksom vissa forskningsgrenar av fysiken. Även om själva definitionen av forskare kan diskuteras i följande översikt så speglar den situationen i landet strax innan Dubcek-våren övergick till kall frost: Antalet yrkesverksamma inom vetenskap och forskning var i Tjeckoslovakien 18,2 per tusen ijämförelse med Sovjet 26,4, USA 16,2, Storbritannien 12,3 och Sverige 9,0. Antalet forskare med universitetsexamen per 10000 innevånare vid samma tid var 31 i Tjeckoslovakien mot Sovjet 45, USA 28, Storbritannien 16 och Sverige 17. Under 1960-talet hade akademi~ börjat uppnå en viss politisk självständighet. Men dess prestige och goda ställning blev dess olycka. När Sovjetunionen och de andra Warszawapaktländerna invaderat landet erhöll akademien en ukas, daterad den 21 augusti 1968. Om innebörden inte varit så tragisk skulle den kunna ha författats av den absurde soldaten Sjveks andlige fader Jaroslav Hasek: 40 "ORDER: Jag, representant för Warszawapaktens trupper, löjtnanten av första graden, Orlov Yuri Alexandrovitch, beordrar all kanslipersonal samt medlemmar av Presidiet för den tjeckoslovakiska vetenskapsakademien att sluta arbeta den 22 augusti 1968 kl 13.00 och utrymma samtliga av akademiens lokaler. Signatur" Den relativa frihet som trots allt fanns på akademien och dess institutioner försvann efter 1968. Det nya handplockade presidiet var devot Moskva-troget. Kontrollen fick under den första tiden en omfattning som nära nog överträffade Franz Kafkas visioner. Den följande femårsperioden 1969-1974 utmärktes av en ojämförlig deklinering vad gäller de vetenskapliga publikationernas kvalitet och ett lågvattenmärke vad gäller forskarutbyte såväl med kapitalistländerna som med brodernationerna i östblocket. Varje utrikesbesök måste planeras 6- 12 månader i förväg och godkännas av kommunistpartiet eller dess representanter. Alla utländska besök måste rapporteras, även av privat natur. Varje brev som sänds eller mottages utanför östblocket måste underställas censuren. Flera västerländska vetenskapliga tidskrifter konfiskeras och kan erhållas först efter vederbörlig "granskning" . Innan den tjeckoslovakiska akadomien och dess institutioner åter ÖPJI' nades efter ockupationen 1968 hade samtliga anställda avskedats samt åter· anställts på korttidskontrakt. Alla inte~ lektuella granskades av en undersö' ningskommitte som inrättats av kommunistpartiet. Flera vetenskapsmän !Jo. dömdes som opålitliga Dubcek-anhänga. re och uteslöts ur akademien samt fråJt. togs sina befattningar. De stämpladet som "icke-vetenskapsmän" . Deras bm förbjöds rätt till högre undervisning. Ea lag av den 9 maj 1972 från utbildningsdopartementet i Prag fastslår att: "Det är icke tillåtet att publicera arbeten av för· fattare vilka är uteslutna ur kommunistpartiet eller avskedats från universitetet på grund av politiska orsaker eller som emigrerat illegalt.'' En av de politiskt tillsatta chefe1111 fällde en replik när han tillträdde som ny direktör vid akademiens institution for atomfysik som kommer att överleva honom. Det var Jaroslaw Prochazka som yttrade: "Jag är beredd att till och med kasta ut Einstein om hans politiska UPJI' fattning inte var helt i ordning!" Sedan dess har tjeckisk vetenskap tvingats anpassa sig till de nya riktlinjer· na.