ANDERS BJÖRCK: Yttrandefriheten och demokratin 6gger ett hot mot demokratin i att vi 81idigt har ett radio/TV-monopol och tsstödssystem utan någon arighet, skriver riksdagsman rs Björck. Radions och framför allt iltrisionens genomslagskraft är stor programutbudet påverkar hela illllällsdebatten och politikens •m·illkor. Tillkomsten av nya medier utvecklingen av de gamla möjliggör t11 rejäl mångfald och konkurrens. l'titlcipiellt måste alla medier jämställas yttrandefrihetssynpunkt. Detta llrte också gälla etablering och Wattning. Ingen fri och rättighet är så grundläggande för demokratin som yttrandefriheten. I ett demokratiskt samhälle måste yttrandefriheten därför ges ett starkt författningsmässigt skydd. Men detta räcker inte. Samhället har ett stort ansvar för att yttrandefriheten fungerar också i praktiken. Det sistnämnda är viktigt. Knappast någon talar i Sverige mot yttrandefriheten som ide. Däremot finns, som strax skall visas, det gott om både individer och grupper, t ex politiska partier, som i praktiken är med på starka faktiska inskränkningar i yttrandefriheten. Den nya svenska grundlagen säger i regeringsformens 2 kap § l att med yttrandefrihet förstås "frihet att i tal, skrift eller bild eller på något annat ätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter eller känslor". Vidare definieras informationsfrihet som " frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att taga del av andras yttranden". Så långt är allt gott och väl. Intressant blir det när verkligheten möter grundlagstexten. På något sätt måste yttrandeoch informationsfriheterna ofta avgränsas. Vi tillåter inte förtal , vi önskar ett visst skydd för privatlivet, kommersiella hemligheter måste kunna beläggas med sekretess liksom naturligtvis saker som rör rikets säkerhet. Uppräkningen av avvikelserna skulle kunna göras lång. Radio/TV Medan intresset att skydda den enskildes integritet varit måttligt har viljan att reglera och begränsa tillgången till medierna varit desto större. Den svenska situationen är speciell i västvärlden. Vi 188 har ett presstödssystem utan någon motsvarighet samtidigt som vi har ett radio/ TV-monopol. Därtill kommer att kraven på inskränkningar i de nya mediernas rätt att existera är stora. Förbud mot parabolantenner, beskattning av nya medier, reklamförbud, begränsningar i närradions verksamhet etc är delar i ett större mönster. Samtidigt söker förbudsivrarna stärka monopolföretaget Sveriges Radio. Detta företag har existerat i över 50 år. Radions och särskilt televisionens genomslagskraft är stor. Inte bara människornas vardag påverkas av programutbudet utan hela samhällsdebatten och politikens arbetsvillkor. En snedvridning i radio/TV-utbudet kan därigenom på- verka hela vårt demokratiska system. saklighet - opartiskhet Eftersom vi har ett monopol på radio/ TV-området har samhället satt upp vissa regler för verksamheten. Dessa stadgar att utbudet skall präglas av saklighet och opartiskhet. Det finns också en rad mera detaljerade bestämmelser om hur programmen skall utformas. Monopolets tillskyndare menar att detta ger en garanti för att inga större olyckor kan inträffa. De som följde den stora vänstervågen i slutet av 1960- och början av 1970-talet har säkert en annan uppfattning. Trots "garantierna" i radiolag och avtal blev det onekligen en rejäl vridning åt vänster. Kritiken mot företaget blev massiv men det hjälpte inte mycket. Några möjligheter att ge väljarna ett alternativ till Sveriges Radio fanns inte. Monopolet lade hinder i vägen. Möjligheterna att konkurrera Sveriges Radio existerar alltså i begränsad omfattning hos oss. De som gjorts, Radio Nord och Radio stoppades med hjälp av en hastigt kommen lagstiftning. I debatten des att det bara handlade om att skvalmusik. I själva verket stonm1des1 lång tid framåt rimlig konkurren svenska etern. På papperet kan naturligtvis för programverksamheten ge att all rimlig hänsyn är tagen till att gramutbudet skall bli korrekt. Så ett monopol existerar måste regler också finnas och deras ..n •••~...- noga kontrolleras. Men detta lö er det grundläggande problemet. Konkurrens i åsiktsbildningen Den mångfald som finns i pressen på etermediaområdet. Förutom piella skäl har också tekniska angivits som orsak till att man inte ha konkurrens inom etermedia. nare har i de flesta fall inte varit annat än ett svepskäl. Det intressanta är att den vecklingen nu möjliggör en rejäl fald och konkurrens tack vare ten av nya medier och de gamla. Video, satelliter och är bara några exempel på den nerande utveckling som äger rum och som kan beräknas fortgå under talet. Helt följdriktigt har oron bland dem som inte önskar utan vill ha en samhällelig utbudet i etermedia och en styrd politik. De önskar genom förbud stoppa eller hårt styra utveckde nya medierna delvis komersätta eller komplettera de gamdet en intressant fråga vilket skydd ges i grundlagen och i andra Skall de nya medierna jämställas gamla? Skall samma lagrum gälbeskattningen straffa re pekiimedierna och programvaran samhällets önskemål? är en av de centrala frågorna för "het utredningen som nu är i slutskedet i sitt arbete. Ett betänär av törsta vikt att utredningen det skydd den vill ge olika meDetta förutsätter att etableringsfriiprincip görs likformig. och etableringsfrihet stöter vi onekligen på problem. Att ha etableringsfrihet för tidningar tid krifter råder det knappast några meningar om. Av tekniska skäl är inte lätt att tillämpa samma princip det gäller etersändningar i radio och När det däremot gäller televideo och kabel-TV är de tekniska obetydliga eller obefintliga. rimliga utgångspunkten för lagoch övriga politiska bemåste bli att principiellt jämställa medier ur yttrandefrihetssynpunkt. principiella utgångspunkt måste gälla etablering och beskattning. praktiska skäl kommer undantag behöva göras från huvudprincipen. •.lltvisbördan måste då ligga på dem som göra inskränkningarna. Allt som inte igen är förbjudet måste ur de här 189 nämnda aspekterna anses vara tillåtet. Om inte denna princip fastslås och tilllämpas i en generös anda är det stor fara för yttrandefriheten och därmed demokratin i framtidens Sverige. En ökande del av informationen och debatten kommer att ske i de nya medierna. Om då denna sektor inte har den form av konkurrens och etableringsfrihet som hittills har gällt för pressen kommer riskerna för en stark samhällelig styrning att vara uppenbara. De nya medierna och demokratin Att det inte bara handlar om principer utan om praktiska och näraliggande problem framgår av de förslag som rests från visst socialdemokratiskt håll att förbjuda de parabolantenner som behövs för att ta in satellit-TV-mottagningar. Från samma håll har krävts att endast den skall få saluföra eller producera videogram som har en "kulturpolitiskt grundad licens" för detta - kort sagt, samhället måste gilla det som produceras eller säljs, annars blir det stopp. På kabel-TV-sidan gör Sveriges Television och Televerket tappra försök att få ett monopol på den kommande kabelTV-verksamhe!en i Sverige. Radiolagen försöker man använda mot dem som vill ta emot satellit-TV-mottagningarna och sända dem vidare till ett större antal hushåll, så att inte alla behöver anskaffa parabolantenn. Beskattning är ett populärt sätt att begränsa det man ogillar och skatt på både bild- och ljudkasetter har aviserats. Vad är det som säger att den inte kan komma att graderas efter innehållet? Samtidigt reses krav på att straffbeskatta all ny 190 mediateknik, bl a från LRF-håll. Det statliga Televerket slår vakt om sitt monopol på en rad områden som är direkt förknippade med de nya mediernas tillväxt. Detta är bara några få exempel på dagsläget och vad vi har att vänta. Den nya tekniken kan stärka demokratin och öka mångfalden i det offentliga meningsutbudet. Eftersom det är en billig teknik jämfört med konventionella massmedia är möjligheterna att nå ut även till ekonomiskt svaga grupper och t ex glesbygder stora. Men de nya medierna har i Sverige mötts av ett motstånd från politikernas sida som starkt kontrasterat mot den vilja som de mottagits med av menterna. Företrädarna för de nella medierna har också haft en eller avvaktande inställning. En av 1980-talets stora gor kommer att handla om att ge fektivt skydd för de nya medierna. svenska inställningen hittills bådar gott. Internationellt sett är Sverige i ta avseende ett förbuds- och · land. De vackra orden om yttrande· informationsfriheten i den nya gen är hittills något som vi dåligt levt till. Stöd Svensk Tidskrift genom att bli medlem i Föreningen Svensk Tidskrifts Vänner Föreningen har till ändamål att stödja Svensk Tidskrift ekonomiskt och därmed bevara och utveckla tidskriften. Föreningen har nått ett glädjande stort gensvar bland Svensk Tidskrifts läsare. Medlemmarna kallas till årssammankomst torsdagen den 13 maj 1982 kl 18.15 i Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm. Föredragshållare: Riksdagsman Carl Bildt Medlemsavgiften är minst kronor l00:- per år. Avgift som ständig medlem är minst kronor l 000:-. Bankgiro 698-8901 -Postgiro 193220-1