LARS F TOBISSON: Sverige och multinationella företag Inställningen till multinationella företag har blivit mer positiv under senare Ã¥r bl a dÃ¥ de kan erbjuda eftersökta arbetstillfällen, skriver riksdagsman Lars F Tobisson. Flera av Svergies mest framgÃ¥ngsrika företag har fÃ¥tt en allt starkare multinationell inriktning. Ä ven dessa företags investeringar i andra länder bidrar till att öka exporten och sysselsättningen i Sverige. PÃ¥ socialistisk sida är man dockfortfarande motstÃ¥ndare till dem . De passar inte in i ell planekonomiskt system och daas bellandlig vÃ¥llar problem i löntagarfonds/rÃ¥gan . Det var inte länge sedan som stora internationella företag beskrevs som upphovet till nästan allt ont. Likt otympliga och okänsliga kolosser vältrade de sig fram och förkvävde vad rättvisesträ- vande och skönhetsälskande människor ansÃ¥g göra livet värt att leva. Under studentrevolten i slutet av 1960-talet uppfattades de multinationella företagen som inkarnationen av kapitalismens sista avskyvärda stadium. Hetsen mot de internationella storföretagen nÃ¥dde sin höjdpunkt i kritiken mot ITT:s roll i samband med störtandel av Allendes socialistiska regim i Chile. DÃ¥ hade redan i tlera Ã¥r de stora biltillverkarna varit under attack frÃ¥n miljö- och konsumentskyddssynpunkt. De stora oljebolagen kallades "de sju systrarna" , och de ansÃ¥gs kunna hantera sÃ¥väl producent- som konsumentländer efter behag. Positivare inställning Under senare Ã¥r har emellertid stämningsläget undergÃ¥tt en pÃ¥taglig förändring. De multinationella företagen har tillÃ¥tits komma in frÃ¥n kylan . Som ett tecken pÃ¥ att de inte uppfattas som lika skrämmande som förr kan noteras, att de t o m fÃ¥tt ett litet mjukt och gulligt smeknamn - "multisar". Vad förklarar dÃ¥ denna omsvängning? En orsak är att de multinationella företagen har lagt om stil. De inser att de själva tjänar pÃ¥ att inte uppträda pÃ¥ ett utmanande ·sätt. Tvärtom söker de anpassa sig till de lokala förutsättningarna i dc länder där de verkar. Om klimatet blir alltför kärvt, drar de sig hellre undan än tar strid. 410 Vidare har särskilt utvecklingen pÃ¥ oljemarknaden visat att inte ens jättelika internationella företag är allsmäktiga eller osÃ¥rbara. Deras grepp om produktion och priser kunde skäligen enkelt brytas av en kartellbildning bland ett antal leverantörsländer, som inte ens stod pÃ¥ nÃ¥gon särskilt hög utvecklingsnivÃ¥. Ytterligare en orsak till att inställningen numera är mindre avvisande är att vi efter en kort vistelse i överflödssamhället har Ã¥tervänt till den mer hÃ¥rdföra tillvaron under knapphetens kalla stjärna. De multinationella företagen förfogar ju i hög grad över dagens stora bristvara, nämligen arbetstillfällen. Politiker och fackliga ledare har blivit mer medvetna om det kloka i att inte bita den hand som bjuder pÃ¥ bröd. Och de är nog sÃ¥ angelägna om att nya produktionsanläggningar skall lokaliseras till just deras eget land. Mest anmärkningsvärt under senare Ã¥r är kanske de multinationella företagens roll i de u-länder som kommit att betecknas som NIC's, dvs newly industrialized countries. Bakom den snabba utvecklingen i bl a vissa sydostasiatiska och latinamerikanska länder ligger det förhÃ¥llandet att regeringarna där bekänt sig till marknadsekonomin och öppnat sina gränser för utländskt investeringskapital. Man kan t o m notera en attitydförändring frÃ¥n en del socialistiska länder pÃ¥ senare tid . Kina, Cuba, Zimbabwe och Angola tillhör dem som nu försöker dra till sig utländska företagsetableringar, vilket naturligtvis betyder att de i vissa avseenden fÃ¥r göra nog sÃ¥ betydande avsteg frÃ¥n vad ideologin föreskriver. Vad är det dÃ¥ som gör att de multinationella företagen blivit attraktiva även i kretsar, där de inte förefaller att sÃ¥ naturligt höra hemma? Den stora fördelen : är naturligtvis att de vidgar marknaderna och effektiviserar förbindelserna över de nationella gränserna. De tar inom sig tillvara den internationella arbetsfördelningens och specialiseringens fördelar. : Mycket väsentligt för samhällsutveck- l lingen är ocksÃ¥ deras roll som spridare av ny teknologi. Svenska multinationella företag ökar f 1 l ett svenskt perspektiv är multinationel- : la företag inte bara utiandsägda storföretag som uppträder pÃ¥ den svenska marknaden . MÃ¥nga av vÃ¥ra egna verkstad~Â- företag har vuxit sig stora även med globala mÃ¥tt mätt . Det är i och för sig inte storleken utan andelen av världsmarknaden och produktionens fördelning pÃ¥ länder som bestämmer den multinationella karaktären. Med exempel frÃ¥n min egen valkrets Göteborg kanjag konstalera att SKF är en mera typisk "multis" än 1 Volvo. Det är ingen tvekan om att Sverige drar nytta av att flera av vÃ¥ra mest framgÃ¥ngsrika företag under senare tid fÃ¥tt en allt starkare multinationell inriktning. Ibland klagas det över att investeringar görs i andra länder än här hemma. Men det har vetenskapligt kunnat visas, att även i sÃ¥dana fall främjas exporten och sysselsättningen i Sverige. l vissa inom industriländerna krympande branscher har en vidgning av verksamhetsfältet till andra länder visat sig vara enda utvägen. Hur skulle det t ex ha sett ut i byggbranschen i dag, om inte svenska företag kunnat omsätta sitt kunnande i projekt pÃ¥ vitt skilda hÃ¥ll i världen? När vi talar om de multinationella fö- retagens betydelse för svensk export, fÃ¥r vi inte glömma att dessa företag inte ens behöver ha ett svenskt ursprung. IBM är som bekant urtypen för ett amerikanskt bolag med avläggare runt om i världen. Men genom den lÃ¥ngt drivna produktionsspecialiseringen har Svenska IBM utvecklats till ett av landets allra största exportföretag. Det är förresten pÃ¥fallande att när man studerar förteckningar över Sveriges mest lönsamma företag, dyker regelmässigt multinationella bolag upp i toppen. FrÃ¥n marknadsekonomisk utgÃ¥ngspunkt är detta ett bevis för att dessa företag betyder särskilt mycket för utvecklingen av vÃ¥r välfärd. Socialistiskt motstÃ¥nd Det är själklart att den position man intar i valet mellan marknadsekonomi och planekonomi spelar en stor roll för ens syn pÃ¥ multinationella företag. En intressant belysning av detta ger den diskussion som förts under senare Ã¥r om den svenska oljeförsörjningen. Efter den första oljeprischocken, med Ã¥tföljande störningar av tillförseln, framstod det som naturligt för den dÃ¥varande socialdemokratiska regeringen att starta ett statligt oljebolag, Svenska Petroleum. Vi moderater motsatte oss frÃ¥n första början detta förslag. Minst av allt i orostider tilltrodde vi ett nystartat svenskt företag nÃ¥gra möjligheter att kunna mäta sig med väletablerade internationella företag med stora fonder av bÃ¥de kapital och erfarenhet. Vi menade att ett gott förhÃ¥llande till de multmationella oljebolagen 411 skulle ge oss en större försörjningstrygghet än vad som kunde erbjudas av en svensk nybörjare, även om - eller kanske i synnerhet som - den stod under statligt beskydd och ledarskap. Varför förekommer det dÃ¥ motstÃ¥nd mot multinationella företag bland dem som bekänner sig till socialism och planekonomi? Den negativa inställningen hos fackliga organisationer förklaras främst av att de, trots slagorden om att proletärer i alla länder skall förenas, tydligen har svÃ¥rare än företagare att samordna sina ansträngningar över nationsgränserna. PÃ¥ samma sätt som den internationella arbetarrörelsen misslyckades med att stoppa det första världskriget, sÃ¥ visar det sig att inför multinationella företag är varje lands fackliga sammanslutning sig själv nog. Även vänsterpartier finner sig vara i ett underläge gentemot internationella storföretag. De har stora ambitioner när det gäller att styra och kontrollera det ekonomiska livet, men de tycks ha svÃ¥rt att fÃ¥ nÃ¥gra säkra grepp om internationella företag med goda möjligheter att röra sig över nationella gränser. Det begränsar regeringarnas handlingsfrihet när det gäller att tänka ut och genomföra högre skatter och nya skatter. Hänsynen till reaktioner hos de multinationella fö- retagen utgör ocksÃ¥ en restriktion pÃ¥ den ekonomiska politiken. En alltför näringsfientlig inriktning kan snabbt leda till det som vänsterpolitiker kanske fruktar mest, nämligen förlorade arbetstillfällen. · Det har blivit nÃ¥got av ett talesätt i näringspolitiska sammanhang att "big is bad, but small is beautiful". SÃ¥ enkelt är det naturligtvis inte. Allt stort är inte dÃ¥ligt, och allt som är smÃ¥tt är inte bra. 412 Förutsättningen för att internationella storföretag skall förbli livskraftiga är att de inte Ã¥ldras utan anpassar sig till utvecklingens krav. Det finns naturligtvis hela tiden en risk att dessa stora byrÃ¥kratier stelnar i formen. Men dÃ¥ tynar de ju ocksÃ¥ sÃ¥ smÃ¥ningom obevekligt bort. Dc stora framstegen pÃ¥ informationsbehandlingens omrÃ¥de öppnar möjligheter för en decentralisering av näringsliv och boende. Den främsta uppgiften för vÃ¥ra stora byrÃ¥kratier - oavsett om de är statliga eller privata, lokala eller internationella - är ju att insamla, bearbeta och förmedla information. När detta i stället görs av datorn, kan nödvändiga upplysningar ocksÃ¥ snabbt och smidigt spridas till mÃ¥nga smÃ¥ arbetsställen och bostadsorter. Det är alltsÃ¥ inte nödvändigt sÃ¥, att den tekniska utvecklingen gynnar stordrift. Det finns ett stort och växande utrymme för de smÃ¥ arbetsenheterna. Och det är framför allt där som det finns dynamik och entreprenörsanda. Vi fÃ¥r aldrig glömma att man mÃ¥ste lära sig krypa innan man kan gÃ¥. Dagens stora företag - äveri de multinationella - har en gÃ¥ng varit smÃ¥. LöntagarfondsfrÃ¥gan Det skulle ha känts bra att sätta punkt här. Men i dagens läge gÃ¥r det inte att undvika att beröra det allt överskuggande hotet mot företagandet i Sverige - kollektiva löntagarfonder. Jag satt själv i den stora löntagarfondsutredningen, som till slut .. mkligen havererade i stor oenighet. Under utredningens gÃ¥ng författade nationalekonomen Nils Lundgren en intressant PM om löntagarfonderna och de internationella fö- retagen. Utredningen kom fram till att problemet var svÃ¥rlöst. Om det internationella kapitalet kom att hotas av konfiskation, skulle det alltid hinna sätta sig i säkerhet. Med det lämnades problemet Ã¥t sidan, och det berördes aldrig i slutredovisningen av utredningens arbete. Socialdemokraternas senaste fondförslag tänker fÃ¥nga in även utländska företags dotterbolag i Sverige genom att behandla varje juridisk person som skatteobjekt. Men samtidigt ·ägs socialdemokraterna nu gÃ¥ till charmoffensiv för att locka utländska företag till Sverige. Ett nÃ¥got häpnadsväckande argument som dÃ¥ framförs är att utländska företag nog skall slippa att omfattas av det löntagarfondssystem som ju i övrigt utmÃ¥las som en sÃ¥dan välsignelse för svenskt näringsliv. Denna kluvna inställning är pÃ¥ nÃ¥got sätt betecknande för socialdemokraternas syn pÃ¥ enskild företagsamhet - bÃ¥de smÃ¥ familjeföretag och stora multinationella bolag. De tycker inte om dem men kan inte klara sig utan dem. DÃ¥ är det lättare att bekänna sig till den liberala marknadsprincipen. De fö- retag som är lönsamma är definitionsmässigt ocksÃ¥ nyttiga. Eller för att travestera en tidigare amerikansk finansminister: "När det gÃ¥r bra för LM, SKF och för den delen även för Svenska IBM, dÃ¥ gÃ¥r det bra för Sverige!" l