VON SYDOW: Socialdemokratin företräder en i grunden distinkt livshållning, men på samma gång en livshållning som är öppen för vissa motsägelser och successivt förändrade prioriteringar. Denna kombination av fasta föreställningar och öppenhet är något synnerligen önskvärt i en farlig omvärld, förutsatt naturligtvis att dessa två inslag i ideologin är moraliskt högtstående. Så uppfattar jag Kolakowski. Jag menar också att hans analys av socialdemokratin i många - men inte alla - avseenden är en träffande karaktäristik av den svenska socialdemokratins ideologi. Den grundläggande prioriteringen hos socialdemokratin ligger i att skapa jämlikhet, dvs lika tillgång för alla, i indivisom Kolakowski påvisar i sin duell frihet av västerländsk art. Kolakowski fångar i sin artikel in båda dessa drag i socialdemokratin: Den andliga och materiella frihet som växte fram för de välbärgade under 1700- och 1800-talet i Europa skulle utsträckas till alla. Någon som helst glidning åt att saken skulle gälla jämlikhet i individuell vanmakt, som hos kommunismen, finns inte hos socialdemokratin. Det finns heller inga vetenskapliga belägg för att socialdemokratins reformverksamhet i att skapa jämlikhet i frihet skulle ha medfört något slag av "jämlik individuell vanmakt''. Den politiska participationen har tvärtom ökat markant under de årtionden som socialdemokratin dominerat i svensk politik. Det gäller även bland de medelklassgrupper som under årtionden opponerat sig mot socialdemokratins järnlikhetspolitik. Så långt den grundläggande värderingen hos den svenska socialdemokratin; den motsvaras av flera av de drag som 228 Kolakowski anger som karaktäristiska för socialdemokratin. Jämlikhet i frihet Öppenhet i ideologin innebär samtidigt, som Kolakowski klargör, att den socialdemokratiska ideologin är öppen för att arbeta med parallella metoder för att nå jämlikhet i frihet. Det går heller inte enligt min mening att förneka att dessa metoder kan komma i konflikt med varandra. I vissa fall behöver man således ta till central planering; i andra fall satsar man på ett självständigt deltagande från den enskilda människan och det lilla kollektivet. Här kan det bli konflikter. Skattesystem kan vidare syfta till parallella mål, som kan komma i konflikt med varandra. Detsamma gäller andra motsatspar av typ viss industrialism, viss ekologi. Det är riktigt och viktigt vad Kolakowski framhåller, att det faktiskt finns konflikter av detta slag och att man vare sig i teorin eller praktiken kan maximera vissa målsättningar samtidigt. Man borde medge detta öppet litet oftare. Socialdemokratins ideologi ger heller inte vägledning för alla typer av målkonflikter. I många fall fungerar den som ett gott och effektivt mått. Det gäller framför allt ställningstaganden som har sin rot i det industrikapitalistiska klassamhället. Men inte ens alla socioekonomiska problem låter sig lösas på grundval av ideerna omjämlikhet och rättvisa i meningen "behovsrättvisa", dvs "åt var och en efter behov" till skillnad från ''prestationsrättvisa'', alltså ''det måste löna sig att prestera". l dagens Sverige är t ex regionala motsättningar kring sys""''"a''"" besvärliga att hantera inom LO, därför att den gemensamma demokratiska ideologin inte är en gi för den typen av konflikter. kulturella och sedligt-religiösa ningar inom ett land eller i sen är också på tvärs med den mokratiska ideologin. Det är belägg för att den kratiska ideologin är inriktad på ting som man egentligen menar är blematiska - den arbetslösa, den den sjuka, den outbildade vardagen för löntagarfamiljen; det det gäller att skapa järnlikhet i Trots detta vågar jag nog ändå att den svenska socialdemokratin själ har ett arv från 80-talet, l alltså. Se bara på de fyra o,.,.,r,,,.,,., partiledningar vi haft i Sverige! De alla gott karaktäriseras som dvs med begrepp som icke-religiösa, icke-auktoritära, naturvetenskapligt positiva, internationalister. Framstegstro och förnuftstro Jag vågar också påstå att inom de leden i svensk arbetarrörelse åtminstone hittills, något av en attityd. "Framstegstro" och ' tro" kunde man kalla attityden. jag förstår, efterlyser Kolakowski av detta i socialdemokratin och den av i dag. Han tycks också socialdemokratisk · dels måste innebära att alla får lika tigheter genom utbildning, dels att bildning måste syfta till att ge och intellektuellt förstånd. här punkten kan Kolakowskis inte gärna läggas tiU grund mot den socialdemokratiska uti vårt land. Min permening är att det mesta av kritiden socialdemokratiska skolpoär oriktig. På en punkt kan man diskutera om det inte gick litet och 70-talen. Det skulle i så fall grundskolans högstadium och gymnasieskolan delvis fick för av teoretiskt ämnesinnehåll. på sätt och vis för mycket av det efterlyser! ......w,,K s analys av socialdemosker naturligt nog mot bakgrund egna polska erfarenheter av Likaså sätter han in de ska socialdemokraternas inhandlande i en ram av hotet Sovjetunionen. Säkert har Kolai tort sett givit en korrekt avav den utrikespolitiska idealomajoriteterna i de socialdemopartierna i England, VästtyskW, Danmark, Norge och Benelux lik• i det franska socialistpartiet. Alla ._partier har ju gått in för NATO. I vårt land har ju socialdemokratin fRinot kommit att föra en alliansfri utlitik, grundad på ett relativt militärt försvar, samtidigt med en ,aitik som uttalar solidaritet med alla litryckta folk i världen. Båda linjerna .. föras tillbaka till Erantings dagar, lbom en tredje: att försöka minska lflnningarna genom medlaråtgärder och .trustningsinitiativ. - Såväl realism • idealitet har viktig plats i den svensla socialdemokratins säkerhetspolitik, lbom uppfattningen att de säkerhetspoliska hoten inte bara kommer från sov- 229 jetkommunismen, utan också från andra krafter i dagens värld. Ideologiskt medveten politik Kolakowskis socialdemokrati är så pragmatisk att man kan få intrycket att den mindre är en aktiv initiativtagare till en långsiktig samhällsomdaning och mer en kraft som tid efter annan söker påverka de för dagen aktuella frågorna på ett traditionellt socialdemokratiskt vis. Säkert har Kolakowski rätt i att rätt många socialdemokrater både i Sverige och i andra länder fungerar på detta sätt. Men en av skillnaderna mellan svensk socialdemokrati och många andra arbetarpartier i väst är dock att S.\P haft inslag av en mera ideologiskt medveten politik. Socialdemokratin i Sverige har förvisso sällan formulerat övergripande utopier; inte ens "provisoriska utopier" , dvs skisser till tänkta samhällstillstånd som avsevärt skiljer sig från det rådande samhällssystemet. Socialdemokratins jämlikhetsprioritering har däremot helt naturligt lett fram till en skarp kritik av klassamhället. Men jämlikhetsvärderingen har inte stannat vid detta. Den har också tjänat som en förutsättning för kreativitet för att råda bot på ofullkomligheter i samhällsordningen. Vidare har inte minst partiledningen förmått att sätta in de praktiskt jämlikhetsskapande reformerna i ett långsiktigt perspektiv av samhällsomvandling. Så var det med " den nya ekonomiska politiken" på 30-talet och med socialpolitiken och den fulla sysselsättningen på 40-talet. Detsamma gällde RehnMeidners arbetsmarknadspolitiska mo- 230 dell och ideerna om "det starka samhället" på 50- och 60-talen. Skolans reformering under hela efterkrigstiden kan beskrivas på ett liknande sätt; LO:s solidariska lönepolitik likaså. Sättet att Iansera dessa samhällsförändringar är belysande för den svenska socialdemokratin: utgångspunkten låg i konkreta orättfärdigheter eller ofullkomligheter. Skulle dessa kunna avhjälpas på ett jämlikt sätt, var man tvingad att använda kollektiva metoder, som onekligen " ex post" omvandlar samhällets totala karaktär i socialiserande riktning. På det sättet har svensk socialdemokrati inte fungerat så pragmatiskt som Kolakowski beskriver socialdemokratin i allmänhet. Det svenska partiet har därför heller inte efter Zäta Höglund drabbats av de vänstersocialistiska flyglar och utbrytningar som skakat de mer oideologiska arbetarpartierna i Europa. Anledningen är alltså att det svenska socialdemokratiska partiets huvudlinje varit mer ideologiskt klar. När man inom SAP någon gång försökt gå en annan väg, dvs att utifrån en allmän jämlikhetsföreställning ante", skissera kollektiva åtgärder man menar sedan allmänt skall orättfårdigheter och samhället, då har även de egna sörerna visat tveksamhet. Om det är detta senare som kowski kallar socialism som l ra ideologier är irrelevanta i vår tid osäker på. Kan detta avsnitt i kis artikel tolkas så att han ser mokratin i vår tid som en fruktbar till de gamla klassiska idesystemen, numera är otjänliga? Vare sig Kolakowski nu menar eller begränsar sig till att hävda att aldemokratins ideologi är den relsen i vår tid, gäller det för inom den allmänna ram som anger - med några svenska tioner - kunna skänka denna sin gi den lyskraft som den Då bör man kunna rycka med de tusentals människor, som röstar vid valen, till ett mera aktivt bete i kommuner och