LENNART HEDQUIST: Ge kommunerna ökad självstyrelse Ökad självstyrelse för kommunerna, mer generellt statsbidrag och en kraftig reduktion av det detaljerade styrsystemet önskar moderaterna i Uppsala. En rad moderata förslag som beslöts under den förra mandatperioden . har nu blivit fiirdiga, bl a " Fribygget" som möjliggjordes genom en rad kommunala dispenser. l opposition har nu partiet väckt tl'å heltäckande gruppmotioner. En med målet att låta en rad kommunala verksamheter komma närmare ''marknaden'' genom ökad avgiftsfinansiering. Den andra m•ser en total genomgång m•den kommunala verksamheten i S)ifte att lägga delar därav på entreprenad eller stimulera till privata lösningar. Kommunalrådet Lennart Hedquist är sedan 1977 moderaternas gruppledare i Uppsala kommun och var 1977-82 byggnadskommunalråd. Han är fil mag och var tidigare verksam inom näringslivet. Kommuner och landsting svarar för dea helt dominerande delen av den offentliga sektorns verksamhet. Den samlade kommunala konsumtionen utgör cirka 25~ av BNP. Mot den här bakgrunden spelar det en allt större roll för utvecklingen av viktiga strukturfrågor för hela riket viJ. ken politisk majoritet som styr även lokalt. Ett viktigt mål är därför att de borger· liga partierna 1985 erövrar/återerövrar majoriteten i så många lokalt beslutande församlingar som möjligt. Att det verk!~ gen har stor betydelse för den enskilde medborgaren vilken kommunal politik som förs skall jag visa med olika exempel från Uppsala - en av de kommullfl där socialdemokraterna tog makten efter valet 1982. (Det senare trots en mycket kraftig mandatmässig framgång för Jll()o deralerna från 16 till 21 mandat). Moderat skattepolitik Det första som hände när socialde11101 kralerna gripit makten var att Upp mycket snabbt blev en högskatteko• mun. Skatten höjdes med l krona per skattekrona till 16,85 kr. Skatten hadt tidigare under perioden 1972-1981 hi lits oförändrad på 15 kronor. I ett utsiiJ av "tillfälligt" oförstånd (eller önskal att begå politisk harakiri) hade dessutOI mittenpartierna hösten 1981 drivit ige. nom en höjning på 0,85 kr. Vi moderater motsatte oss självf~ båda dessa skattehöjningar. I den m rata kommunfullmäktigegruppen har sedan ställt upp som konkret mål skattesatsen snabbt skall kunna åt föras till den tidigare nivån efter ett "" regimskifte. Vi gick sålunda hösten lSI fram med ett mycket detaljerat budgetalternativ som visade att skatten kunde sänkas med l,85 kr. dvs med 2000-3 000 kr för de vanliga Uppsalahushållen. Det intressanta med detta budgetalternativ (110 mkr i lägre skatt i vår kommun) var den effekt det hade även på centern och folkpartiet. Det "normala" - inte minst hos dessa partier - är ju att en genomdriven skattehöjning "accepteras" i efterhand. I det här fallet intog även centern och folkpartiet attityden att en sänkning var riktig och möjlig, i deras fall med l krona, som ju var höjningen året innan. Resultatet blev sålunda att moderaterna i Uppsala gick ut med landets största kattesänkning. Men centern och folkpartiet kom faktiskt med en skattesänkning som beloppsmässigt inte överträffades av någon annan moderat-grupp i landet. Episoden visar enligt min uppfattning hur viktigt det är att utarbeta sitt budgetalternativ utifrån det egna politiska programmet och de budgetförutsättningar det ger. Sannolikheten blir då större att även centern och folkpartiet hamnar på ett hyggligt förslag. Även om vi alltså framlagt ett mer markerat förslag kvarstår i kommunen en klar bild av borgerlig enighet om möjligheten av en stor skattesänkning. Samarbetet med centern och folkpartiet är också gott med inriktning på vad som skall hända efter ett regimskifte 1985. Redan hösten 1982 skrev vi fast ett "samarbetsdokument'' för oppositionstiden, i vilket bl a ett organiserat samarbete i de olika nämnderna reglerades. Detta hindrar inte de olika partierna från att profilera sig i frågor där vi inte är 209 överens. Erfarenheterna visar emellertid att vi faktiskt blir överens riktigt bra, trots att vi moderater mycket aktivt driver på i en rad av våra hjärtefrågor. Profilfrågor I det moderata budgetalternativet ingår en rad lokala moderata profilfrågor, som tillsammans alltså bl a skulle leda till en rejäl skattesänkning; - Billigare alternativ inom kommunal verksamhet, bl a för småbarnsomsorgen och fritidshemmen. - Press på byråkrati eller "over-head"- kostnader (dessa ökar snabbt under socialdemokratiska styret) - Ökad avgiftsfinansiering - även på nya områden - Avveckling av fastighetsinnehav - leder i förlängningen bl a till att investeringsbudgeten kan finansieras med mindre nya skattepengar. Det gäller att "omplacera" kommunala tillgångar i stället för att enbart skaffa nya. En lägre skattesats innebär också att kostnaderna för sociala överföringar blir mindre och att arbetslösheten blir lägre. (Arbetslösheten som alltid varit mycket låg i Uppsala ökade till rekordsiffror med s-politiken och skattehöjningen). Heltäckande gruppmotioner I anslutning till vårt budgetalternativ har vi även nyligen väckt två heltäckande gruppmotioner. Den ena berör möjligheterna till ökad avgiftsfinansiering av en rad kommunala verksamheter. Vi har nu skapat en beredskap att snabbt genomfö- ra en genomtänkt politik på många områ- den. Tanken är att låta en rad kommuna- 210 la verksamheter komma närmare "marknaden''. Ett litet men omdiskuterat exempel är hemboklånen på biblioteken. Vårt förslag är här ett årskort på 75 kronor eller för dem som så önskar ett klippkort som berättigar till lån för 2,50 kr per boklån. (Barn- och ungdomslitteratur undantagen från avgift). Systemet blir administrativt enkelt och skulle ge biblioteket betydelsefulla intäkter på marginalen. Genom avgiften skulle biblioteket - om dess tjänster efterfrågas - kunna skaffa sig bättre resurser för bokanslag än vad man i dag i praktiken kan få när verksamheten är helt skattefinansierad. Avgifterna från den "egna marknaden" bidrar även till en kvalitativ förbättring av verksamheterna. Det måste bli tillåtet att låta utvecklingen gå i litet olika banor ute i kommunerna. Den andra motionen avser en total genomgång av den kommunala verksamheten i syfte att lägga ut stora delar av den på entreprenad alternativt stimulera till helt privata lösningar. Daghem som drivs på entreprenad av t ex personal som bildat företag är en lösning. Hemtjänst för äldre är ett annat område där entreprenad på delar av verksamheten kan öka kvaliteten, valfriheten och ge lägre kostnader. Sophämtning, fastighetsskötsel, lokalvård och kostförsörjning är ytterligare entreprenadsområden som vi pekar på. Vissa kommunala verksamheter kan helt föras över till den privata tjänstesektorn. På fritidsområdet kan föreningar och/eller företag ta över många anläggningar. Konsumentrådgivningen är en liten kom· munal verksamhet, som kan avvecklas till förmån för verksamhet hos banker, handel, massmedia m fl. Resultaten visar sig Samtidigt som vi alltså för en offensiv oppositionspolitik som påvisar vilka för· ändringar som blir aktuella vid ett re· gimskifte, kan vi glädja oss åt att en rad moderata förslag som vi fick majoritet för förra mandatperioden nu blommar ut för fullt . JM:s "Fribygget" är relativt känt. Hel~ projektets framgång byggde på att en rad kommunala dispenser skulle ges, vilka skulle möjliggöra ett billigare byggande (-25 % på en vanlig lägenhet). Genom att vi moderater under den borgerl~ ga majoritetstiden lyckades få till stånd ett positivt ställningstagande till detta projekt i Uppsala, har vi nu fått ett fint utbud av billigare och bra lägenheter för inte minst unga hushåll. Ett annat omstritt projekt som vi drev igenom under 1982 var byggande av ett privat servicehus för pensionärer. Soc~ aldemokraterna försökte med alla medd stoppa det. Men projektet fick kommunal markanvisning och en bildad bostadsrättsförening uppför f n cirka 200 lä- genheter med privat service för äldre Lägenheterna blir färdiga under 1984 och vi räknar med att "Ekebyhus" skall kunna stå modell för liknande projekt iandra kommuner. slutligen bör nämnas att vi moderater under 1982 också lyckades föra in bevarandefrågorna i nya banor i kommunen. Kulturellt värdefulla hus. varav många i kommunens ägo. som hotades av rivning är nu rustade . Uppsalaborna. som tidigare sett sin stadskärna genomgå en alltför snabb sanering och omvandling. har de senaste åren därmed kunnat glädja sig åt en resultatrik bevarandepolitik. Inte minst har upprustningen i privat regi av den tidigare kommunalägda och missskötta gamla saluhallen blivit en symbol. Där åskådliggjorde vi kanske allra bäst att den moderata " privatiseringspolitiken.. på detta område höll när den sent omsider blev verklighet. Nu fröjdar sig Uppsalaborna åt resultatet. Minska statens detaljstyrning När vi nu blickar framåt har vi alltså en hygglig beredskap att förändra politiken på det lokala planet efter 1985. Det kan onekligen stunda stora systemförändringar i många kommuner de närmaste åren. En viktig förutsättning är emellertid en upprensning i flera av de styrande statsbidragsbestämmelserna m m som i dag 211 försvårar förändringar. Om vi ute i kommunerna skall ges verkliga möjligheter att ändra i strukturerna i den offentliga verksamheten på den viktiga detaljnivån. är en ökad självstyrelse nog det i särklass bästa hjälpmedlet. Det statliga regelverket i kombination med styrande statsbidrag är i dag ett effektivt hinder för nytänkande och möjligheter att snabbt och informellt testa nya ideer i praktisk verklighet. Naturligtvis skulle man kunna tänka sig att en borgerlig regering skulle kunna förändra själva regelsystemet. Den bästa förändringen skulle dock upplevas vara ett mer generellt statsbidrag och en kraftig reduktion av det detaljerade styrsystemet. Då skulle vi förvisso få olika lösningar i olika kommuner. l en situation där det är nödvändigt att i den nuvarande offentliga verksamheten pröva rader av nya ideer och uppslag. ser jag det som en fördel. Det måste bli tillåtet att låta utvecklingen gå i litet olika banor ute i kommunerna . Det blir på den vägen vi kan få fram konkurrenskraftiga alternativ i den kommunala verksamheten.